METOD OCH MATERIAL

Till grund för detta underlag ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.

I arbetet med att samla in material har litteratursökningar gjorts och civil­sam­hälles­organisationer, med särskilt fokus på transorganisationer, forskare på området samt experter och tjänstepersoner inom myndigheter och departement har konsulterats.

Inkluderingskriterier för material var att information om gruppen transpersoner särskilt ska gå att utläsa. Material som till exempel behandlar lgbti-gruppen utan sådan differentiering har exkluderats. Andra inkluderingskriterier var att materialet ska vara nordiskt och att det ska beröra arbetslivsrelaterade frågor. Sökningen avgränsades till de senaste 15 åren, det vill säga 2008–2023.

Till en början testades en litteratursökning i databasen Scopus. Sökord relaterade till trans, arbetsliv och Norden användes. Denna sökning gav få träffar, och vid en scanning av artiklarnas abstracts visade det sig att endast en av artiklarna föll inom sammanställningens inkluderingskriterier. Efter denna sökning gjordes mailutskick till transorganisationer och paraplyorganisationer för lgbti-frågor i alla de nordiska länderna, forskare på området samt experter och tjänstepersoner inom myndigheter och departement, med en förfrågan om att tipsa om det material på temat de kände till, och att gärna skicka vidare förfrågan till andra som jobbar med frågan. Denna metod resulterade i att ett antal rapporter, vetenskapliga artiklar och pågående projekt kunde identifieras. När projektets referensgrupp läste sammanställningens första utkast ombads de utöver läsningen att tipsa om kompletterande material, om de kände till sådant. Det gav ytterligare några tips på relevanta publikationer.

Detta är en form av snöbollsmetod (se till exempel Browne, 2005), det vill säga en metod som utgår ifrån att i ett sammanhang av människor med stort personligt engagemang samlas relevant information och kunskap. Genom att hitta nyckelpersoner för en viss fråga kan snöbollens rörelse fånga in den kunskap som behövs. Vår referensgrupp – liksom andra viktiga personer som referensgruppen har identifierat åt oss – är just ett sådant sammanhang. Särskilt jämfört med litteratursökningen som gav väldigt lite – och därmed ett missvisande resultat. Samtidigt kan det givetvis vara så att relevanta publikationer inte finns med och denna sammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande. Istället är avsikten att ge en bild av olika teman som förekommer i den litteratur som har kunnat samlas in genom denna metod. 

Texter på danska, engelska, norska och svenska har lästs på originalspråk. I de flesta fall har det funnits svenska eller engelska versioner av rapporter på finska och isländska. I ett fall har en finsk text översatts till svenska. En isländsk rapport publicerades efter att materialinsamlingen var färdig, för att ändå inkludera resultat från den har vi läst en sammanfattande lista av resultat på engelska och varit i dialog med medverkande aktörer.

Kunskapsunderlaget innehåller även dokumentation från samtal som genomförts med nationella aktörer i syfte att identifiera behov och föreslå åtgärder för att förbättra transpersoners arbetslivsvillkor i de nordiska länderna. Möten har genomförts med representanter för nationella civilsamhällesorganisationer, diskrimineringsombud och centralorganisationer för fackförbund. Civilsamhällesorganisationerna bjöds in till en workshop i samband med konferensen Nordic LGBTI Conference in Reykjavik 2023, som samlade många lgbti- och transorganisationer. Diskrimineringsombuden konsulterades vid en workshop i samband med ett nordiskt nätverksmöte ombuden emellan, dit NIKK var inbjudna. Samtliga nordiska centralorganisationer för fackförbund bjöds in till ett möte som arrangerades av NIKK med stöd av NFS, Nordens Fackliga Samorganisation. Synpunkter och diskussioner som hölls under workshoparna återges på en aggregerad nivå. Olika organisationer har givetvis olika ingångar när det gäller frågorna och det är inte nödvändigtvis så att alla organisationer står bakom de ståndpunkter som lyfts i texten.

NIKK har även sökt kontakt med arbetsgivarorganisationer i Norden. Eftersom det inte finns någon nordisk samorganisation för arbetsgivarorganisationer så har vi kontaktat dem på ett annat sätt, genom en kort enkät som skickades ut via e-mail. Få svar kom in på enkäten. En arbetsgivarorganisation återkom med svar från sina respektive medlemsorganisationer.

De publikationer som har identifierats utgör viktiga källor till kunskap om transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. Materialet rymmer en bredd, både när det gäller tematiker och avsändare. I materialet finns referentgranskade vetenskapliga artiklar och rapporter framtagna av myndigheter och kommuner samt av lgbti- och transorganisationer. Publikationerna har olika fokus och använder sig av olika metoder och angreppssätt för att ta fram och sammanställa kunskap i ämnet. I denna sammanställning refereras det ibland till de procenttal som beskrivs i de olika rapporterna. Det är dock viktigt att nämna att urvalsgrupperna ofta är små. Det och att undersökningarna är gjorda på olika sätt gör att de inte bör jämföras med varandra rakt av. Däremot ger de en god uppfattning om transpersoners arbetslivsvillkor i de olika nordiska länderna.

Ibland återges resultat från internationell forskning, gjord i och om kontexter utanför Norden. Detta görs särskilt när det kommer till tematiker där det saknas kunskap producerad om den nordiska kontexten. Detta görs med utgångspunkt i en av de tongivande publikationer som tagits fram i Norden: forskningsöversikten HBTQ-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, framtagen av svenska Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Eriksson et al., 2022). I den ges en översikt över internationell forskning på området. Även om många studier, särskilt de som rör transpersoners villkor, ofta är små och har begränsad generaliserbarhet, så ser vi det som viktigt att återge delar av den forskningen som rör tematiker där det saknas eller finns mycket lite nordisk kunskap.

När studier och rapporter refereras används genomgående de begrepp som de refererade publikationerna använder. Det skiljer sig åt mellan de olika publikationerna och därför skiljer det sig åt även i denna sammanställning, men begreppet transperson används som paraplybegrepp. I Finland är det vanligt att använda begreppen transfeminin och transmaskulin. I övriga Norden används oftast begreppet transperson. En del använder begreppet person med transerfarenhet, som indikerar att transitionen är en erfarenhet snarare än en identitet för en del personer.

Det finns också skillnader i publikationerna när det gäller hur grupper har studerats och differentierats. Studierna har olika syfte och undersöker olika tematiker och grupper på olika sätt. Några av undersökningarna differentierar till exempel på könsidentitet, och då redovisas resultat separat för transpersoner som identifierar sig som män, kvinnor eller ickebinära. Andra delar upp gruppen transpersoner i binära och ickebinära transpersoner, och en del undersöker enbart transpersoner utan att differentiera inom gruppen.

Flera av rapporterna som ligger till grund för detta underlag undersöker utöver transpersoner även andra delar av eller hela lgbti-gruppen. I denna sammanställning jämförs ibland resultat om transpersoner med resultat om andra delar av lgbti-gruppen för att sätta resultaten i ett sammanhang.