Arbetet med fri rörlighet i Norden
Visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030 är styrande för Nordiska ministerrådets verksamhet. Samarbetsprogrammet för samarbetsministrarna 2025–2030 lägger vikt vid åtgärder för ökad mobilitet och integration över gränserna, bland annat genom ett stärkt mandat för gränshinderarbetet och förbättrade informationsinsatser. Ökad integration gynnar både invånare och företag och bidrar till ökad tillväxt och konkurrenskraft.
Det ska vara enkelt för våra invånare att leva, studera, arbeta och driva företag i och över gränserna i hela Norden.
Arbetet med fri rörlighet och gränshinder är komplext och involverar olika aktörer på nordisk, nationell och regional nivå. Arbetet med att bli världens mest integrerade region till 2030 består bland annat av olika mobilitetsfrämjande insatser inom en rad olika politikområden, omfattande informationsinsatser och ett långsiktigt arbete med att lösa gränshinder.
För att ett gränshinder ska kunna lösas krävs ofta ändring i lagstiftning eller ändring av myndighetspraxis. Den nordiska definitionen av ett gränshinder ger ramar som regeringarna kan verka inom och förhålla sig till. Mobilitetsproblem som beror på marknaden eller andra orsaker och som inte ryms inom denna definition kan därför ligga utanför regeringarnas mandat att agera. Det hindrar dock inte att man inom ramen för programmet kan arbeta med sådana problemställningar genom att ta initiativ till dialog med de aktörer som har en möjlighet att göra skillnad på området.
Vad är ett gränshinder?
Enligt Nordiska ministerrådets defintion är gränshinder lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden. Det anses också vara ett gränshinder om person eller ett företag på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation.
Arbetet för fri rörlighet drivs av flera aktörer
För att uppnå sitt mål rörande stärkt integration och mobilitet mellan de nordiska länderna lanserade samarbetsministrarna den 1 januari 2025 ett program för fri rörlighet i Norden. Syftet med programmet är att höja ambitionsnivån, skapa tydligare processer, tydliggöra rollfördelningen och stärka synergierna mellan de nordiska aktörer som arbetar med gränshinder och information. Programmet identifierar ett antal centrala aktörer och deras uppdrag. Inom ramen för programmet organiseras informations- och gränshinderarbetet som en del av samma ekosystem. Genom denna struktur skapas bättre förutsättningar för ett långsiktigt, effektivt och politiskt förankrat arbete för fri rörlighet i Norden. Utöver de aktörer som är specifikt utpekade i programmet finns det även andra aktörer och samarbeten som bidrar till och är involverade i arbetet såsom de nordiska gränskommittéerna, nationella gränshindernätverk, gränsregionala förenklingsgrupper och andra bilaterala samarbeten. Ett viktigt resultat från det dansk-svenska bilaterala samarbetet var en statsministerdeklaration mellan Sverige och Danmark med fokus på att göra Öresundsregionen mer konkurrenskraftig och göra det enklare att leva och arbeta över gränserna.
De nordiska samarbetsministrarna har det yttersta ansvaret för mobilitets- och gränshinderarbetet inom ramen för det nordiska regeringssamarbetet. De har en central roll i att fungera som facilitator på nationell nivå. De ska bland annat prioritera gränshinderfrågor som är av avgörande betydelse för den inomnordiska integrationen samt stödja och samordna nationella processer i syfte att skapa ett politiskt ägarskap nationellt. Det är i slutändan, i de flesta fall, regeringarna som kan lösa gränshinder genom lagändringar eller avtal mellan länderna.
Gränshinderrådet är ett oberoende organ som arbetar med att identifiera, hantera och lösa gränshinder som rör privatpersoner och näringslivet i Norden. Gränshinderrådet består av nationella medlemmar från de nordiska länderna.
Gränshinderrådet representerar Nordens invånare och företag, stöttar regeringarna i deras gränshinderarbete och bevakar den fria rörligheten. Gränshinderrådet ger även inspel till samarbetsministrarna om aktuella problemområden som är särskilt viktiga för den inomnordiska mobiliteten och som kräver ett större politiskt ägarskap för att nå en lösning. De samarbetar med olika aktörer, såsom nationella och regionala nätverk. Gränshinderrådet har även ett nära samarbete med Nordiska rådets Gränshindergrupp som också driver gränshinderfrågor på den nationella och nordiska politiska nivån.
Se Gränshinderrådets mandat för åren 2025 – 2027 för en mer utförlig beskrivning av Gränshinderrådets uppdrag och arbetssätt
De nordiska informationstjänsterna ger stöd och information till personer och företag som vill arbeta, studera, flytta eller starta verksamhet över gränserna. Nordiska ministerrådets digitala informationstjänst Info Norden och de gränsregionala tjänsterna – Grensetjänsten Norge–Sverige, Øresunddirekt och Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge – främjar mobilitet genom digital information, personlig service och informationsinsatser. Genom daglig kontakt med invånare identifierar och rapporterar de också potentiella gränshinder.
Programsekretariatet för fri rörlighet i Norden är placerat hos Nordiska ministerrådets sekretariat och har i uppdrag att koordinera det nordiska arbetet för fri rörlighet, samt skapa överblick och samstämmighet mellan olika aktörer inom området på nationell, nordisk och europeisk nivå. Programsekretariatet ansvarar även för metodutveckling, uppföljning och en rapportering till samarbetsministrarna, inklusive rekommendationer kring framtida prioriteringar. De koordinerar också samarbetet med Nordiska rådet samt tvärsektoriella insatser och gränshinderarbetet som sker inom ramen för Nordiska ministerrådets övriga sektorer.
Hur hanteras ett gränshinder?
