Mandat för Gränshinderrådet 2025–2027

Norden skall bli världens mest integrerade och hållbara region till år 2030 och åtgärder för att minska antalet gränshinder och andra insatser för att främja mobiliteten utgör en central del av arbetet för att nå statsministrarnas vision. Det ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan risk att drabbas av gränshinder eller andra mobilitetsproblem.

Sedan 2014 har Gränshinderrådet haft ett särskilt uppdrag från de nordiska regeringarna att främja mobilitet och handel mellan de nordiska länderna.

Genom samarbetsministrarnas nya samarbetsprogram höjer samtidigt det nordiska samarbetet sin ambitionsnivå på mobilitets- och gränshinderområdet och för att bland annat skapa mer synergier mellan olika centrala gränshinderaktörer har samarbetsministrarna vid sitt möte i Reykjavik, Island, den 28 oktober 2024 beslutat om ett särskilt sexårigt Program för fri rörlighet i Norden. Inom ramen för detta program samlas både informations- och gränshinderarbetet som en del av samma ekosystem.

Gränshinderarbetet är komplext, och involverar flera aktörer på nordisk, nationell och regional nivå. Gränshinderrådet, som är ett oberoende organ, har tillsammans med olika nyckelaktöreren central roll att identifiera, prioritera och föreslå lösningar på gränshinder samt att få upp gränshinderfrågorna på den nationella och nordiska agendan. Genom att vara en samarbetspartner till regeringarna bidrar Gränshinderrådet med att få upp viktiga gränshinder och mobilitetsproblem på den politiska dagordningen.

Samtidigt tilldelas de nordiska samarbetsministrarna en ny och avgörande roll i bland annat att få upp gränshinderfrågorna på den politiska dagordningen. Eftersom det nordiska samarbetet är ett mellanstatligt samarbete åligger det största ansvaret slutligen regeringarna, nationella parlament, myndigheter och andra nationella aktörer att bidra till att gränshinder blir lösta.

Det nätverk och nationella arbete som Gränshinderrådet faciliterar skapar därmed en viktig och grundläggande förutsättning för det nordiska arbetet som leds och koordineras av ett nytt Programsekretariat vid Nordiska ministerrådet i Köpenhamn.

665489ca9dd46_GS underskrift KE 2023_svart.png

Karen Ellemann
Generalsekreterare Nordiska ministerrådet

Genom att vara en samarbetspartner till regeringarna bidrar Gränshinderrådet med att få upp viktiga gränshinder och mobilitetsproblem på den politiska dagordningen.

INLEDNING

Gränshinderrådet har, som en av flera nyckelaktörer som arbetar med att få upp gränshinderfrågorna på den nationella och nordiska agendan, en central roll i att representera Nordens invånare och företag genom att vara en samarbetspartner till regeringarna och genom att bevaka den fria rörligheten.

Gränshinderrådet, som är ett oberoende organ, ska arbeta för att gränshinder som rör privatpersoner och näringslivet blir lösta av de nordiska regeringarna samt bidra till ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Gränshinderrådet, genom och i samarbete med Programsekretariatet, ska också ge inspel till samarbetsministrarna (MR-SAM) om vilka aktuella större problemområden som är viktiga för den inomnordiska mobiliteten och som kräver ett större politiskt ägarskap för att nå en lösning.

Samarbetet mellan Gränshinderrådet och MR-SAM är central i arbetet och Gränshinderrådet träffar dem vid behov, men minst en gång per år för ömsesidig uppföljning i samband med MR-SAMs sommarmöten.

Den enskilde medlemmen ska vara en samarbetspartner med den nationelle samarbetsministern för att säkerställa både ett informationsutbyte och för att arbetet med gränshinder får den helhetsfokus som krävs för att lösa uppgiften.

Samarbetsministern och den enskilde medlemmen kan vidare, vid behov, sammankalla till möte med berörda ministrar för att diskutera prioriterade gränshinder.

