Projektet Speak up against sexual harassment (SUSH): Ett praktikorienterat forskningsprojekt om förebyggande av sexuella trakasserier - Säg ifrån! har inom olika branscher testat och vidareutvecklat forskningsbaserade insatser mot sexuella trakasserier som riktar sig till "bystanders", det vill säga personer som blir vittnen till sexuella trakasserier, eller får höra om det av någon som blivit utsatt, på eller utanför arbetsplatsen. I projektet deltog forskare i Danmark, Norge och Sverige i samarbete med Polismyndigheten i Norge, Göteborgs kommun samt fackförbundet Vision i Sverige och BrancheFællesskabet for Arbejdsmiljø (BFA) for Velfærd og Offentlig administration i Danmark.
De tre olika delprojekten undersökte vad som behövs för att genomföra åtgärder inriktade på bystanders, vilka risker som finns med att göra den här typen av interventioner och vilka effekter partnerorganisationerna upplevde att insatserna hade på kunskap, attityder och åtgärder på arbetsplatserna. Forskarna utgick i sina analyser från teori och empirisk forskning om bystander-beteenden, sexuella trakasserier och organisatoriska insatser, såväl som kritiska perspektiv på kön och andra faktorer som exempelvis ålder, etnicitet och sexuell identitet.
Danmark: “Tydlig generationsskillnad i synen på okej beteende”
Den danska delen av SUSH testade det danska interventionsverktyget "Grib ind overfor krænkende handlinger af seksuel karakter" i en offentlig organisation som består av flera team. Verktyget är ett dialogmöte där deltagarna lär sig om bystander-beteenden och diskuterar olika sätt att agera och gripa in i situationer med sexuella trakasserier.
Vi började med att genomföra en enkätundersökning för att undersöka förekomst av sexuella trakasserier på arbetsplatserna. Resultatet visade att 37 % svarade "ja" på frågan om de hade upplevt sexuella trakasserier minst en gång under de senaste 6 månaderna. Samtidigt förnekade majoriteten av i de gruppintervjuer vi genomförde att sexuella trakasserier hade förekommit på deras arbetsplats. Intervjuerna visade också på en klar generationsskillnad i synen på vad som är okej beteende och sätt att prata med varandra på arbetsplatsen, där till exempel yngre medarbetare kunde ha svårt för en jargong som många äldre på arbetsplatsen såg som oproblematisk.
Trots det visade uppföljningsdata att de anställda i allmänhet tyckte att den dialogbaserade formen var relevant och användbar. Intervjuer visade på att Intervene Sexual Harassment möjliggjorde konstruktiva dialoger om gränser och vilken typ av humor som var lämplig. Medvetenheten ökade också om att det är ett gemensamt ansvar att förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Eva Gemzøe Mikkelsen och Kristian Stampe Nielsen vid Institut for psykologi, Syddansk Universitet
Sverige: “Tog vara på anställdas resurser att själva skapa lösningar”
I Sverige arbetade vi med redan etablerade samarbetsparter och med deltagare från två kommunala enheter och stöd av vår fackliga partner. Vi startade med kunskapsutveckling i form av en föreläsningsserie om: organisationskultur, jämställdhet, könsbaserat våld, forskning om sexuella trakasserier och förebyggande av sexuella trakasserier, arbetsrättsliga dilemman i samband med rapportering och utredning av sexuella trakasserier, samt förebyggande insatser.
Med inspiration från ett amerikanskt interventionsprogram för att minska risken för sexuellt våld och dejtingvåld på campus och ett australiensiskt preventionsprogram, genomförde vi föreläsningar och workshops. Huvudsyften med de programmen är att förändra sociala normer på arbetsplatsen, upptäcka risksituationer för trakasserier, försöka avbryta eller avleda risksituationerna och på olika sätt stödja utsatta personer.
Vi undersökte möjligheter att förbättra arbetsmiljön och förebygga sexuella trakasserier genom deltagarnas egna förslag till åtgärder. Med en inkluderande och deltagarorienterad approach kunde vi ta vara på anställdas intressen, förmågor och kollektiva resurser att själva skapa lösningar för att förebygga sexuella trakasserier. En insikt från projektet är att om man vill förändra sociala normer på arbetsplatsen och minska risken för sexuella trakasserier, krävs mycket utbildning med diskussioner och övningar under upprepade tillfällen.
Ulla Carin Hedin och Linda Lane Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet
Norge: “Trots långvarigt arbete saknas systematisk uppföljning”
Det norska delprojektet samarbetade med polismyndigheten i Norge. Eftersom polismyndigheten redan hade arbetat länge med att förebygga sexuella trakasserier, så var första steget att sammanställa och gå igenom all dokumentation om tidigare förebyggande insatser mot sexuella trakasserier inom Polisen, och försöka säga något om förmodade effekter av de insatserna. Nästa steg var att översätta och anpassa det danska interventionsverktyget "Grib ind overfor krænkende handlinger af seksuel karakter" till polismyndigheten som arbetsplats och med fokus på intersektionalitet. Vi ställdes inför utmaningen att trots att Polisen har arbetat länge med frågan, så har mer fokus ägnats åt att “göra något" än att utveckla åtgärder som baseras på befintliga nationella och lokala data och sedan systematiskt följa upp effekterna. Vissa tidigare åtgärder har inkluderat bystander- och intersektionella perspektiv, till exempel möjliga effekter av synliga religiösa symboler, ålder, yrkesbakgrund med mera, men de flesta har inte gjort det.
Vi kommer att, baserat på resultaten från SUSH, vidareutveckla och slutföra vår version av det danska interventionsverktyget i den norska delen av det fyraåriga projektet Understanding and Intervening against Sexual Harassment at work (UISH), finansierat av Nordforsk. Där fortsätter vi att undersöka långtidseffekter av arbete mot sexuella trakasserier, ledningens förståelse av problematiken och den organisatoriska trötthet som enligt de olika delprojekten i SUSH kan uppstå i förebyggande arbete mot sexuella trakasserier.
Brita Bjørkelo och Tatanya Valland, Politihøgskolen i Norge och Celine Pedersen, Politihøgskolen i Norge/Oslo Metropolitan University