SAMMAN­FATTNING

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp som möter olika typer av hinder i livet, inte minst i arbetslivet där villkoren för transpersoner som grupp är sämre än för majoritetsbefolkningen. Samtidigt har det de senaste åren skett bakslag när det gäller lgbti-personers livsvillkor både i Norden och globalt, och särskilt transpersoner har drabbats hårt. 

I dag är kunskapen om transpersoners arbetslivsvillkor och de bakomliggande faktorer som påverkar gruppens sysselsättning begränsad. De nationella studier som finns publicerade har olika fokus och rör olika områden, men kan tillsammans ge en tydligare bild av transpersoners arbetslivsvillkor i Norden.

Nordiska ministerrådet har därför tagit initiativ till ett projekt som överskådligt sammanfattar kunskapsfältet i Norden. Genom att sammanfoga resultaten bidrar projektet till att identifiera, liksom i vissa fall fylla kunskapsluckor. Projektets mål är att ge en tydligare bild av transpersoners livsvillkor i Norden, med fokus på arbetslivet. Syftet är att synliggöra transpersoners arbetslivsvillkor i Norden för att möjliggöra dialog, identifiera behov och åtgärder för förbättring.

Nordiska ministerrådets samarbetsorgan NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige, har utfört projektet som bland annat resulterat i detta kunskapsunderlag.

Till grund för kunskapsunderlaget ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.

I Norden, liksom internationellt, diskrimineras transpersoner på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är betydligt högre bland gruppen transpersoner än bland befolkningen i stort. Flera nordiska undersökningar pekar på att arbetslösheten är ungefär dubbelt så hög i denna grupp som i övriga befolkningen. De inkluderade rapporterna visar också att det är en högre andel transpersoner som har låglöneyrken och låga inkomster jämfört med befolkningen i stort. Osäkra anställningar är också vanligare bland gruppen transpersoner. Studierna visar att det kan finnas särskilda utmaningar i karriärutvecklingen för transpersoner. Många transpersoner uppger även att fysisk eller psykisk sjukdom utgör hinder i livet och på arbetsmarknaden.

Flera studier undersöker självupplevd diskriminering i rekrytering genom enkäter eller intervjuer. Sammantaget visar de att diskriminering av transpersoner i rekryteringsprocesser är utbredd. En kvantitativ studie som undersöker frågan bortom självupplevd diskriminering visar också att transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocesser, och att diskrimineringen sker på olika sätt i mans- respektive kvinnodominerade branscher. Betydligt fler transkvinnor än transmän och ickebinära transpersoner uppger att de blivit diskriminerade i rekryteringsprocesser. Krav på intyg med exempelvis tidigare namn kan göra att sökande inte har något annat val än att vara öppna med sin transition under rekryteringsprocesser. Webbaserade rekryteringsverktyg är ofta utformade så att man måste ange kön och ofta finns bara två alternativ, vilket verkar exkluderande.

Transpersoner blir även utsatta för diskriminering och trakasserier i arbetslivet i hög utsträckning. I lgbti-gruppen är transpersoner den grupp som är klart mest utsatt. En norsk studie visar att det är vanligast att bli utsatt för trakasserier av extern part, som klienter, brukare, patienter eller kunder, därefter av arbetskollegor, vilket är något mer utbrett än trakasserier från arbetsgivare. Många transpersoner har dock positiva arbetsmiljöerfarenheter. En stor del av respondenterna i flera av rapporterna har inte upplevt någon diskriminering och har känt sig stöttade av chefer och kollegor.

Många transpersoner har dock erfarenhet av negativt bemötande. Att bli felkönad, exempelvis att fel pronomen används, är enligt studierna den vanligaste formen av negativt bemötande. Särskilt ickebinära transpersoner uppgav att felkönande var en vanlig erfarenhet. Internationell forskning visar att mikroaggressionerna kan leda till minskat arbetsengagemang och stress på arbetsplatsen.

Arbetsplatskulturen framhålls som en viktig såväl risk- som friskfaktor för transpersoners arbetsmiljö i de inkluderade rapporterna. Många transpersoner har upplevt gott stöd på arbetsplatsen. Många uppger också att ledarskapet spelar stor roll för arbetet med inkludering, men att chefers kunskap ofta är för låg för att de ska kunna vara professionella i sitt bemötande. En organisation som jobbar aktivt med likabehandlingsarbete kan vara en friskfaktor och utgöra en mer inkluderande arbetsplats för transpersoner. En rapport visar att det finns mer påtagliga risker för utsatthet på arbetsplatser med arbetsplatskulturer som är heteronormativa och/eller machoorienterade. 

Fysiska lokaler har stor påverkan på arbetsmiljön för de som intervjuats i studierna. Vikten av könsneutrala toaletter framhålls och könsneutrala omklädningsrum upplevs som något positivt, men flera studiedeltagare pekade också på behovet av enskildhet – både vad gäller ombytes- och duschmöjligheter. Flera internationella studier pekar på att det kan vara bra för arbetsgivare att reflektera över om formella klädkoder kan vara diskriminerande, liksom över hur informella och formella klädkoder på arbetsplatsen påverkar lgbti-personers trivsel.

