Metodbilaga

Koordinatsättning av kulturverksamheter

Som underlag för tillgänglighetsanalyserna ligger datainsamling från Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland för verksamheterna folkbibliotek, biografer, museer och statligt finansierad scenkonstverksamhet. Premissen har varit att få tillgång till fasta, fysiska besökspunkter för kulturverksamheter. I de fall dessa har kunnat lämnas över som koordinater har det varit förstahandsvalet. För merparten av dataunderlagen har endast besöksadresser samt verksamhetsnamn varit möjliga att sammanställa och levereras till Kulturanalys Norden.

I största möjliga mån har samma definitioner försökts användas för alla nordiska länder, men på grund av hur de faktiska verksamheterna utformas i varje land har det inte varit möjligt att genomföra insamlingen på precis samma sätt. För de flesta verksamheter har grundmaterialet om enskilda verksamheter, som därefter kartsatts, samlats in från respektive lands statistikmyndighet. Rimlighetskontroller har gjorts av totalt antal verksamheter per land mot offentliga statistikkällor, i de fall dessa har varit möjliga att användas. Kontakter har även tagits med respektive lands statistikmyndigheter för att rimlighetskontrollera kartsättningen, där detta varit möjligt. De flesta verksamheter har därefter koordinatsatts via manuella sökningar på Google, där namn på verksamheten samt i förekommande fall ort och adress använts. I de fall koordinater i stället inhämtats direkt från respektive lands statistikkällor anges detta nedan.

I scenkonstverksamhet ingår statligt hel- eller delfinansierad scenkonst som har fasta besöksadresser (ej turnerande verksamhet). Då en stor del av samtlig scenkonst arrangeras på turnerande vis har det lett till viss underskattning av all scenkonstverksamhet som ägt rum. Underskattningens storlek har inte gått att mäta då det för de olika länderna inte funnits någon officiell eller annan statistik som på ett bra och enhetligt sätt beskriver denna del av verksamheten. Sannolikt är den större än för biblioteken, biograferna och museum som motsvarande har mobil verksamhet, men där de fasta fysiska lokalerna ändå i de flesta kommuner är de huvudsakliga samlingspunkterna för besöken. Av denna anledning är antalet scenkonstverksamheter i detta material svårare att jämföra och värdera.

Den manuella koordinatsättningen gjordes under 2022 och kan därför ha påverkats av vad som var sökbart på Google under denna period. Verksamhetsnamnen i de listor som utgjorde underlag för kartsättningen har olika aktualitet beroende på vad som var möjligt att samla in. Det koordinatsatta verksamheterna har vidarebearbetats av Nordregio, samt använts som underlag för avståndsberäkningar till befolkningen i de olika länderna.

Översiktstabell, verksamhetsdata och populationer

Med år menas det år verksamheterna var senast uppdaterade i underliggande material som använts för koordinatsättning. Kulturanalys Nordens koordinatsättning har skett via Google Maps, grundat på verksamhetsnamn som genomfört, och genomfördes under hösten 2022.

Danmark

	Population	Datakälla	År	Bearbetning
Bibliotek	Kommunala folkbibliotek	Statistikbanken	2022	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden
Museum	Statsanerkendte museer* och statlige museer nedbrutet per besöksställe	Slots- og Kulturstyrelsen	2019	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Scenkonst	Scenkonstinstitutioner med statliga anslag**	Statistikbanken	2021	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Biograf	Biografer	Danske biografer, Links til alle danske biografers hjemmesider – Danske Biografer (danske-biografer.dk)	2018	Nedladdad lista, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
* LBK nr 385 af 08/04/2014. Museumsloven (retsinformation.dk). ** regleras i Refusions- og formidlingsordningen kopplad till LBK nr 246 af 18/03/2020. Scenekunstloven (retsinformation.dk).

