Inledning

Det övergripande syftet med denna första del av rapporten är att bidra med ökad kunskap om äldre LGBTI-personers livsvillkor och livskvalitet, särskilt i möte med vård och omsorg, i de nordiska länderna. Kunskaps­översikten har utgått från frågan; Vilken kunskap finns om äldre LGBTI-personers möte med hälso- och omsorgstjänster i Norden, och vad säger denna kunskap?  Eftersom de studier som specifikt undersöker äldre LGBTI-personers möte med och erfarenheter av vård och omsorg är mycket begränsade i en nordisk kontext vidgades fokuset till forskning som rör äldre LGBTI-personers livserfarenheter och livsvillkor i ett bredare perspektiv. Detta även eftersom faktorer som tidigare erfarenheter av diskrimi­nering, öppenhet, hälsotillstånd och relationer påverkar erfarenheter av mötet med vård och omsorg.

I den här delen av rapporten står den forskning och kunskap som belyser äldre LGBTI-personers egna erfarenheter i fokus. Ett kriterium för inkludering av texterna i denna del var alltså att de skulle innehålla LGBTI-personers egna erfarenheter och upplevelser, i form av deltagande i exempelvis enkätstudier eller genom intervjuer. Vid fulltextläsningen fann vi flera publikationer där LGBTI-personer mellan 60 och 65 år ingick vilket gjorde att vi tog beslut om att även inkludera dessa. Översikten innehåller alltså texter som med empiri från de nordiska länderna där LGBTI-personer 60 år eller äldre ingår och som redovisas på ett sätt som gör det möjligt att utläsa något om den gruppens erfarenheter. Det har förekommit både kvantitativa och kvalitativa studier där resultaten inte redovisas på ett vis där det är möjligt att utläsa något om den specifika gruppen, där exempelvis personer i alla åldrar ingår, men där resultaten redovisas som allmän­giltiga och där det inte går att skilja ut äldre. Det förekommer också i kvalitativa studier, där exempelvis LGBTI-personer i alla åldrar ingår, men där ålder inte anges när citat eller empiri presenteras. Dessa studier har exkluderats mot bakgrund av hur forskningen visar hur det ofta är stora skillnader mellan åldersgrupper bland LGBTI-personer (Bränström et al., 2016, 2022; Zeluf et al., 2016).

Ett ytterligare syfte med kunskaps­översikten är att den ska utmynna i konkreta rekommendationer som kan öka livskvalitén för äldre LGBTI-personer, framförallt i mötet med den offentliga vården och omsorgen. I slutet av denna första del listas rekommendationer som lyfts i studierna.

Eftersom kunskapsöversikten handlar om äldre LGBTI-personer vill vi kort nämna betydelser av ålder, generation och livslopp, som alla är centrala begrepp för förståelsen av äldre LGBTI-personers liv. Ålder blir relevant på flera vis här, där åldrande och att befinna sig i den senare delen av livet utgör en särskild erfarenhet och livsloppsposition, men också genom att ha erfarenhet från ett liv som levts i en viss tid i historien och som präglats av de sociala och kulturella diskurser som omgärdat denna.

Vanligtvis förstår vi ålder som kronologisk ålder, ett sätt att mäta livstid, men ålder utgör också en grund för social ordning. Strukturellt går det att se detta genom hur åldersgrupper premieras, prioriteras och ges olika makt i samhället. I vardagliga möten får ålder ofta betydelse för hur personer bemöts, vilka antaganden som görs om dem. Åldrandet sker under hela livet, där kroppen ständigt förändras från att vi föds till att vi dör. Ålder och åldrande är med andra ord på en gång fysiologiska och sociala processer (Andersson, 2008; Närvänen, 2009; Siverskog, 2016).  Även normer för åldrandet och idéer om vad det innebär att vara äldre skiftar förstås över tid. I takt med demografiska förändringar, där allt fler lever längre, kan vi se hur tiden efter pensionen förväntas vara en aktiv tid, med fokus på självför­verk­ligande och konsumtion av upplevelser och produkter. Dessa ideal bär spår av det fokus på ”aktivt och framgångsrikt åldrande” som dominerat gerontologin, men är också präglat av kapitalistiska intressen där en ny kundkrets etablerats, vilket gör det möjligt att marknadsföra produkter för att undvika åldrande. Denna period, tiden efter pensionering så länge man klarar sig själv utan hjälpbehov i vardagen, benämns ibland som ”tredje åldern”, medan ”fjärde åldern” representerar en tid av sjukdom, där man blir beroende av andra för hjälp (Andersson, 2009; Gilleard & Higgs, 2000). Vi lever våra liv i specifika historiska tider, där vi präglas av den historiska kontext vi lever i och där viktiga saker i vårt liv kan betyda olika saker beroende på när i historien de inträffar (Elder, 1994). Att vara ung LGBTI-person idag i Norden innebär något annat jämfört med att vara ung LGBTI-person på 1930-talet. Samhället förändras också under personers livstid vilket är särskilt tydligt i fallet med de som tillhör de äldsta generationerna av LGBTI-personer idag. Den sociala och juridiska situationen, och genom den förutsättningarna för LGBTI-liv, har förändrats radikalt under deras liv i en nordisk kontext. Olika tider har inneburit olika förutsättningar, exempelvis för möjligheterna att leva öppet. Flera faktorer spelar in i relationen till frågan om öppenhet, där erfarenheterna präglas av när under livet man kommit ut – och eventuellt in i LGBTI-sammanhang. Olika tider har präglats av olika normer, där diskretion utåt länge sågs som självklart i homo- och transsammanhang. Först under 1970- och 80-talen växte nya ideal om öppenhet fram, i synnerhet i en (homo)sexualpolitisk kontext.

