Gå till innehållet

Informations­tjänsternas arbete

Nya och fortsatta utmaningar för den fria rörligheten

Under 2025 har informations­tjänsterna fortsatt att ha en central roll i att identifiera och uppmärksamma nya gränshinder. Genom sin direkta kontakt med invånare, företag och myndigheter får tjänsterna tidigt signaler om vilka frågor som skapar problem för den fria rörligheten i praktiken.
Ibland handlar de utmaningar som informationstjänsterna identifierar om frågor som kan hanteras i dialog med myndigheter och andra aktörer. Här spelar förenklingsgrupperna en viktig roll eftersom de hanterar frågor som inte nödvändigtvis följer definitionen av ett gränshinder, men som ändå kan upplevas som en stor utmaning för den enskilda individens möjlighet till fri rörlighet. Men ibland handlar utmaningarna också om invånare som hamnat i kläm på grund av nationell lagstiftning och regelverk som inte tar höjd för mobila människors ofta komplexa livssituationer. I sådana fall analyserar och utreder informations­tjänsterna utmaningar och potentiella hinder och rapporterar in dem till programsekretariatet för vidare bearbetning i Gränshinderrådet. Informationstjänsterna bidrar således både med kunskap om hindrens omfattning och nya hinder som kan ha uppstått på grund av implemente­ringen av ny lagstiftning eller tolkningen av befintlig.
Informationstjänsterna bidrar både med kunskap om hindrens omfattning och nya hinder som kan ha uppstått på grund av implementeringen av ny lagstiftning eller omförtolkningen av befintlig.

Invånare upplever gränsöverskridande eID och pension som stora utmaningar

Tillgången till elektronisk identifiering, eID, har under 2025 varit en av de mest återkommande frågorna hos invånarna. Möjligheten att få tillgång till eID i ett annat land eller att använda sin nationella eID i ett annat nordiskt land är avgörande för att kunna ta del av offentliga tjänster, sköta ärenden digitalt och få tillgång till personlig information. Även om arbetet med eID över gränserna är ett prioriterat område för både Gräns­hinderrådet och de nordiska sam­arbets­ministrarna visar utvecklingen att frågan kommer enbart ökar i omfattning.
Även pensionsfrågor lyfts allt oftare i kontakten med informationstjänsterna. För personer som har arbetat i flera nordiska länder kan pensionssystemen och omfattningen av den pension de har rätt att få utbetalad vara svår att överblicka, särskilt om de saknar tillgång till eID i de länder som de tjänat sin pension. Det skapar en komplex situation där kombinationen av regelverk och tekniska lösningar försvårar kontakten med ansvariga myndigheter.

Nya utmaningar har identifierats och analyserats

Erkännande av yrkesbevis inom
barn- och fritidsområdet (NO, SE)
Skillnader i utbildningskrav och behörighetsregler innebär att personer med ett svenskt yrkesbevis från Komvux inom barn och fritidsområdet inte kan konvertera detta till en norsk motsvarighet. Vidare analys visade att det rör sig om ett begränsat antal fall årligen. Dessutom är barn- och fritidsyrken inte lagreglerade i Norge, vilket innebär att det är möjligt att söka arbeten inom branschen utan formell auktorisation. Informations­tjänsterna fortsätter att bevaka frågan men betraktar det inte som ett ett potentiellt gränshinder i nuläget.
Semesterersättning i Norge (Alla länder)
I Norge bygger systemet för semester­ersättning på inkomsten från föregående år. Det innebär att nyanställda, personer som varit föräldralediga eller som arbetat utomlands ofta inte har intjänat rätt till betald semester under sitt första år i Norge. Även om de har laglig rätt till semester får de alltså ingen ersättning under semestern. Konsekvensen blir att berörda personer behöver ta ut semester antingen utan lön eller med löneavdrag. Situationen skapar dessutom administrativ osäkerhet för arbetsgivare och kan utgöra ett hinder för att locka arbetskraft till Norge. Arbetet med att analysera frågan är pågående.
SGI-skydd för arbetspendlare (DK, SE)
Svenska invånare som arbetspendlar till Danmark riskerar att förlora sin inkomstbaserade ersättning vid uppsägning eller sjuk­skrivning från en arbetsgivare i Danmark. Försäkrings­kassan i Sverige har ändrat sin tolkning av EU-regler om ersättning för individer som arbetar eller arbetat i ett annat land vilket särskilt drabbar personer som blir sjuka och uppsagda efter en lång sjukskrivning eller som blir uppsagda under graviditet eller föräldra­ledighet. Dessa kan inte tillgodoräkna sig arbetstiden i Danmark som sjukpennings­grundande inkomst (SGI) och förlorar därmed sin inkomst­baserade ersättning. Istället tilldelas de en låg grund­ersättning, som inte är möjlig att leva på. Øresund­direkt har rapporterat in hindret till programsekretariatet och det pågår just nu en vidare analys.
Framtidsfullmakter och förmyndarskap (Alla länder)
Skillnader i hur framtidsfullmakter och förmyndarskap regleras och erkänns mellan de nordiska länderna skapar osäkerhet för personer som bor eller har tillgångar i mer än ett nordiskt land. Detta kan innebära att en fullmakt som är giltig i ett land inte per automatik är giltig i ett annat, vilket försvårar möjligheten att planera för framtida beslut vid exempelvis sjukdom eller nedsatt beslutsförmåga för mobila nordbor. I praktiken är utmaningen att förmyndare eller potentiella förmyndare inte kan använda sitt nationella eID för att få tillgång till bankkonton och myndigheter å andras vägnar, trots fullmakter. Frågan inkluderas i det prioriterade gränshindret om ID-matchning.
Förarbevis krävs för att få köra vattenskoter i Sverige (FI, SE)
Sedan 2022 kräver Sverige förarbevis för vattenskoter, vilket skapar problem för finska medborgare i gränsområden som Torneälven och Bottenviken eftersom Finland saknar motsvarande krav. Här är det ofta oundvikligt att färdas över nationsgränsen, även vid lokala resor. Detta leder till dubbel reglering, ökade kostnader och administrativ börda för boende. Konsekvenserna är både praktiska och rättsliga, exempelvis böter för ovetande förare. Kravet försvårar även myndighets­samarbete och räddnings­insatser där vattenskotrar används, och påverkar näringsverksamhet negativt genom begränsad rörlighet och ökade krav på tillstånd. Frågan har analyserats av Gränstjänsten SE-FI-NO.
Ny tolkning av reglerna kring annonsering på svenska Platsbanken
Sedan sommaren 2024 måste samtliga annonser på Arbetsförmedlingens Platsbank vara på svenska eller engelska. Tidigare har det även varit möjligt att annonsera på danska och norska enligt den nordiska språk­konventionen. Det nya språkkravet har gjort att små och medelstora företag i Danmark och Norge nu avhåller sig för att annonsera efter arbetskraft i Sverige då de inte har resurser att översätta annonserna. Därmed går svenska jobbsökande miste om möjligheterna. Øresunddirekt har under 2025 arbetat på att hitta en lösning internt inom Arbetsförmedlingen utan resultat och har därefter rapporterat in hindret till programsekretariatet.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/sv/publikationer I pub@norden.org