Inledning

LGBTI-personers situation har förändrats radikalt under de senaste decennierna i stora delar av världen, inklusive de nordiska länderna. Detta har inneburit ökad tillgång till sociala och juridiska rättigheter, starkare skydd mot diskriminering, en större synlighet och fler mötesplatser. Trots det visar folkhälsoundersökningar hur en könsidentitet eller sexualitet som går bortom normen fortfarande har betydelse, där LGBTI-personer, i synnerhet bisexuella och trans­personer, upplever större grad av utsatthet och nedsatt psykisk och fysisk hälsa än majoritets­befolk­ningen över livsloppet (Nordiska ministerrådet, 2021, Eggebø, Stubberud & Andersen 2020, FHI 2015, Johansen Laursen & Juel 2015).

Äldre LGBTI-personer är en hetero­gen grupp med olika förutsättningar för åldrande, men de har samtidigt två saker gemensamt:

Hur påverkar dessa villkor förutsättningar för äldre LGBTI-personers möjligheter i åldrandet och vad händer i kontakten med vård och omsorg?

Den forskning som finns om äldre LGBTI-personer kommer framförallt från en anglosaxisk kontext. Mönstren i dessa studier visar att äldre homosexuella, bisexuella, trans- och intersexpersoners livserfarenheter och nära relationer starkt påverkar livsvillkor, hälsa och vård- och omsorgsbehov på olika sätt (Kneale et al 2021). En majoritet lever goda liv och har god hälsa. Samtidigt pekar studierna mot hur äldre LGBTI-personer löper betydligt större risk för nedsatt psykisk hälsa än sina jämnåldriga, har ökad risk för social isolering och bär på en påtaglig oro för att utsättas för negativt bemötande och okunskap vid behov av vård och omsorg (Fredriksen Goldsen et al 2011). Detta gäller i synnerhet äldre vuxna med transerfarenheter, och äldre homo- och bisexuella män med hiv (ibid).  Fredriksen Goldsen, Jen, och Muraco (2019) konstaterar i sin senaste litteraturgenomgång av centrala internationella publikationer om LGBT-åldrande och livsloppsperspektiv mellan 2009 och 2016 att forskningsfältet har vuxit snabbt, och pekar på större bredd i metod såväl som en starkare teoretisk förankring. Samtidigt saknas intersektionella perspektiv och större fokus på skillnader inom gruppen LGBTI. Få studier adresserar de allra äldsta, bisexuella, icke-binära, personer med intersexvariationer, äldre rasifierade samt äldre LGBTI-personer med låg inkomst.

Internationella studier visar också att personer som arbetar i äldre­omsorgs­verk­samheter har lite kunskap och kompetens om LGBTI-personers livserfarenheter och särskilda behov, även om attityderna är mer positiva än tidigare (Leyerzapf, Visse og Abma 2018, Hafford-Letchfield, Simpson, Willis, och Almack 2018, Willis 2013). Därmed finns det också anledning till låga förväntningar och oro för att inte mötas med kunskap och förståelse. Den yttersta konse­kvensen är att äldre LGBTI-personer, i likhet med andra marginaliserade grupper, helt enkelt låter bli att söka hjälp vid behov. En annan konsekvens är att det inte känns tryggt att vara öppen med sin könsidentitet eller sexuella läggning i mötet med vården, eller inför medboende på sjukhemmet eller korttidsboendet – trots att man varit öppen tidigare i livet (Leyerzapf et al., 2018; Pijpers, 2022; Siverskog, 2021a; Rainbow Project and Age Northern Ireland, 2011). Att inte vara öppen kan å ena sidan skydda mot diskriminering, men omöjliggör å andra sidan tillgång till förståelse för, samt positiv bekräftelse av ens identitet, livserfarenheter och relationer.

Livsvillkor och förutsättningar för åldrande är starkt sammankopplade med den lokala kontexten, och den lagstiftning och välfärdsstruktur som präglar denna. För att skapa bättre förutsättningar för goda åldrandevillkor för äldre LGBTI-personer i de nordiska länderna, samt Färöarna, Grönland och Åland behövs ett underlag för hur kun­skapsläget ser ut i detta geografiska område. Denna rapport samlar därför kunskap om äldre LGBTI-personers förutsättningar för, såväl som erfarenheter av, vård och omsorg i de nordiska länderna från två ingångar: äldre LGBTI-personers livsvillkor samt erfarenheter av möten med vård och omsorg, samt kunskap och kunskapsbehov om kön, sexualitet, normer och äldre LGBTI-personer i professionsutbildning och efterutbildningsinsatser.

I januari 2020 utökades det nordiska samarbete som sker genom Nordiska ministerrådet till att inkludera arbetet för lika rättigheter, behand­ling och möjligheter för LGBTI-personer i Norden. Ett av de strate­giska insatsområdena för samar­betet rör livskvalitet och livsvillkor, med en målsättning om att de betydande skillnaderna i både fysisk och psykisk hälsa som finns mellan LGBTI-personer och resten av befolkningen ska minskas. Här betonas särskilt vikten av kunskap om äldre LGBTI-personers situation för att främja rättvisa hälso- och sjukvårdstjänster.

Det norska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2022 har därför tagit initiativ till ett projekt som ska bidra till ökad kunskap om äldre LGBTI-personers levnadsvillkor och livskvalitet, särskilt i mötet med hälso- och omsorgsvård. Nordiska ministerrådets samarbetsorgan Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige, har utfört projektet som bland annat resulterat i denna rapport.

Rapporten består av två delar:

Kunskapsöversikten är skriven av Anna Siverskog, Fil. Dr, projekt­forskare vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörn högskola, samt lektor vid hälsohögskolan vid Jönköping University. Kunskaps­inventeringen är skriven av Janne Bromseth, Dr Art, forskare vid Östlandsforskning, Høgskolan Innlandet, i Norge.