Gränshinderrådets gränshinderarbete

Arbetet med temaområden

De senaste åren har Gränshinderrådet fokuserat på och arbetat med bredare kvalitativa temaområden som har en större relevans för den inomnordiska integrationen. Gemensamma nämnare för temaområdena är att de ofta är breda, komplexa och kräver ett stort politiskt ägarskap för att bli lösta.

Under 2025 har Gränshinderrådet fokuserat på sex temaområden som är särskilt viktiga för mobiliteten och för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030. Samarbetsministrarnas prioritering under 2025 sammanfaller med Gränshinderrådets prioritering av temaområdet Digitalisering – tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och id-matchning.

Digitalisering – id-matching
Gränsöverskridande digitala tjänster och identitetsmatching

Gränsregional statistik
Behov av uppdaterad statistik på nordisk nivå

Informationsutbyte mellan folkregistermyndigheterna
Vid flytt, dödsfall, medoborgarskap och identitetsmatching

Pension i ett gränsöverskridande perspektiv
Åtta olika system och en åldrande befolkning

Skatterelaterade gränshinder
Krångliga skatteregler och ett förlegat nordiskt skatteavtal

Fri rörlighet i kristider
Vilka gränshinder kan uppstå vid nästa kris?

Temaområden är breda och samlar ofta flera gränshinder. Arbetet med temaområden delas upp i fem faser:

1. Uppstartsfas →

2. Utredningsfas →

3. Dialog- och analysfas →

4. Lösningsfas →

5. Kommunikationsfas

Digitalisering – tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och id-matchning

Fas	3. Dialog och analysfas
Varför viktigt?	ID-matchning, som är en förutsättning för att kunna använda ett nationellt eID i annat nordiskt land, är avgörande för att kunna ta del av offentliga tjänster, sköta ärenden digitalt och få tillgång till personlig information.
Problembeskrivning	Möjligheten att få tillgång till gränsöverskridande digitala tjänster, såsom att kunna logga in och sköta sina myndighetsärenden med sin nationellt utfärdade elektroniskt id (eID) i ett annat land, är en av de stora utmaningarna både på nordisk och EU-nivå. Trots långvarig användning, avancerad digital infrastruktur och mogna ekosystem för elektroniska identiteter (eID) i Norden, är digitala identiteter fortfarande svåra att matcha över nationsgränser.
Aktuellt arbete	Frågan har länge varit prioriterad av Gränshinderrådet. På Nordiska ministerrådet har det sedan 2017 pågått ett arbete med frågan hos Ministerrådet för digitalisering. Sedan juni 2025 prioriteras området och problematiken också av samarbetsministrarna. Gränshinderrådet är en av de aktörer som deltar i samordningen och dialogen på nationell nivå, under ledning av samarbetsministrarna och digitaliseringsministrarna. Mer information om arbetet på nordisk nivå och samarbetsministrarnas prioritering finns att läsa under rubriken ” Samarbetsministrarnas prioritering och gränshinderarbete”.
Kopplade gränshinder	→ Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna → Krav på personnummer och ID-handlingar ett problem för gränsgångare \| Nordiskt samarbete
Mer information	→ Digitalisering – tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster

Informationsutbyte mellan folkregistermyndigheter

Fas	3. Dialog och analysfas
Varför viktigt?	Ett mer integrerat och mobilt Norden kräver att folkbokföringen fungerar smidigt över gränserna. När informationsutbytet inte är automatiserat ökar risken för fel och rättsosäkerhet.
Problembeskrivning	En stor praktisk utmaning för integrerade och mobila nordbor är folkbokföringen. Idag ligger ett stort ansvar hos den enskilde att uppdatera myndigheterna i de länder som är berörda om livssituationen ändras. Det sker exempelvis inget automatiskt utbyte av information mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna när det gäller avlidna medborgare med dubbelt medborgarskap, äktenskap och skilsmässa, barns födelse, namnändring eller ändring av adress. En överenskommelse från 1960-talet mellan de nordiska staterna om folkbokföring ska underlätta registrering, samordna och förenkla reglerna om registrering vid flyttning mellan de nordiska staterna. Vidare finns bilaterala avtal om informationsutbyte mellan nordiska länder, men varken dessa eller överenskommelsen är inte anpassade till dagens alltmer integrerade och mobila Norden.
Aktuellt arbete	Det pågår bilateralt samarbete mellan Finland och Estland som är relevant för området, där de finska och estniska regeringarna undertecknade ett mellanstatligt bilateralt avtal om utbyte av folkbokföringsuppgifter 2022. Vidare har Sverige och Finland, utifrån en gemensam samarbetsförklaring i 2024, beslutat att inleda en dialog om förbättrade förfaranden för utbyte av folkbokföringsuppgifter. Målsättningen med dialogen var att under 2025 lägga fram en rapport om hur utbytet av folkbokföringsuppgifter kan fördjupas och utökas. Behovet av ett ökat folkbokföringssamarbete är även en viss koppling till temaområdet och frågan om Digitalisering – identity matching och utbyte av personuppgifter och tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster. → Svensk-finsk samarbetsförklaring 16 september 2024
Kopplade gränshinder	→ Kommunikation till utlandet då personer med dubbelt medborgarskap avlider \| Nordiskt samarbete
Mer information	→ Informationsutbyte mellan folkregistermyndigheter