Gränshinderrådet ska arbeta för att gränshinder som rör privatpersoner och näringslivet blir lösta av de nordiska regeringarna samt bidra till ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden.

Uppdrag

Övergripande kan Gränshinderrådets uppdrag delas in i åtta punkter som utgör kärnan i arbetet:

Att bidra till Vision 2030 genom att föra upp gränshinder och nordisk mobilitet på den nordiska dagordningen
Att ge MR-SAM rekommendationer om övergripande gränshinderproblem i Norden som bör lyftas in på en högre politisk nivå och som bör tas vidare av MR-SAM i deras arbete
Att arbeta för att större problemområden och prioriterade gränshinder blir lösta samt, utanför den ordinarie gränshinderprocessen, ad-hoc prioritera gränshinder vid behov eller andra mobilitetsproblem som påverkar integration mellan de nordiska länderna
Att ingå i och samarbeta med nationella och regionala nätverksgrupper för informationsutbyte rörande gränshinder och relevanta processer samt samarbeta med involverade aktörer för att finna lösningar på specifika gränshinder
Att delta i analysarbete och i arbetet med andra faktaunderlag som behövs i processen med att identifiera problem samt lösningar kopplade till gränshinder eller övergripande frågor som utgör gemensamma gränshinderproblem i Norden
Att, i den mån det är ändamålsenligt, beakta relevant EU-lagstiftning och pågående processer inom EU i sitt gränshinderarbete
Att, som ett led i det förebyggande arbetet, uppmärksamma regeringarna på potentiella gränshinder som kan uppstå i samband med ny lagstiftning och andra initiativ särskilt vad gäller gränshinder i förhållande till digitala tjänster och lösningar.
Att i kristider bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning rörande mobilitetsproblem samt stå till förfogande med sin kunskap och sitt nätverk

Gränshinderrådets sammansättning och ordförandeskapet

Gränshinderrådet består av åtta nationella medlemmar som utses av länderna tre år i taget, till att börja med för mandatperioden 2025 – 2027.

Om ett land byter ut medlem under mandatperioden bör detta ske vid ett årsskifte för att säkerställa en ändamålsenlig rapportering och uppföljning på arbetet samt för att inte skapa en oönskad ekonomisk börda för Nordiska ministerrådets sekretariat.

När medlemmar utses ska, utöver att ta utgångspunkt i de problemområden som föreligger, särskild vikt läggas vid att medlemmarna:

har erfarenhet av arbete inom ett eller flera av områdena där de flesta
mobilitetsutmaningarna finns (arbetsmarknad, socialpolitik, skatt, utbildning, näringsliv eller digital förvaltning)
har erfarenhet från näringslivet eller offentlig förvaltning
har ett starkt och aktuellt nätverk med näringslivsorganisationer och arbetsmarknadens parter
har ett starkt och aktuellt nätverk i de nationella regeringarna
har förutsättningar för att prioritera arbetet i Gränshinderrådet
har den handlingsfrihet som behövs i arbetet med gränshinder för att kunna prioritera och driva de gränshinder som anses vara väsentliga för mobiliteten.

Gränshinderrådets ordförandeskap roterar och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Ordförandeskapets primära roll är att vara en representant för Gränshinderrådet i dialog med olika aktörer samt vara en sparringpartner till Programsekretariatet. Ordförandeskapet bistår vidare Programsekretariatet i samordningen av arbetet i Gränshinderrådet.

Gränshinderrådets medlemmar ska vidare ha tillgång till en nationell kontaktperson samt vid behov även sakkunniga på departementen.

Nätverk

Inom ramen för gränshinderarbetet i stort och inom ramen för Gränshinderrådets arbete är det regionala och lokala arbetet centralt och därför är medlemmarnas egna nätverk och lösningsfokuserade samarbeten av stor vikt. Genom nationella nätverk kan medlemmar driva sitt gränshinderarbete mer fokuserat.

