Go to content

Metod

En utförligare redogörelse för tillvägagångssättet vid litteratur­sökningarna finns i bilaga 1. En sökstrategi baserad på metoden för en systematisk litteraturöversikt har genomförts. Fyra nyckelbegrepp; Äldre, LGBTI, Norden samt vård/omsorg användes för att skapa söksträngar med synonymer och relaterade begrepp. Sökningarna separerades i två olika sökfrågor. Sökfråga 1 syftade till att hitta litteratur om äldre LGBTI-personers livsvillkor i Norden. Sökfråga 2 syftade till att hitta litteratur om vård- och omsorgspersonals kompetens i möte med LGBTI-personer, eller vård- och omsorgs­utbildningars LGBTI-kunskap, i Norden. Kompletterande intervjuer med vetenskapligt anställda vid universitet och högskolor samt med efterutbildningsaktörer gjordes också för att komplettera litteratursöket i delstudie 2.
Sökningarna avgränsades till litteratur publicerad mellan åren 2012–2022 och genomfördes i databaserna Scopus, PubMed, Gender Studies Database, PsycINFO för sökfråga 1 och kompletterades med de utbildningsvetenskapliga databaserna Education Research Complete och ERIC vid sökfråga 2. Det valda tidsspannet är mot bakgrund av att det skett relativt stora förändringar i samhälls­kontexten rörande LGBTI-personers rättigheter som påverkar livs- och åldrandevillkor i alla de nordiska länderna samt vissa självstyrande områden från 2010 och framåt. Det kan vara värt att notera att det skett förändringar under denna tid, samt att tidsspannet är för publikationer och inte insamlat material, något som gör att de inkluderande studierna kan ha en empiri som är äldre än 2012. Tidsspannet innebär också att studier som pågår för närvarande inte inkluderas. Exempelvis har svenska Socialstyrelsen och Folk­hälsomyndigheten arbetat med kartläggningar om äldre LGBTI-personer och kunskapen inom äldreomsorgen i en svensk kontext under 2022–2023 som slut­rapporteras hösten 2023.
På grund av ämnets geografiska avgränsning genomfördes också sökningar på respektive språk i de olika nordiska ländernas söktjänster för vetenskaplig publicering. Sökningarna resulterade i sammanlagt 1671 träffar. Träffarna granskades på titel-och abstractnivå av rapportförfattarna i screenings­programmet Rayyan och skedde i ett så kallat ”blind mode” och i ett andra skede gjordes en fulltextläsning. Granskning av finsk- och isländsk­språkiga träffarna utfördes av externa granskare. Inkluderings­kriterierna innebar bland annat att inkluderade studier skulle vara empiriska och fokusera på LGBTI-personer som var 65+ år samt att studierna utförts i något eller flera av de nordiska länderna. Slutligen inkluderades totalt 25 vetenskapliga publikationer för del 1 och 22 publikationer för del 2.
Utöver databassökningarna gjordes även riktade sökningar efter så kallat grått material på relevanta myndig­heter och organisationers hemsidor. För respektive nordiskt land skapades två egenprogrammerade sökmotorer. Urval och granskning av fulltexterna skedde vid genomgång av sökningarnas 50 första träffar. Sammanlagt resulterade söknin­garna efter grått material i 8 inkluderade publikationer för del 1 och 9 publikationer för del 2. Utöver detta inkluderades 5 publikationer på referensgruppens samt andras rekommendationer. Totalt inklude­rades alltså 38+31 publikationer som grund för rapporten.
En tematisk kodning utvecklades i samarbete mellan forskarna under processen med närläsning av abstracts som ytterligare bidrog till att förtydliga inklusions- och exklusionskriterierna och gränser för dessa, något som vidareutvecklades i processen med läsning av fulltexter. Nästa steg i den tematiska analysen gjordes efter närläsning av de inkluderade fulltexterna och diskussion av förslag på tematiska kategorier av litteratururval i respektive delstudie (Braun & Clarke, 2006, 2019).
För sökfråga 2 gjordes också en kontextualiserande kartläggning av dokument som reglerar kunskaps- och färdighetskrav för relevanta hälso- och socialvetenskapliga professions­utbildningar i olika nordiska länder. 19 fysiska och digitala intervjuer samt e-post­intervjuer gjordes också med vetenskapligt anställda som undervisar inom de hälso- och socialveten­skapliga professions­utbildningar som ingår i studien samt med personer som genomför efterutbildningsinsatser om kön, sexualitet, normer och LGBTI-åldrande för professions­utövare inom kommuner eller civilsam­hällsaktörer, i synnerhet i Finland och i Island där få eller inga publikationer hittades i litteratursökningarna.