Skatterelaterade gränshinder

Fas	4. Lösningsfas
Varför vigtigt?	Skattefrågorna är nyckeln till en modern och integrerad arbetsmarknad. En rad aktörer pekar på att det finns ett stort behov av reformer av på det skatterättsliga området samt att uppdatera det nordiska skatteavtalet och andra bilaterala avtal. En strategisk genomlysning av nordisk civil beredskap framhäver bland annat fram behovet av reformer av regelverk gällande bland annat beskattning för att bättre passa för gränsregioner och nordiska pendlare. Därutöver lyfter Nordregio i en policy brief behovet av att anpassa skattelagstiftningen till dagens arbetsmarknad. → Svensk-finsk samarbetsförklaring 16 september 2024 → How can labour market mobility in the Nordic Region be increased? → Arbete över gränserna i Norden: Förslag om att förenkla de nordiska skattereglerna med fokus på ökad rörlighet
Problembeskrivning	Skattereglerna är inte anpassade till distansarbete och den globala utvecklingen av nya arbetsformer. Reglerna innebär också en tung administration för både arbetsgivare och individer, vilket skapar en tröghet i systemen och en oförutsägbarhet som bromsar mobilitet och kompetensförsörjning.
Aktuellt arbete	I 2023 lanserade Gränshinderrådet, i samarbete med Nordiska rådet, rapporten en rapport med förslag om att förenkla de nordiska skattereglerna. Rapporten fokuserade på ökad rörlighet och arbetsmarknaden i kölvattnet på coronapandemin, kopplat till de regler som finns skatteområdet. Sedan rapporten lanserades har Gränshinderrådet arbetat intensivt med uppföljning av rapportens rekommendationer. Bland annat har det hållits dialogmöten och riksdagsseminarier i samarbete med Nordiska rådet och genomförts dialog på minister- och statssekreterarnivå. Nordiska rådet har också skrivit rekommendationer till de nordiska regeringarna. I 2025 genomförde OECD en offentlig hearing om global mobilitet för individer där Gränshinderrådet bidrog med sina perspektiv. Kopplingen till OECD är särskilt relevant eftersom det nordiska skatteavtalet och andra bilaterala avtal bygger på ett modellavtal från OECD. → OECD Public consultation - Global Mobility of Individuals
Kopplade gränshinder	→ Skyldighet för utländska arbetsgivare att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som anställda utför i Sverige → Handläggningstider för beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-beslut för gränsgångare) → Samordning av finsk arvsskatt och svensk kapitalinkomstskatt → Beskattning av kulturarbetare → Förenklad process kring tull och deposition i samband med tillfällig överförsel av varor → Lång väntetid på återbetalning av utjämningsskatt Beskattning av gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete (ad-hoc)
Mer information	→ Skatterelaterade gränshinder \| Nordiskt samarbete

Gränsregional statistik

Fas	3. Dialog- och analysfas
Varför viktigt?	Upprättandet av gränsregional statistik kan bidra till att identifiera gemensamma utmaningar i gränsregionerna. Tillgång till statistik kan även stärka samarbetet och policyutvecklingen mellan de nordiska länderna genom att skapa en gemensam förståelse för socioekonomiska förhållanden och utvecklingstrender. Dessutom kan den fungera som ett kunskapsunderlag för nationella och regionala beslutsfattare inom olika politikområden.
Problembeskrivning	De nordiska statistikbyråerna saknar i dagsläget både ett tydligt uppdrag och dedikerade resurser för att producera gränsregional statistik. Den statistik som idag finns tillgänglig i Nordic Statistics Database har tagits fram inom ramen för ett antal projekt finansierade av Nordiska ministerrådet. Dessa projekt har identifierat juridiska hinder för utbyte av så kallade mikrodata. Området präglas av betydande av organisatoriska, juridiska och tekniska utmaningar. → Nordic Statistics Database
Aktuellt arbete	Mot bakgrund av dessa utmaningar påbörjade Region Skåne, i samarbete med Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån, en egen utveckling av en alternativ statistikmetod för gränsregional statistik mellan Sverige och Danmark. Genom metoden, som består i att utväxla registerdata istället för mikrodata, är det numera möjligt att följa pendlingen över Öresund i den så kallade Öresundsdatabasen. Utifrån de erfarenheter och utmaningar som identifierats i ett antal olika nordiska projekt och genom arbetet med Öresundsdatabasen, har det startats nya projekt hos Nordiska ministerrådet i syfte att försöka lösa problematiken med gränsregional statistik på nordisk nivå. Det senaste projektet – Nordic Mobility II – undersöker förutsättningarna för etableringen av en permanent gränsregional statistik för hela Norden och fokuserar på att leverera gränsöverskridande statistik för perioden 2019–2024. I projektet deltar statistikbyråerna i Danmark, Sverige och Norge. Statistik för mobiliteten mellan dessa tre länder förväntas levereras under 2026. Projektet ska därutöver presentera en långsiktig metodmässig, innehållsmässig och organisatorisk lösning, samt att säkra en permanent finansiering för gränsöverskridande statistik. Därefter kan det bli aktuellt att bedöma om statistiken kan involvera fler länder och skalas upp till nordisk nivå. → Öresundsdatabasen
Mer information	→ Gränsregional statistik \| Nordiskt samarbete

