Samlad erfarenhet ger nya lösningar inom nordisk turism- och besöksnäring

Projektet Sexuella trakasserier inom turism och besöksnäring: Att använda det förflutna och nuet för att informera om framtiden har undersökt förebyggande insatser mot sexuella trakasserier på arbetsplatser och i arbetslivsorganisationer inom turism- och besöksnäringen i Norge, Island och Sverige. Genom workshops och intervjuer med deltagare från statliga organisationer, fackföreningar och näringsliv, samt en omfattande mängd rapporter, policys, kampanj- och marknadsföringsmaterial har forskarna i projektet ställt frågor kring aktuella och tidigare förebyggande strategier och insatser och undersökt hur sexuella trakasserier definieras inom sektorn i olika nordiska länder. Kan en breddad förståelse av vad sexuella trakasserier är och analyser kring de insatser som görs och har gjorts leda till nya förebyggande strategier?

Kvinnor är den grupp som är mest utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatser och majoriteten av anställda inom turism- och besöksnäringen i Norden är kvinnor. Många, både anställda och ledare, är unga och många är nyinflyttade från länder utanför Norden. Osäkra anställningsförhållanden, låg utbildningsnivå eller migrantbakgrund samt faktorer som annan sexuell identitet eller etnicitet än majoritetsbefolkningen ökar risken för att bli utsatt. Bland deltagarna i projektet bekräftar många att sexuella trakasserier ofta ses som en del av jobbet. Det visade sig också att många tycker att de lagdefinitioner av sexuella trakasserier som finns är svåra att använda i en vardag där händelser i gråzonen är vanligt.

– Hur sexuella trakasserier uppfattas påverkar till exempel vilka situationer som rapporteras och utreds. Vi behöver arbeta med hur sexuella trakasserier definieras i lagstiftningen och hur det uppfattas och tolkas både av de utsatta, och i verksamheten som helhet, säger projektledare Tara Duncan, professor vid School of Culture & Society, Dalarnas högskola i Sverige.

Turism- och besöksnäringen i Norden består till stor del av små företag och enligt projektet behöver mindre företag med få anställda mer stöd för att förebygga och hantera fall av sexuella trakasserier.

– Mindre organisationer och företagare behöver mer hjälp att förebygga sexuella trakasserier och mer kunskap om hur man effektivt och ändamålsenligt hanterar rapporterade incidenter. Små företag har ofta inte de resurser i tid, kunskap, policys eller pengar som krävs för att kunna hantera rapporterade fall av trakasserier, säger Tara Duncan.

Informationsinsatser om sexuella trakasserier görs redan inom branschen, från fackligt håll och av arbetsgivare, men projektet visar att informationen ofta missar sin målgrupp.

– Språk och kultur blir lätt barriärer. Vi måste involvera yngre chefer och yngre arbetskraft när vi tar fram informationsmaterial och kampanjer, och se till att de finns på flera språk, så att informationen verkligen når dem som behöver den, säger Tara Duncan.

Alla på arbetsplatsen behöver enligt forskarna utbildas och förebyggande insatser måste i större utsträckning bedrivas som del i långsiktiga strategier och inte enbart som tillfälliga kampanjer.

– Kampanjer är bra men de har en "hållbarhetstid" och säkerställer inte att trakasserier minskar över en längre tidsperiod, säger Tara Duncan.

Norge: “Involvera skyddsombud och förtroendevalda mer”

Vi hade fokus på gråzoner och gapet mellan mer formella definitioner av sexuella trakasserier och hur de används i praktiken. Allt som inte är förbjudet är inte nödvändigtvis okej, så var ska man dra gränsen? Inom hotell- och turismsektorn finns många unga anställda, och även många unga och oerfarna ledare som tycker att det är oerhört svårt att prata om och hantera frågor som rör sexuella trakasserier. Språk var också i fokus och vi försökte undvika ett byråkratiskt, akademiskt språk och i stället använda ett språk som kunde nå en bredare målgrupp.

Vi såg att skyddsombud och förtroendevalda behöver involveras i mycket högre grad, och menar att de behöver få samma utbildning om sexuella trakasserier som ledningen. Enkla, säkra och tillgängliga system som kan användas i praktiken är viktigt, och verktyg för att underlätta dialog med hjälp av rollspel, exempel, berättelser och digitala lösningar. Vi pratade om vikten av att inkludera olika grupper och inte bara titta på kön utan även ålder, nationalitet och hbtq-perspektiv.

