Gå till innehållet

Gränshinderrådets gränshinderarbete

Arbetet med prioriterade gränshinder

Gränshinderrådets arbetar, förutom temaområden, även med specifika gränshinder. Arbetet är långsiktigt och kräver ofta stora nationella insatser och sedan Gränshinderrådet bildades av de nordiska statsministrarna 2014 har rådet bidragit till att 108 gränshinder har avklarats, varav 76 har blivit lösta. Mellan sig prioriterar Gränshinderrådet 36 gränshinder.
Under året har sex av de 36 prioriterade gränshindren avklarats, tre av dem har lösts och tre har avskrivits som olösbara. I detta avsnitt skildras arbete och processer som pågått under 2025 hos ett urval av de prioriterade gränshindren där det skett framsteg under året eller där det finns något av vikt att rapportera om. Hinder som inte är kvalitetssäkrade hos nationella departement – så kallade ad-hoc hinder – och som därför ännu inte finns med i Gränshinderdatabasen beskrivs dock kortfattat även om inga framsteg eller annat av vikt har skett under året.
I Appendix finns en komplett lista på Gränshinderrådets samtliga prioriterade gränshinder under 2025. I denna finns även länkar till Gräns­hinder­databasen där det går att utforska gränshindren i större detalj.
Att ett gränshinder anses vara ”avklarat” innebär att gränshindret antingen är löst eller att gränshindret konstaterats som olösbart av Gränshinderrådet som följd av svar från ansvariga nationella departement.
Vad är Gränshinderrådet?
Gränshinderrådet har i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja mobilitet i Norden. Rådet består av nationella medlemmar med erfarenhet från politik, förvaltning eller näringsliv. Under 2025 fick rådet två nya medlemmar: Karsten Lauritzen (DK) och Astrid Thors (FI). Totalt hade rådet sju medlemmar under året, då Grönland saknade representant.

Lösta gränshinder 2025

Under året 2025 har Gränshinderrådets arbete bidragit till att tre gränshinder har blivit lösta av de nordiska regeringarna:

Taxitrafik över den norsk-finska gränsen

Ett gott exempel på resultat från nordiskt samarbete i att avveckla gränshinder som försvårar vardagen för nordbor är överenskommelsen om taxitrafik över den norsk-finska gränsen. Finland och Norge saknade ett avtal rörande gränsöverskridande taxitrafik, vilket innebar att en passagerare var tvungen att byta till annat taxibolag vid gränsen. Som en konsekvens av detta blev finländska taxiföretagare stoppade vid gränsen till Norge av norska myndigheter, vilket har orsakat problem för gräns­över­skridande trafik.
Finlands och Norges regeringar gjorde i Oslo i mars 2025 en överenskommelse om internationell taxitrafik på väg. Lagberedningen var effektiv och avtalet kunde träda ikraft den 14 december 2025 vilket säkerställde smidig taxitrafik över gränsen inför julsäsongen 2025–2026.
Gränshindret var prioriterat av Finland och Norge.
Notera att Gränshindret inte är kvalitetssäkrat hos nationella departement och finns därför inte i den nuvarande Gränshinderdatabasen.

Språkkrav och yrkes- eller lärlingsprov för lärlingar i Norge

Språkkrav och yrkes- eller lärlingsprov för lärlingar i Norge gällde nordiska elever som läser en del av sin gymnasie­utbildning i ett annat land och ville bli lärlingar i Norge. Eleverna behövde styrka sina kunskaper i norska genom prov även i situationer där de utan problem utfört andra komponenter av sin utbildning på norska och kunde väl göra sig förstådda.
Gränshinderrådet har aktivt arbetat med frågan som under 2025 blev löst efter att tidigare praxis bedömts gå emot avtalet om nordisk utbildnings­gemenskap på gymnasienivå. 
Gränshindret var prioriterat av Norge.

Nationella begränsningar på forskningsmedel

Gränshinderrådet har verkat för ett bättre gränsöverskridande nordiskt forskningssamarbete under 2025. Gränshindret var kopplat till begränsning av till forskningsmedel för utomlandsbosatta forskare, vilket skapar sämre förutsättningar för samnordisk forskning. 
Hindret har tidigare blivit löst i Finland, och under 2025 blev det löst även för Islands del efter Gränshinderrådets dialog med Islands ministerium för kultur, innovation och högre utbildning. I sitt svar lyfter Islands ministerium för kultur, innovation och högre utbildning att det centrala med tillgång till forskningsmedel är koppling till isländska forskningsinstitutioner, snarare än bosättning. Dock kvarstår problematiken i Sverige.
Gränshindret var prioriterat av Island och är fortsatt prioriterat av Sverige.

Avskrivna gränshinder 2025

Under året 2025 har tre gränshinder på social- och hälsoområdet, som är kopplade till nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster (Biståndskonventionen), blivit avskrivna av Gränshinderrådet. Beslutet togs mot bakgrund av resultaten och rekommendationer från en omfattande utredning som genomförts på initiativ av Ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) på Nordiska ministerrådet.
2023 beslutade ÄK-S att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram konkreta förslag kring eventuell revidering av Biståndskonventionen. Arbetsgruppen skulle dels utreda möjligheterna att revidera eller upphäva konventionen, dels undersöka om – och i så fall hur – gränshinder kopplade till konventionen kan lösas genom en revidering. Utredningen presenterades under 2025 och gjorde följande bedömningar av de tre gränshindren: 

Flytt för institutionaliserade personer

Möjligheten för personer som är i behov av långvarig vård och behandling att flytta mellan de nordiska länderna regleras i den nordiska konventionen från 1994. I Norden är det kommunerna eller i Finlands fall välfärdområdena, som ansvarar för denna typ av vård. Arbetsgruppen bedömde utifrån sin utredning att det inte är lämpligt att i konventionen reglera kommunernas ansvarsfördelning och kostnads­fördelning vid flytt av personer som vårdas i institutioner.
Gränshindret var prioriterat av Island.

Färdtjänst för funktionshindrade

Arbetsgruppen föreslog att den reglering som finns i bistånds­konventionen ska finnas kvar med mindre språkliga ändringar. Arbets­gruppen konstaterade att rätt till färdtjänst skulle kunna anses som en social förmån vilket regleras i flertalet EU-rättsakter. Att ha särskilda lösningar som enbart rör gräns­områden är EU-rättsligt möjligt, men att öppna upp rätten till färdtjänst även till personer som inte är bosatta i en gränskommun men som bor i ett annat nordiskt land skulle kunna ses som en bestämmelse som indirekt diskriminerar andra EU-medborgare.
Gränshindret var prioriterat av Island.

Personlig assistent vid flytt

De nordiska länderna har liknande system för personlig assistans men rätten till assistans i ett land gäller automatiskt inte vid flytt till ett annat. Skillnader i de nationella systemen rör exempelvis vem som har rätt till assistans, hur den organiseras och vilka villkor som gäller.
Arbetsgruppen har bedömt att det inte går att införa en generell rätt att ta med en personlig assistent vid tillfälliga vistelser i andra nordiska länder, till exempel vid semester. Däremot finns i vissa fall nationella regler som tillåter detta. Personlig assistans räknas ibland som en social förmån och omfattas då av EU:s regler för samordning av social trygghet. Att införa en sådan rättighet skulle påverka även andra EU-länder, eftersom Finland, Sverige och Danmark inte kan ge ett undantag enbart för Norden. Mot bakgrund av detta före­slog arbetsgruppen inga ändringar i konventionen angående rätt till personlig assistent.
Gränshindret var prioriterat av Island.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/sv/publikationer I pub@norden.org