Nordisk enkät ger nya förutsättningar för analys och uppföljning

Nationella enkätstudier i de nordiska länderna Danmark, Norge och Sverige har visat på stora variationer i förekomsten av sexuella trakasserier inom arbetslivet. Mätningar ger olika resultat beroende på vilken metod som används och i Danmark utvecklade forskare under 2021 frågeformuläret Inventory Workplace Sexual Harassment (IWS) för att kunna genomföra standardiserade mätningar på arbetsplatser i Danmark. I projektet IWS-Nordic: En nordisk enkät om sexuella trakasserier i arbetslivet vidareutvecklades enkäten i syfte att skapa en tillförlitlig, standardiserad mätmetod för jämförande forskning mellan nordiska länder.  

Enkäten rymmer ett stort antal frågor inom tre kategorier: oönskad sexuell uppmärksamhet, trakasserier på grund av kön och sexuellt tvång. Projektets forskare har översatt enkätverktyget till norska, svenska och engelska. Därefter har de genomfört enkätstudier på arbetsplatser i Norge och Sverige och analyserat resultaten ihop med befintlig danska data.  

I studien har förekomst av sexuella trakasserier mätts i ett urval av anställda i de tre länderna. Resultaten visar att Danmark och Norge verkar vara relativt jämförbara, men att de svenska enkätuppgifterna skiljer sig något från dessa två andra länder. Det gäller bland annat vad som i projektet kallas för sexualiserat klimat på arbetsplatsen, det vill säga trakasserier som inte nödvändigtvis riktas mot en person utan är ett allmänt sätt att prata om sex på ett obekvämt sätt, eller på ett sätt som gör vissa människor obekväma. Ytterligare analyser krävs för att kunna säga något säkert om i vilka aspekter länderna skiljer sig åt, men i den mån de gör det kan den starkare metoo-rörelsen i Sverige, ländernas delvis olika lagstiftning och skillnader i arbetsplatskultur vara några möjliga skäl, resonerar Ida E H Madsen, seniorforskare vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø i Danmark som leder projektet.  

– Det stora bidraget från projektet är att det nu finns ett standardiserat frågeformulär på tre nordiska språk, som gör att vi kan mäta sexuella trakasserier på arbetsplatser och jämföra på ett konsekvent sätt. Sedan antyder materialet att de nordiska länderna inte är så lika i alla aspekter, det finns en del kulturella skillnader som vi bättre kommer att kunna belysa framöver, säger Ida E H Madsen. 

Ett annat syfte med IWS Nordic har varit att ge arbetsplatser en mer omfattande och nyanserad bild av förekomsten av sexuella trakasserier. Eftersom enkätens omfattning kan vara svår att införliva som del i ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete så har projektet även tagit fram en kortversion. Den kan användas för att initiera, kartlägga och följa upp ett arbetsmiljöarbete kring sexuella trakasserier, berättar Ida E. H. Madsen. 

– Genom det kan arbetsplatsen inleda samtal kring “vilka problem finns hos oss”? Vilka upplevelser finns här? Det räcker såklart inte med det, men det är en bra utgångspunkt. Sedan måste det till verktyg för dialog och samtal om gränser, kanske att se över vilka policys som finns på arbetsplatsen och om det finns tillräckligt med förebyggande insatser och uppföljning, säger hon. 

Tidigare nationella enkätstudier tyder på att problemet med sexuella trakasserier inom arbetslivet är utbrett, men på de arbetsplatser som undersökts inom projektet är ofta första reaktionen att sexuella trakasserier – det har vi inte på vår arbetsplats, berättar Ida E. H. Madsen.  

– Vi har använt det här formuläret nu på många arbetsplatser i Danmark, Norge och Sverige, och inte på en enda har det varit noll, långt ifrån, säger hon.  

I de nordiska länderna och i Europa finns flera olika formella definitioner av sexuella trakasserier. Mellan dessa varierar fokus, men gemensamt är att de omfattar beteenden som är oönskade, sexuella eller sexrelaterade, och som upplevs som kränkande av mottagaren.  

– Nyckeln här är frågan om sexuella eller sexuellt relaterade, eftersom könsbaserade kränkningar inte nödvändigtvis är sexuella, men relaterar till kön eller genus, säger Ida E. H. Madsen. 

Hon poängterar hur viktigt det är att föra samtal på arbetsplatsen om vad sexuella trakasserier, oönskad sexuell uppmärksamhet och genusbaserade trakasserier är.  

– Det finns fall av sexuella trakasserier på arbetsplatsen som är tydligt straffbara, men även fall som inte är möjliga att lagföra kan vara mycket obehagliga för den som utsätts. Om du som chef vill ha en bra arbetsmiljö där de anställda trivs så måste du också hantera beteenden som gör personer obehagliga till mods, säger Ida E. H. Madsen.  

Projektet IWS-Nordic: En nordisk enkät om sexuella trakasserier i arbetslivet tilldelades medel i forskningssatsningens första utlysning som riktade sig till pågående forskning som kunde addera en nordisk dimension till sitt projekt.  

Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø (NFA), Danmark (primär sökande), Statens arbeidsmiljøinstitutt (STAMI), Norge, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Sverige och Statens Institut for Folkesundhed, Syddansk universitet, Danmark. 

IWS-Nordic baserades på forskningsprojektet Uønsket seksuel opmærksomhed fra ledere og kollegaer, 2018-2023, Statens Institut for Folkesundhed, Syddansk Universitet, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, COWI A/S, Anerkende Psykolog Praksis og NIRAS, under ledning av Maj Britt Dahl Nielsen, seniorforskare vid Statens Institut for Folkesundhed, Syddansk Universitet. 

På projektets webbsida finns enkäten tillgänglig på danska och engelska. Den kommer även att publiceras på svenska och norska: Spørgeskema (sdu.dk) 

Work-related sexual and gender harassment: conceptual challenges and the need for evidence-based prevention, Madsen, IEH & D Nielsen, MB, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 49(7), 449-452 (2023) 

Larsson, N. P., Craven, L., & Madsen, I. E. H. (2023). The role of gender composition in workplace sexual harassment. European Journal of Public Health, 33(Supplement_2), ckad160-1327. 

Dahl Nielsen MB, Andersen AB, Grundtvig G, et al. Workplace sexual and gender-based harassment in Denmark: a comparison of the self-labelling and behavioural list method. Scandinavian Journal of Public Health. 2024;0(0). doi:10.1177/1403494824122815