Pension i ett gränsöverskridande perspektiv

Fas	2. Utredningsfas
Varför viktigt?	Åldrande befolkningar och ökad rörlighet gör att allt fler nordiska medborgare får pensionsrättigheter spridda över flera länder. Samtidigt är systemen fortfarande är nationellt utformade och dåligt samordnade. Detta skapar växande svårigheter för individer att få överblick och trygghet kring sin pension.
Problembeskrivning	För individer som arbetat över landsgränser och omfattas av flera pensionssystem finns det en stor osäkerhet kring regler, pensionsprognoser och hur mycket de i slutändan får i pension. Det innebär att individer som arbetat i flera länder riskerar ekonomisk osäkerhet och lägre pension än förväntat. Även om orsakerna är strukturella skillnader i pensionssystem, regelverk, administration och digitala lösningar, måste konsekvenserna ofta hanteras av individen själva.
Aktuellt arbete	Under 2025 har Nordiska ministerrådet, i samarbete med Nordiska rådet, tagit initiativ till en utredning på området. Syftet med utredningen var att kartlägga offentliga pensioner och tjänstemannapensioner i Norden, identifiera potentiella gränshinder och informationsproblem samt uppskatta hur många invånare som berörs idag och i framtiden. Utredningen, som levereras våren 2026, ska innehålla resultat och rekommendationer som kan användas i Gränshinderrådets och Gränshindergruppens fortsatta arbete inom ramen för denna problemställning.
Kopplade gränshinder	Personer som har placerats i vård eller specialomsorg i Sverige får inte längre folkpension efter ändringar till folkpensionslagen i Finland (ad-hoc) → Grænsependlende tredjelandsborgere optjener ikke dansk folkepension → Ret til a-kasse frem til pensionen når man arbejder over en nordisk grænse
Mer information	→ Pension i ett gränsöverskridande perspektiv \| Nordiskt samarbete

Fri rörlighet i kristider

Fas	2. Utredningsfas
Varför viktigt?	Coronapandemin visade hur snabbt nationella krisåtgärder kan skapa omfattande gränshinder och störa rörligheten för människor i Norden, med konsekvenser för arbete, utbildning, familjeliv och ekonomi. Det finns ett behov av förebyggande arbete för att bättre skydda den fria rörligheten vid framtida kriser.
Problembeskrivning	Under coronapandemin 2020–2022 drabbades rörliga nordiska medborgare hårt av nationella beslut och stängda gränser som inte tog hänsyn till det gränsregionala eller nordiska perspektivet, vilket ledde till över 120 dokumenterade mobilitetsstörningar. Dessa störningar påverkade flera områden och visade på brister i informationsflöde och samordning mellan myndigheter, gränsregioner och medborgare. Samtidigt saknas information om vilka konkreta åtgärder som vidtagits för att förhindra att liknande utmaningar skulle uppstå i en ny krissituation.
Arbete under 2025	I mars 2025 beslutade Gränshinderrådet at prioritera frågan som ett nytt temaområde. Syftet är att initiera ett förebyggande arbete i tillfälle av en ny kris som påverkar mobiliteten i Norden, med utgångspunkt i lärdomar från coronapandemin. Under hösten 2025 upphandlades en utredning som ska leverera en framåtblickande analys av hur gränshinder och mobilitetsstörningar riskerar att uppstå när kriser leder till nationella gränsstängningar och andra begränsningar i den gränsöverskridande mobiliteten. Utredningen ska även bedöma risken för att liknande hinder uppstår igen, hur de kan förebyggas, samt konsekvenser för invånare, samhälle och ekonomi. Utredningen kommer att utgöra kunskapsunderlag för Gränshinderrådets vidare arbete och prioriteringar inom temaområdet.
Mer information	→ Fri rörlighet i kristider \| Nordiskt samarbete