Inledning

Sexuella trakasserier i arbetslivet är en utmaning för den nordiska arbetsmarknaden och för målet att skapa en inkluderande, jämställd och sammanhållen region. Både internationella och nordiska studier visar att sexuella trakasserier finns i alla sektorer på arbetsmarknaden och att det har allvarliga negativa konsekvenser. Det finns goda forskningsbelägg för både psykiska, fysiska och arbetsrelaterade skadeverkningar för utsatta. Sexuella trakasserier påverkar hela arbetsplatser, organisationer och sektorer, även till exempel i form av negativa ekonomiska effekter på grund av sjukfrånvaro och som bidragande orsak till fortsatt könssegregering på arbetsmarknaden. I arbetet för en hållbar nordisk region med ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier är det därför av största vikt att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier.  

Forskningsöversikter visar tydligt på stora kunskapsluckor om sexuella trakasserier och förebyggande arbete i nordiskt arbetsliv. Det saknas helt enkelt forskning som kan besvara frågan om hur sexuella trakasserier bäst förebyggs eller om hur förebyggande åtgärder kan implementeras på effektiva och gynnsamma sätt.  

För att utveckla välfungerande förebyggande metoder krävs ny kunskap, både om sexuella trakasserier som fenomen och om specifika situationer på den nordiska arbetsmarknaden. För att bygga den kunskapen behövs en nära dialog och samverkan där både forskare, praktiker och beslutsfattare är involverade och bidrar med relevant och användbar kunskap. 

Tidigare studier pekar även på att mer kunskap behövs om hur olika positioner och förutsättningar samverkar på arbetsplatser, för att kunna identifiera utsatthet, konsekvenser av utsatthet och bra förebyggande metoder. Intersektionella perspektiv, det vill säga att undersöka samverkan mellan sociala kategorier och dimensioner som kön, ålder, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation med mera, behövs för att bidra till kunskapen om arbetets organisering och om det mångfacetterade arbetslivet i Norden. En förståelse av hur arbetslivet utgörs av personer med vitt skilda bakgrunder och positioner är centralt för att i förlängningen kunna bidra till att motverka våld och trakasserier på arbetsmarknaden.  

Mot bakgrund av kunskapsläge och identifierade förutsättningar för att ta fram relevant kunskap beslutade de fem nordiska jämställdhetsministrarna att avsätta medel för ny forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden 2021-2023. Forskningssatsningen handlade om att initiera forskning, starta upp nya samverkansytor, öppna upp för nya frågor och utforskande perspektiv. 

Redan i det inledande skedet, när existerande forskning kartlades och utlysningen av medel utformades, uppstod en mängd överväganden. Dessa gav upphov till nya insikter, inte minst om hur projekt kan ta sig an ett omfattande tema med i forskningssammanhang relativt små medel och begränsad tid. Som helhet kom satsningen att innefatta forskningsprojekt, nätverksmöten, spridningsinsatser och konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work i Oslo hösten 2023. 

Satsningens fem beviljade projekt har på många sätt överraskat och imponerat. I samverkan mellan sektorer, discipliner och arbetsmarknadens aktörer har de bidragit till mer kunskap och ett förbättrat arbete mot sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden. Varje projekt har tagit fram konkret kunskap, så som förslag på åtgärder, metoder och arbetssätt. De visar även på några av de förutsättningar som behövs för att bygga kunskap om ett förebyggande arbete i Norden och hur det påverkar vilken typ av forskning och förebyggande arbete som bedrivs.  

Projekten har varit och är fortfarande aktiva med att dela med sig av sina resultat i nationella, nordiska och internationella sammanhang. Vi gläds också över att flera av projekten har fått möjlighet att arbeta vidare i nya projekt, utifrån det nordiska forskningsinitiativet.  

När forskningssatsningen utformades identifierades tvärvetenskap, samverkansforskning och en nordisk dimension som centrala principer för att ta fram såväl ny kunskap som nya förebyggande metoder. Publikationen beskriver inledningsvis dessa tre principer med exempel från projektens kunskapsutveckling. Därefter gör vi nedslag i vart och ett av de fem beviljade projekten, och avslutar med en sammanfattande reflektion om förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i Norden. 

Sirið Stenberg, Färöarnas minister för Sociala frågor och kultur, citat från konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work, i Oslo 2023 

Den nordiska forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023 syftade till att initiera relevant forskning, sektorsövergripande samarbete och gemensamt kunskapsbyggande.  

Mål för satsningen var främst att bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention. Kunskapen skulle bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna i Nordiska ministerrådet.

Forskningssatsningen utfördes i samverkan mellan de nordiska sektorerna för jämställdhet och för kultur och för arbetsliv samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Den administrerades av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, på uppdrag av och i nära samarbete med Nordiska ministerrådet för jämställdhets- och LGBTI-området. NIKK är ett samarbetsorgan för ministerrådet, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.  

Utlysning av forskningsmedel skedde under 2021. Totalt 3,7 miljoner danska kronor utlystes i två omgångar i två utlysningar med olika kriterier:  

Den första utlysningen riktade sig till pågående forskningsprojekt, som genom ett tilläggsbidrag från forskningssatsningen kunde addera en nordisk dimension och mervärde till sitt pågående projekt med relevans för kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet.  

Den andra utlysningen riktade sig till forskare och praktiker som önskade initiera praktiknära forskningsaktiviteter i samverkan. I fokus var framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller branschjämförelser. Bidrag till nordisk nytta och partnerskap mellan flera nordiska länder var ett krav. Tvärvetenskaplig inriktning och intersektionella perspektiv rekommenderades, liksom reflektion kring definitioner och begrepp.