Tone Therese Linge, Norsk hotellhøgskole, Universitetet i Stavanger

Sverige: “Samverkan mellan olika aktörer inom sektorn behövs”

Vi hade liknande resultat i Sverige och i Norge, och i våra grupper blev kommunikation och att nå ut med information en stor fråga. Kampanjer genomförs men informationen når inte alltid fram till de som behöver den. Kanske behövs tydligare ramverk för bottom-up feedback från vanliga anställda och chefer, så att informationsmaterial kan tas fram som passar olika yrken och grupper av anställda? Ett gap finns mellan definitioner i lagstiftning och hur sexuella trakasserier uppfattas. Det fanns hos deltagarna i workshopparna en stor igenkänning i att sexuella trakasserier ses som en del av jobbet, att det inte borde vara så men att det är så, att en viss nivå av sexuella trakasserier är "okej".

Mer samverkan mellan olika aktörer inom sektorn behövs och mer kontinuerliga och omfattande förebyggande metoder ute på arbetsplatserna. Förebyggande insatser görs, men ofta isolerat från andra intressenter snarare än samarbeten för att hitta lösningar. Vårt projekt har visat att det finns ett enormt intresse för befintliga kampanjer och material om förebyggande initiativ.

Tara Duncan, School of Culture & Society, Dalarnas högskola

Island: “Viktigast att få upp frågan på dagordningen”

På Island har andelen migrantarbetare inom turism och besöksnäring ökat de senaste tre åren och idag är nästan hälften av alla som arbetar inom sektorn migranter, huvudsakligen från östra Europa och Sydeuropa. Det har inte gjorts så mycket arbete kring sexuella trakasserier inom branschen så vårt viktigaste arbete i projektet var att få upp frågan på dagordningen. Deltagarna var villiga att samarbeta, men en svårighet är att 80 % av företagen har färre än 10 anställda.

Ett direkt resultat av projektet är att isländska branschorganisationen Tourism Competence Center har inkluderat informationsmaterial om sexuella trakasserier i sin utbildningsplattform, med särskild hänsyn till små företag. Vikten av information på anställdas modersmål lyftes i workshopparna, och att även gäster borde informeras om företagets policy mot sexuella trakasserier.

Magnfríður Birnu Júlíusdóttir, Department of Geography and Tourism Studies, University of Iceland

Hur sexuella trakasserier uppfattas påverkar till exempel vilka situationer som rapporteras och utreds. Vi behöver arbeta med hur sexuella trakasserier definieras i lagstiftningen och hur det uppfattas och tolkas både av de utsatta, och i verksamheten som helhet.

Tara Duncan, Dalarnas högskola

Nyckelbudskap från projektet

Tillhandahåll enkla, säkra och tillgängliga system som kan användas i praktiken, och verktyg för att underlätta dialog med hjälp av rollspel, exempel på fall, berättelser och digitala lösningar.
Involvera förtroendevalda och fackliga representanter i utbildningsinsatser och arbete mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Även nyanställda bör få del av den utbildning och information om sexuella trakasserier som ges till chefer.
Små företag inom turism och besöksnäring behöver ökat stöd och mer verktygslådor för att förebygga och hantera fall av sexuella trakasserier.
Information om sexuella trakasserier, hur man förebygger, reagerar och rapporterar måste vara tydlig och tillgänglig för både chefer och övrig personal. Informera även gästerna om företagets "icke-toleranspolicy".
Språk och kultur kan skapa barriärer så kommunikationen behöver anpassas efter generation och ges på de anställdas modersmål. Yngre chefer och yngre medarbetare behöver involveras i kampanjer och informationsmaterial, så att det blir relevant för dem.

Mer om projektet

Projektet Sexuella trakasserier inom turism och besöksnäring: Att använda det förflutna och nuet för att informera om framtiden tilldelades medel i forskningssatsningens andra utlysning. Den gällde praktiknära forskningsaktiviteter i samverkan, främst om förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller branschjämförelser. Ansökningarna byggde på partnerskap mellan flera nordiska länder.

Projektparter

Högskolan Dalarna (primär sökande), Norska hotellhögskolan, Universitetet i Stavanger; Geografi och turismstudier, Fakulteten för livs- och miljövetenskap, Islands universitet, samt arbetslivspart: Norska myndigheten för arbetsinspektion.

Läs mer och länkar

Article in Hotellrevyn: ”Det finns ett verkligt behov av verktyg” | Hotellrevyn