Gå till innehållet
Status på ett urval av prioriterade gränshinder

Gränshinder på arbetsmarknads- och utbildningsområdet

Nedan följer korta beskrivningar inom ett urval av gränshinder där det skett viktig utveckling under 2025. Samtliga hinder är fortsatt prioriterade och arbete med dessa fortsätter under 2026. För en komplett lista över Gränshinderrådets samtliga prioriterade gränshinder under 2025 hänvisas till rapportens annex som även innehåller länkar till Gränshinderdatabasen.

Svårigheter för tredjelandsmedborgare att gränspendla

Tredjelandsmedborgare har inte samma tillgång till gränspendling som EU-medborgare, vilket hämmar deras tillgång till den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Samtidigt begränsas rekryteringsmöjligheterna hos företag i gränsregioner. Gränsegionernas kompetensförsörjning försämras, trots att det finns kvalificerade tredjelandsmedborgare som är bosatta på andra sidan gränsen. Detta är särskilt påtagligt i Öresundsregionen.
Orsak: I exemplet Sverige och Danmark beror problemet på oförenliga regelverk kring uppehålls- och arbetstillstånd. Uppehållstillstånd och arbetstillstånd som beviljats i Sverige eller Danmark ger inte oer automatik tillgång till den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen.
Utveckling 2025: Förutom att Gräns­hinderrådet har prioriterat detta gränshinder så har även den gräns­regionala kommittén och dansk-svenska politiska samarbetet Greater Copenhagen drivit på denna fråga. I februari publicerades OECD-rapporten Mobility and Integrated Labour Markets for Third-country Nationals in Greater Copenhagen som bidrog till att uppmärksamma problemet och att identifiera utmaningar kopplade till frågan. Rapporten, som togs fram på uppdrag av Greater Copenhagen, föreslår bland annat åtgärder för att förbättra möjligheterna för icke EU-medborgare att arbeta över gränsen i Öresundsregionen. Den betonar vikten av stärkt kunskap, bättre informations­utbyte samt administrativa och lagmässiga förändringar.
I Almedalen deltog Sveriges medlem på Ernst & Young’s seminarium ”Hur säkerställer vi kompetensförsörjningen på en hybrid arbetsmarknad?” där bland annat detta gränshinder uppmärksammades och diskuterades.
Gränshindret prioriteras av: Danmark och Sverige

Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat

I de nordiska länderna finns regler om att förtroendevalda har rätt att få tjänstledigt från arbetet för att fullgöra politiskt uppdrag som de har valts till, vilket i grunden är en demokratifråga. Tillgång till detta kan dock bli begränsat om inte personen bor, arbetar och utför politiska uppdrag i samma land. 
Orsak: Nationell lagstiftning tillåter endast tjänstledighet för politiska uppdrag i samma land som personen arbetar i. Gränshindret har tidigare blivit löst i Danmark, Norge, och Sverige men är fortsatt olöst i Finland.
Utveckling 2025: Under året har frågan om hur hindret ska lösas varit föremål för uppmärksamhet gentemot både ministeriet i Finland och landskaps­regeringen på Åland, eftersom detta delvis är ett ärende där behörigheten är delad.  Finska medlemmen i Gränshinderrådet har utforskat lösning till frågan med både ministerium och med sakkunniga, och samarbetar även med Finlands delegation i Nordiska Rådet kring frågan.
Ålands medlem i Gränshinderrådet har under året haft dialog med ansvarig lagberedare kring gränshindret. Arbetet har lett till att den nya tjänsteinnehavarlagen på Åland har justerats så att rätten till tjänst­ledighet inte bara ska omfatta uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen, utan även motsvarande politiska uppdrag i övriga nordiska länder. Ändringen gäller alla som är anställda i tjänsteförhållande till landskapet, oavsett medborgarskap. Lagförslaget kommer att slutbehandlas under 2026.
Gränshindret prioriteras av Finland och Åland
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/sv/publikationer I pub@norden.org