Finland

	Population	Datakälla	År	Bearbetning
Bibliotek	Kommunala folkbibliotek	Helsingfors stadsbibliotek / Nationella utvecklingsenheten	2021	Levererad per mejl samt koordinatsatt
Museum	Museer, konsthallar, slott, kulturmiljöer och fartyg	Museovirasto	2019	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Scenkonst	Scenkonstverksamheter med offentlig finansiering kopplat till scenkonstlagen	Undervisnings- och kulturministeriet Valtionosuudet teattereille ja orkestereille - OKM - Opetus- ja kulttuuriministeriö	2021	Nedladdad lista, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Biograf	Biografer	SES, Soumen Elokuvasäätiö	2022	Levererad per mejl samt koordinatsatt

Island

	Population	Datakälla	År	Bearbetning
Bibliotek	Kommunala folkbibliotek	Consortium of Icelandic Libraries	2021	Levererad per mejl samt koordinatsatt
Museum	Ackrediterade museer	Listi yfir viðurkennd söfn – Safnaráð (safnarad.is)	2021	Nedladdad lista, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Scenkonst	Scenkonstinstitutioner	Hagstofa	2019	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Biograf	Biografer	Hagstofa	2022	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn

Norge

	Population	Datakälla	År	Bearbetning
Bibliotek	Kommunala folkbibliotek	Nationalbiblioteket, biblioteksutvikling	2022	Hämtad lista med koordinatssatta folkbibliotek
Museum	Museer nedbrutet per museiarena, minst 500 besökare	Norsk kulturråd	2022	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn
Scenkonst	Scenkonstverksamheter med offentlig finansiering	Telemarksforskning	2022	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden
Biograf	Biografer	Statistiska sentralbyrån, 11817: Kino og kinobesøk (K) 2015-2020. Statistikkbanken (ssb.no)	2022	Levererad per mejl samt koordinatsatt

Sverige

	Population	Datakälla	År	Bearbetning
Bibliotek	Kommunala folkbibliotek	Kungliga biblioteket	2022	Hämtad lista med koordinatssatta folkbibliotek
Museum	Museer med mer än 1 årsarbetskraft	Myndigheten för kulturanalys	2022	Koordinatsatt uttag från statistikregister
Scenkonst	Scenkonstverksamheter delfinansierade genom statliga anslag	Myndigheten för kulturanalys	2022	Koordinatsatt uttag från statistikregister
Biograf	Biografer	Sveriges biografägarförbund	2022	Levererad per mejl, koordinatsatt av Kulturanalys Norden utifrån verksamhetsnamn

Befolkningsdata

Befolkningsstatistiken som har kopplats till körningarna består av registerdata från de nationella statistikbyråerna, aggregerade i rutnät 1000 x 1000 meter (kilometerrutor). Samtliga data har aktualitet januari 2022, med undantag av Island som har aktualitet januari 2017. Variabler i rutnät som använts är följande:

Totalbefolkning (nattbefolkning): Danmark, Finland, Island (2017), Norge och Sverige
Befolkning 25–64 år efter högst uppnådda utbildning: Danmark, Finland, Norge och Sverige

Eftersom aktuell statistik ännu inte finns tillgänglig i det pan-europeiska harmoniserade så kallade Inspire-rutnätet, har data beställts direkt från de nationella statistikmyndigheterna. Detta har inneburit vissa avvägningar mellan maximerad dataharmonisering och maximerad täckning i fråga om länder. Gällande totalbefolkning så har alla länder kunnat leverera uppgifter från januari 2022, med undantag av Island. Länderna har olika strikta regler och metoder för att sekretessgranska materialens kilometerrutesindelade antalsiffror.

Danmark:

Totalbefolkning: Ingen sekretessgranskning.
Befolkning efter utbildning: Sekretessgranskning genom att rutor med antal hushåll under ett visst tröskelvärde genomgår en geografisk klustring varefter variabeln endast presenteras på klusternivå. Olika variabler kräver olika trösklar i fråga om antal hushåll.

Finland:

Totalbefolkning: Ingen sekretessgranskning.
Befolkning efter utbildning: För rutor med färre än tio personer i populationen presenteras ingen data.