Transpersoner är öppna med sin könsidentitet i mycket lägre utsträckning än vad lgb-gruppen är med sin läggning. Rapporterna indikerar också att det generellt sett finns ett samband mellan att kunna vara öppen på arbetsplatsen och välbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Samtidigt finns det transpersoner som har blivit utsatta för diskriminering och trakasserier till följd av att komma ut på arbetsplatsen.

En dansk studie visar att mycket få arbetsplatser har en personalpolitik som adresserar frågor om könsidentitet eller könsvariation. Ett stödjande organisatoriskt klimat har samband med de berördas upplevelse av en bra arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse och hälsa, liksom deras känsla av att vilja eller våga vara öppen på arbetsplatsen. För att skapa en inkluderande arbetsplats behöver både öppna och dolda identiteter beaktas. Det innebär att man på en arbetsplats inte ska ta för givet att någon har en viss sexuell läggning eller könsidentitet.

Det är också tydligt att kunskapen om transpersoner och transerfarenheter generellt är låg och att det behövs utbildning och kunskapshöjande insatser bland chefer och medarbetare. Responderande transpersoner i materialet hade också önskat att deras fackförbund och HR-avdelningar hade större kompetens och därmed kunna vara ett större stöd.

Kunskapsöversikten visar att många av de hinder som transpersoner möter i och runt arbetslivet har en grund i snäva normer, något som avspeglar sig i såväl rekryteringsprocesser, arbetsmiljö och möjligheter till karriärutveckling. Att bryta mot dessa föreställningar om vad kön är innebär ofta någon typ av bestraffning från det omgivande samhället, oavsett om det sker genom att man blir bortplockad ur en rekryteringsprocess, blir diskriminerad eller illa bemött av kollegor och kunder eller får ett oprofessionellt bemötande av chefen. Alla de nordiska rapporter som undersöker lgbti-personers utsatthet för diskriminering, trakasserier och hot visar att transpersoner är den grupp som är klart mest utsatt. I materialet liksom i samtal med civilsamhällesorganisationerna så återkommer frågor om hälsa och ohälsa på olika sätt. Den trötthet och brist på energi till konsekvens av att möta mikroaggressioner, diskriminering och okunskap är ett exempel. Isolering från arbetsmarknaden på grund av rädsla för diskriminering eller dåligt bemötande återkommer också.

Kunskapsöversikten visar att det finns begränsad kunskap om transpersoners ledarskap och karriärutveckling i Norden. Mot bakgrund av resultat som pekar mot att många transpersoner har osäkra anställningar och jobb under sin utbildningsnivå så skulle det kunna tyda på att det är en relativt liten grupp som har en karriärutveckling som leder till en chefsposition. Resultaten om höga nivåer av diskriminering av transpersoner på arbetsplatser, liksom stress och utmattning på grund av diskriminering och negativt klimat, tyder på detsamma.

Det är viktigt att poängtera att det finns skillnader och variationer inom gruppen transpersoner. Resultaten från flera av rapporterna visar att typ av könsidentitet påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet. Till exempel utsätts transkvinnor för trakasserier och diskriminering i högre grad än transmän, både på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Ålder är en annan viktig faktor – unga transpersoner är ofta särskilt utsatta och mycket tyder på att många transpersoner får en dålig start i arbetslivet.

Samtidigt finns det mycket när det gäller skillnader inom gruppen transpersoner som vi inte vet något om än. Det finns många grupper och intersektioner vi inte vet något om i en nordisk kontext. I stor utsträckning saknas intersektionella perspektiv i det inkluderade materialet, vilket delvis kan förklaras av att det till stora delar består av enkätstudier med stora kvantitativa data, som sällan gör intersektionella analyser.

Med undantag för en rapport så tas ekonomisk utsatthet inte upp explicit i det inkluderade materialet. Genom materialet får vi däremot kunskap om transpersoners överrepresentation när det gäller arbetslöshet, utsatthet för diskriminering, bland annat i rekrytering, sjukdom som påverkar arbetsförmågan och dåliga anställningsvillkor, såsom osäkra anställningar och låga löner. Utifrån detta så pekar denna kunskapsöversikts resultat mot att det är vanligare att personer i gruppen transpersoner än i majoritetsbefolkningen har svårt att försörja sig och riskerar eller lever i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Europeiska analyser av transpersoners ekonomiska utsatthet, som gjorts utifrån data framtagen av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA), bekräftar bilden av att transpersoner ofta har en svår ekonomisk situation. Många transpersoner i EU har svårt att klara sig ekonomiskt och en stor andel har erfarenhet av hemlöshet. Data insamlad av FRA visar att transpersoner ofta har svårt att klara sig ekonomiskt även i nordiska länder. Mönstren för erfarenhet av hemlöshet är också lika de för hela EU, och i ett fall värre. Dessa perspektiv är exempel på områden där mer nordisk kunskap behövs.