Nordisk dimension

Tidigare studier visar att det saknas forskning om sexuella trakasserier med förebyggande fokus från de nordiska länderna. Därför var en nordisk dimension och samverkan mellan flera nordiska länder förutsättningar för de projekt som beviljades medel i forskningssatsningen. En nordisk dimension bidrar till kunskapsbyggandet om sexuella trakasserier på flera sätt, både i relation till vilken kunskap som kan byggas, och hur den kan byggas. Att enkelt kunna dela information, samla in data och bygga nätverk, samt geografisk närhet och tillgång till gemensamma arenor utgör en bra grogrund till möjligheten att utveckla forskning. Samverkan, dialog och diskussion mellan personer och organisationer verksamma i Norden, samt att dela empiriskt material och data, bidrar till en nyansering av kunskapen.

Arbetslivet i de nordiska länderna har många likheter i form av övergripande strukturer, regelverk, praktiker och procedurer, men det finns även skillnader både mellan och inom länderna. De nordiska ländernas likheter och skillnader kan bidra till att öka kunskapen om sexuella trakasserier på arbetsmarknaden generellt, men synliggör också att platsers specifika förutsättningar behöver undersökas i sitt sammanhang.   

Hur regionala skillnader påverkar det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier kan ytterligare förklara den specifikt nordiska situationen. Vissa regioner i Norden har gemensamt att en del av arbetskraften bor i ett nordiskt land men jobbar i ett annat. Organiseringen av arbetslivet i dessa regioner kan möta större utmaningar jämfört med andra regioner när det gäller till exempel kunskap om juridiska ramverk och kulturella och språkliga förståelser av sexuella trakasserier. Regionala skillnader mellan urbana och rurala områden, sektorer och näringar behöver också lyftas in i kunskapen om hur sexuella trakasserier tar sig uttryck och bäst kan förebyggas. Sektorer skiljer sig åt och sammansättningen av människor som jobbar inom olika branscher och arbetsplatser varierar. Som redan nämnts ser också sammansättningen av invånare delvis olika ut till exempel på landsbygd och i städer, och platserna i sig tillhandahåller delvis olika utbud av utbildningar och möjligheter till arbete.   

Vikten av att inte förutsätta likheter mellan de nordiska länderna blir exempelvis tydlig i relation till hur språk, ord, begrepp och definitioner behöver förhandlas och diskuteras. Vad är det egentligen som ska förebyggas? Är vi överens om vad sexuella trakasserier är? Är lagstiftningen i de olika länderna överens? Om inte, vad innebär det för kunskapsbyggandet? 

Flera av satsningens projekt lyfter vikten av begreppslig klarhet, tydliga definitioner och förståelser av sexuella trakasserier och andra relaterade begrepp, både för att utveckla trans-nordisk kunskap och för jämförande studier mellan nordiska länder. För att göra jämförelser behövs samtidigt studier inom flera olika nordiska länder. Flera projekt pekar också på att det behövs nya och andra begrepp för att kunna fånga in erfarenhet av utsatthet inom specifika branscher och därmed möjliggöra ett mer träffsäkert förebyggande arbete. Vissa ord, begrepp och termer riskerar också att möta mer motstånd än andra. Begrepp och ord kan därför behöva väljas varsamt för att rama in fenomenet och samtidigt motivera fler och större grupper att bidra till det förebyggande arbetet. Alla dessa behov finns parallellt och ett nordiskt fokus visar hur definitioner och begrepp inte kan tas för givna utan behöver förtydligas och problematiseras inom ramen för specifika projekt, sektorer och arbetsplatser. 

Frågan om definitioner och begrepp relaterar också till hanteringen av språk, översättning och information. Den nordiska dimensionen visar att det är viktigt att översätta material och metoder till respektive nordiskt språk för att göra det tillgängligt i de olika nordiska länderna. Det gäller särskilt när det handlar om att stärka ett förebyggande arbete, där deltagare på arbetsplatser i olika sektorer behöver kunna förstå och ta till sig metoder och material fullt ut. Den nordiska arbetsmarknaden består även av många människor med andra modersmål än det som talas av majoritetssamhället. Om information om sexuella trakasserier ska nå fram behöver den översättas till språk som de anställda på arbetsplatsen förstår bra, och den behöver spridas i de kanaler där målgrupperna finns.