Status på ett urval av prioriterade gränshinder

Gränshinder på social- och hälsoområdet

Nedan följer korta beskrivningar inom ett urval av gränshinder där det skett viktig utveckling under 2025. Samtliga hinder är fortsatt prioriterade och arbete med dessa fortsätter under 2026. För en komplett lista över Gränshinderrådets samtliga prioriterade gränshinder under 2025 hänvisas till rapportens annex som även innehåller länkar till Gränshinderdatabasen.

Olika krav på märkning av läkemedel och olika krav på språk för bipacksedel

Olika krav på kopplat till märkning och bipacksedlar till läkemedel bidrar till läkemedelsindustrin måste producera olika förpackningsversioner av ett och samma läkemedel. Detta skapar mer administration och merkostnader för företagen, särskilt på små marknader.

Orsak: Gränshindret uppstår på grund av skillnader i nationella krav, trots att läkemedel regleras på EU-nivå. Det finns språkkrav för läkemedelsinformation som kräver att bipacksedlar och märkning ska finnas på landets officiella språk.

Utveckling 2025: Flera länder vill röra sig mot digitala bipacksedlar, men implementeringen är inte likställd. Dock sker det utveckling på EU-nivå och den 11 december 2025 meddelades det i ett pressmeddelande att Europeiska unionens råd och Europaparlamentet har nått en överenskommelse om ”läkemedelspaketet”, som är ett nytt regelverk som ska öka patienters tillgång till läkemedel och göra EU:s läkemedelssektor mer rättvis och konkurrenskraftig. Det förväntas att den nya EU-lagstiftningen kan träda i kraft i länderna år 2028, och att detta gränshinder kan komma att lösas i samband med detta.

I avvaktan på den nya EU-lagstiftningen är Gränshinderrådets isländska medlem i dialog med Helsedepartementet (Ministry of Health) på Island och frågan är även med på isländska regeringens prioriteringslista.

→ EU-nivå

→ Europeiska unionens råds pressmeddelande om en rättvisare och konkurrenskraftigare läkemedelssektor

Gränshindret prioriteras av: Färöarna och Island

→ Mer information

Långa handläggningstider hos NAV i internationella ärenden

Långa handläggningstider i EU- och internationella ärenden kan leda till försörjningssvårigheter och ekonomisk osäkerhet i perioder då gränspendlare står utan ersättning – till exempel vid sjukdom, arbetslöshet eller övergång mellan jobb. Detta skapar luckor i trygghetssystemen för den som bor i ett land men arbetar i ett annat och även arbetsgivare upplever detta som både krävande och administrativt tungt.

Orsak: Gränshindret uppstår när myndigheter i ett nordiskt land behöver inhämta uppgifter från ett annat lands institutioner innan beslut om socialförsäkring, arbetslöshetsförmåner, sjukpenning, pension eller familjeförmåner kan fattas. När gränspendlare ansöker om olika förmåner behöver beslutande myndigheter i arbetslandet respektive bosättningslandet vara i dialog med varandra och utbyta nödvändiga uppgifter för att ta beslut i ärendet. Det finns ingen möjlighet till att särskilja och prioritera ”nordiska” ärenden då detta skulle strida på likabehandlingsprincipen inom EU.

Utveckling 2025: Gränshindret har till att börja med rapporterats in som en problematik hos NAV men problematiken gäller mellan flera nordiska länder. Just NAV har förklarat att problematiken beror på resursbrist och en ineffektiv dialog med de andra nordiska ländernas beslutande myndigheter. NAV har rapporterat att ärendehanteringen har förstärkts med resurser, men detta har inte gett resultat och handläggningstiden för internationella ärenden har under 2025 fortsatt varit betydligt längre än den inhemska.

Gränshindret prioriteras av: Norge och Sverige

Notera att Gränshindret inte är kvalitetssäkrat hos nationella departement och finns därför inte i gränshinderdatabasen.

Personer som har placerats i vård eller specialomsorg i Sverige får inte längre folkpension efter ändringar till folkpensionslagen i Finland

Personer på Åland som har behov av krävande socialvård och som placerats på svenska vårdinstitutioner i Sverige drabbas av allvarliga ekonomiska konsekvenser på grund av ny finsk lagstiftning som gör att personer bosatta utomlands inte längre får finländsk folkpension.

Orsak: Kommunernas socialtjänst på Åland har placerat vissa personer med behov av krävande socialvård i Sverige på grund av den geografiska närheten och bristen på svenskspråkiga vårdplatser i Finland. Från och med februari 2025 är det dock inte längre är möjligt att få utbetalat finländsk folkpension till personer bosatta utomlands.

Utveckling 2025: Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2025 och gränshindret blev ad hoc prioriterat av Gränshinderrådet. Under våren och hösten 2025 förde Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) i Finland och Ålands landskapsregering diskussioner om de rättsliga ramvillkoren för placering i vård utomlands överlag med tanke på lagstiftningen om ordnande av vård.

Till följd av detta har ett arbete mellan tjänstemän från SHM och Ålands landskapsregering rörande ett formellt styrdokument initierats. Det huvudsakliga syftet med styrdokumentet är frågan om placering av vård utomlands och dess juridiska villkor och konsekvenser. Det är även tänkt att styrdokumentet ska beakta konsekvenserna av vårdplacering utomlands och att det ska ge riktlinjer till både den ansvariga vårdinstansen på Åland och personen själv eller dennes företrädare att i förväg utreda rättigheter inom social trygghet, ifall vård utomlands planeras.

Gränshinder prioriteras av: Åland och Finland

Notera att Gränshindret inte är kvalitetssäkrat hos nationella departement och finns därför inte i gränshinderdatabasen.