Island:

Totalbefolkning: Ingen sekretessgranskning.
Befolkning efter utbildning: Ej definierat.

Norge:

Totalbefolkning: Rutor med befolkning 1–9 personer anges som 5.
Befolkning efter utbildning: För rutor med befolkning färre än 10 personer presenteras summerad variabel för hela landet.

Sverige:

Totalbefolkning: Ingen sekretessgranskning på data som beställs.
Befolkning efter utbildning: Utbildningskategorier / subgrupper med 1–3 personer presenteras som 3.

Metoder för att överbrygga brister i befolkningsdata

Gällande utbildningsdata så bedömdes den danska metoden för granskning av små tal förvanska data så att de riskerar att leda till felaktiga slutsatser för de glesare befolkade områdena. För att överbrygga detta utarbetades en metod för att fördela de klustrade värdena tillbaka till de underliggande rutorna baserat på totalbefolkning. Metoden bygger på antagandet att distributionen av befolkning efter utbildningsnivå följer befolkningen som helhet för rutorna i ett givet kluster.

I de norska rutorna visas inga detaljerade data för rutor med befolkning färre än 10. Rutor med befolkning 1–9 publiceras av SSB som 5. Ett test gjordes därför för att undersöka vilka data som matchade officiell kommunstatistik bäst när de aggregerades: 2022 års data med sekretessgranskade rutor <10, eller en kombination av 2022 års data med 2019 års siffror för rutor <10. Resultatet visade att kombinerade data överensstämde bäst, därför användes detta i de avståndsberäkningar som gjordes.

Avståndsberäkningar för kulturverksamheter

Tillgänglighetsberäkningarna har gjorts i GIS med ArcGIS Network analyst, på en vägnätsdatabas från HERE Technologies. Måttet som beräknats är avstånd genom vägnät till närmaste lokalisering, för de fyra olika kulturverksamheterna folkbibliotek, biografer, museer och statligt finansierad scenkonstverksamhet. Startpunkt för körningarna var befolkningsrutornas centroider, det vill säga deras mittpunkter. Samtliga nordiska rutor har ingått i körningarna, oavsett om de hade befolkning 2022 eller ej. Alla nätverksberäkningar är gränsöverskridande och avgränsas inte av några administrativa gränser. Broar, färjeförbindelser, väghierarkier och enkelriktade restriktioner ingår i analysen. Avstånd räknas i kilometer.

Totalt 1 278 034 startpunkter laddades in i systemet för körningar. Av dessa kunde 3 378 inte kopplas till något vägnät. För information per land, se tabellen nedan.

	Startpunkter laddades	Startpunkter som kopplades till vägnätverk	Startpunkter som kunde inte kopplas
Danmark	46 732	46 726	6
Finland	334 955	334 849	106
Island	105 581	105 441	140
Norge	345 540	342 602	2 938
Sverige	445 226	445 038	188
Totalt	1 278 034	1 274 656	3 378

Beräknade mått och index som används i kartor och tabeller

Utifrån körningarna på rutnivå har aggregerad statistik skapats utifrån olika geografier. Dessa innefattar: rutnätstypologier, kommuner, kommuntypologier och regioner. Dessutom har befolkningen delats upp på de med eftergymnasial utbildning och de utan eftergymnasial utbildning. Gemensamt för alla aggregerade siffror är att de utgår från närmsta avståndberäkningarna och att de är befolkningsviktade dvs. utgår från befolkningsstorleken i varje ruta. Se illustration över uppställningen nedan:

		Befolkning (D)	Avstånd till verksamhet (E)	*Befolkningsavstånd (DE)**	Avstånd per person aggregerat på kommunnivå
Kommun 1	Ruta 1	5	10	50
Kommun 1	Ruta 2	2	20	40
Kommun 1	Ruta 3	10	10	100
Kommun 1	Ruta 4	2	20	100
Kommun 1	Aggegerat:	22		290	13,18

I det fiktiva exemplet ovan är det genomsnittliga avståndet per invånare i kommun 1 13.18 km vilket man får fram genom att dividera det summerade befolkningsavståndet med befolkningen i kommunen. Dessa uträkningar har gjorts för samtliga verksamhetstyper och kommuner.

