Möjligheten att få tillgång till gränsöverskridande digitala tjänster, såsom att kunna logga in och sköta sina myndighetsärenden med sin nationellt utfärdade elektroniskt id (eID) i ett annat land, är en av de stora utmaningarna för integration på både nordisk och EU-nivå. Trots långvarig användning, avancerad digital infrastruktur och mogna ekosystem för elektroniska identiteter (eID) i Norden, är digitala identiteter fortfarande svåra att matcha över nationsgränser. I praktiken innebär det bland annat att processer som kräver kontakt med myndigheter kan vara tidskrävande och resursintensiva för både individer och myndigheter då det krävs manuell hantering.
Frågan har länge även varit prioriterad av Gränshinderrådet och på Nordiska ministerrådet har det sedan 2017 pågått ett arbete med frågan hos Ministerrådet för digitalisering. Det nordisk-baltiska eID-projektet (NOBID), som initierats och koordineras av Ministerrådet för digitaliseringen, har varit en plattform för samarbete kring digital identitet. Arbetet utgår från och ligger i linje med ambitionerna i EU:s eIDAS 2.0 ramverk och det bredare europeiska ekosystemet för digital identitet. De senaste åren har arbetet fokuserat på utveckling av praktiska, interoperabla tekniska lösningar för att tillhandahålla en beprövad lösning för identitetsmatchning. Som en strategisk milstolpe våren 2025 levererade NOBID ett Proof of Concept (PoC) som visar att gränsöverskridande identitetsmatchning är politiskt möjlig och tekniskt genomförbar.
Att samarbetsministrarnas åtagit sig att följa upp deklarationen och, i samarbete med MR-Digital, koordinera arbetet mellan olika aktörer på nationellt plan och regelbundet rapportera hur arbetet fortgår, gör att frågan får ett ännu större politiskt ägarskap. Särskilt dialogen och ömsesidig uppföljning på både minister- och tjänstemannanivå är värdefull och säkerställer att arbetet sker i linje med de krav som EU ställer, de behov som NOBID har identifierat och de ambitioner som statsministrarna har satt upp. Slutmålet är att relevanta myndigheter involveras och får både uppdrag och resurser som krävs för att lösa problematiken och att de organisatoriska, tekniska och juridiska lösningarna finns på plats för en hållbar nordisk lösning.