Samarbetet med nationella och regionala nätverksgrupper är ett verktyg för att samla information om gränshinder, få insikt i pågående processer samt arbeta tillsammans för att finna lösningar på specifika gränshinder.

I Finland finns ett särskilt gränshindernätverk som leds av Pohjola-Norden Finland och Info Norden Finland som är ett exempel på ett framgångsrikt sätt på att samordna centrala aktörer och det nationella arbetet. Ett annat exempel som lyfts fram som en modell för att finna gränsregionala lösningar genom gränsöverskridande myndighetssamarbete är den norsk-svenska ”Förenklingsgruppen” som leds av den gränsregionala informationstjänsten Grensetjänsten Norge- Sverige.

I dessa nätverk kan – förutom Gränshinderrådets nationella medlem – bland annat departement, myndigheter, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadens parter, akademin, Interreg-sekretariat, Nordiska rådet och nordiska parlamentariker, civilsamhället, informationstjänster och nordiska gränskommittéer ingå.

Möten och arbetsprocesser

Gränshinderrådet håller, utöver ett inledande kick-offmöte i samband med att en ny ordförande tillträder, tre – fyra möten per år.

Det eftersträvas en ändamålsenlig fördelning mellan digitala och fysiska möten och alla möten ska följa Nordiska ministerrådets riktlinjer för hållbara och tillgängliga möten.

Guide: Bæredygtige og tilgængelige arrangementer https://www.norden.org/sv/node/87695

De fysiska mötena hålls med utgångspunkt i Köpenhamn, dock hålls ett årligt möte i ordförandelandet i samband med MR-SAMs sommarmöten.

Vid Gränshinderrådets möten rapporterar medlemmarna till Programsekretariatet om arbetet och de resultat som uppnåtts. Inför dessa möten ska medlemmarna inkomma med skriftliga underlag där medlemmarna rapporterar hur arbetet med prioriterade gränshinder fortskrider samt, i de fall ett gränshinder ska anses vara avklarat som löst eller olöst, presentera ansvariga departements förklaring till resultatet.

Vid behov bjuds externa gäster in till Gränshinderrådets möten, till exempel från Nordiska rådet, Nordiska ministerrådets sektorer eller relevanta experter.

Möten kan hållas mellan Gränshinderrådet och Nordiska rådets Gränshindergrupp när det finns behov att koordinera insatser. Ett nationellt samarbete mellan Gränshinderrådets och Gränshindergruppens medlemmar uppmuntras.

Gränshinderrådets medlemmar förväntas vidare delta i möten med andra aktörer när det är påkallat.

Gränshinderrådet har minst en gång per år ett möte med samarbetsministrarna för ömsesidig uppföljning på arbetet. Vid behov kan möten med andra ministerråd och ämbetsmannakommittéer initieras i samråd med Programsekretariatet och sektorerna, därutöver utgör Generalsekreteraren en länk till ministerråden.

Medlemmar rapporterar även till sin samarbetsminister om arbetet och de resultat som uppnås. Programsekretariatet ansvarar dock för att ta ett samlat rapporteringsunderlag vidare till MR-SAM.

De enskilda medlemmarna bidrar med underlag till en årsrapport som Programsekretariatet sammanställer och som ett led i Nordiska ministerrådets mål- och resultatuppföljning.

Budget, ersättning m.m

Den nationella medlemmen erhåller, från den nordiska budgeten, en årlig ersättning för sitt uppdrag och arbete. I de fall där nationella regler inte tillåter ersättning, till exempel om medlemmen är tjänsteman, betalas ersättningen till den berördas arbetsgivare.

Kostnader som är kopplade till resor och logi i samband med möten och konferenser inom och utom Norden och som är kopplade till medlemmens uppdrag i Gränshinderrådet finansieras nationellt av respektive land.

Medlemmarna i Gränshinderrådet ansvarar för resebokningar och annan logistik som har med uppdraget att göra.