Ytterligare en indikator har skapats som syftar till att visa platsers sammanvägda tillgänglighet till kulturverksamhet. I ett första steg har de befolkningsviktade avståndsberäkningarna till verksamheter kodats om till ”tillgänglig” respektive ”ej tillgänglig”. Detta har gjorts genom att klassa de rutor med avstånd per capita <10 km som ”tillgänglig” och avstånd per capita >10 km som ”ej tillgänglig”. Utifrån denna klassning på verksamhetsnivå har kommuner kunnat delats in utifrån hur många verksamhetstyper som platsen har tillgänglighet till (0–4) Måttet är uträknat på kommunnivå men kan räknas fram på andra nivåer, inklusive rutnivå.

Valet att använda 10 km är en kompromiss i strävan att hitta en tröskel som är gemensam för samtliga verksamhetstyper, och som samtidigt inte avviker för mycket från det nordiska genomsnittet.

Exempel: (samma som tabellen i punkt b, men med värde för genomsnitt befolkningsviktat avstånd). Index visualiseras på kartan med alla kommuner uppdelade i 5 klasser: 0, 1, 2, 3, 4.

Områdesindelningar

För att kunna förstå och beskriva skillnader och likheter i tillgängligheten till kultur i Norden så behöver man ibland aggregera upp till jämförelsenivåer. Utöver de administrativa indelningarna kommun och region (nationellt motsvarande fylke, län, landskap etcetera) har två andra typologier använts: lokala arbetsmarknadsregioner (LLMA) och en nordisk rutnätbaserad urban–rural typologi.

Lokala arbetsmarknadsregioner (local labour market areas, LLMA):

Lokala arbetsmarknadsregioner är funktionella områden motsvarande kluster av kommuner som tillhör samma arbetsmarknad. Områdena är identiska med de svenska LA-regionerna och bygger på relationen mellan dagbefolkning och nattbefolkning på kommunal nivå, och riktad pendling över kommungräns. Data som använts i analysen är från 2018 och är applicerade på 2020 års kommungränser.

Nordisk urban–rural typologi:

Den nordiska urban–rurala typologin är en territoriell områdesklassificering i rutnät på upplösningsnivå 1000 x 1000 meter, som täcker de fem nordiska länderna.

Typologin är utvecklad under 2022 för Nordiska Samarbetsprogrammet för Regional utveckling och planering, 2021–2024. Förlagan till den nordiska versionen är finländska miljöinstitutet SYKE:s urban–rural typologi

Finnish Environment Institute > Updated urban-rural classification: Finland’s degree of urbanisation currently at over 72 per cent (syke.fi).

Klassificeringen bygger på en sammanvägning av data över befolkningstäthet, markanvändning, bebyggelsestruktur och avståndsparametrar. Typologin består av sju områdestyper/kategorier från den mest kompakta innerstaden till glesaste glesbygd.

Grunddata för den nordiska typologin är åtkomstbar här: nordictypology

Inre urbant område:
- ett kompakt och tätbebyggt område med kontinuerlig utveckling.
Yttre urbant område:
- ett tätt urbant område från gränsen av det inre urbana området till den yttre gränsen av det kontinuerligt byggda området.
Peri-urbant område:
- en del av den intermediära zonen mellan urbant och ruralt, som är direkt knutet till ett urbant område.
Lokalt center i rurala områden:
- befolkningscentrum som ligger utanför urbana områden.
Rurala centrum nära urbana områden:
- Områden med en rural karaktär som är funktionellt anslutna och nära urbana områden.
Rurala hjärtlandsområden:
- rurala områden med intensivt utnyttjande av land, med relativt tät befolkning och mångsidig ekonomisk struktur på den lokala nivån.
Glest befolkade rurala områden:
- glest befolkade områden med spridda mindre befolkningar som är belägna med avstånd till varandra. Den största delen av landområdet är trädbevuxet.