Avkriminalisering, avpatologisering, fler mötesplatser, större synlighet, ökade rättigheter och ett diskursivt skifte kring LGBTI har också skapat andra förutsättningar för öppenhet över tid (Lindholm & Nilsson, 2005; Siverskog & Bromseth, 2019). Detta pekar mot hur det finns skillnader utifrån ålder inom gruppen äldre LGBTI-personer där de allra äldsta levt i en annan kontext än de som är nyligen pensionerade. Utöver kronologisk ålder har det betydelse för när under livet man kommit ut, och eventuellt in i ett LGBTI-sammanhang. De som är äldre idag bär med sig erfarenheter från andra tider vilket ofta påverkar exempelvis hur man förhåller sig till vård och omsorg och livet på äldre dagar, där både ålder, generation och livslopp spelar in.

Kunskapsöversikten baseras på 38 publikationer som utgörs av kvantitativa såväl som kvalitativa studier publicerade som vetenskapl­iga artiklar, avhandlingar, antologi­kapitel, rapporter samt böcker (beskrivna mer utförligt vad gäller urval, metod och fokus i översikten i bilaga 2). Publikationer från Sverige dominerar i antal, Norge och Danmark är också väl represen­te­rade medan det endast är två publikationer från Finland, en från Åland och ingen från Island, Färöarna eller Grönland med i översikten (se tabell nedan). Om vi tittar på andra forskningsområden, exempelvis nordisk forskning om unga LGBTI-personers hälsa och välmående så ser vi emellertid att resultat från en del av Norden ofta är av relevans även i de andra nordiska kontexterna, då länderna har haft liknande historisk utveckling samt liknande välfärdssystem (Nordiska ministerrådet, 2021).

Några studier är baserade på nationella folkhälsodata där det ibland ingår flera hundra äldre LGBTI-personer i urvalet, men de allra flesta studierna utgörs av kvalitativa intervjustudier med ett mindre antal personer inkluderade. Majoriteten av studierna fokuserar på homo- och bisexuella, men det finns även studier som även inkluderar transpersoner eller enbart fokuserar på transpersoner (se tabell nedan, observera att denna handlar om antalet publikationer och inte studier, där flera publikationer ofta bygger på samma studier).

Forskning om äldre personer med intersexvariation har emellertid visat sig vara obefintlig. Även interna­tionellt finns få studier om äldre personer med intersextillstånd, vilket kan ha att göra med att intersex­tillstånd ofta aktualiseras vid födseln eller i tonåren, samt att forskningen om erfarenheter av att leva med intersextillstånd generellt är brist­fällig. Detta trots att dessa personer ofta har erfarenheter av ingrepp och hormonbehandling utan samtycke som sedan ger konse­kvenser för resten av personernas liv, men som samtidigt sällan följs upp (Berry & Monro, 2022). Som Latham & Barrett (2015) pekar på kan äldre personer med intersexerfarenheter ha varit på hormonbehandling under många år, ha traumatiska erfaren­heter från vården samt bära på en oro för framtida omsorgsbehov, i synnerhet för intim omsorg där kroppen blottas (Latham & Barrett, 2015).