Gå till innehållet

Viktiga slutsatser

Skatteområdet är komplext och de olika frågorna innehåller viktiga nyanser, vilka beskrivs under de centrala frågorna längre fram i rapporten. De befintliga hindren kan dock i huvudsak sammanfattas i två viktiga slutsatser:

Osäkerhet om konsekvenser för medborgare och företag

Vid arbete i ett annat nordiskt land kan det vara oförutsägbart vilka registrerings- och rapporteringsskyldigheter man kommer att ha, var skatten ska avräknas och vad den slutliga skatten kommer att bli.
Bland annat är skattelättnaderna olika vid dubbelbeskattning beroende på vilken inkomsttyp det handlar om. Se förklaringen av de olika metoderna för skattelättnader i slutet av avsnittet.
Lagstiftningen är komplex med många särskilda regler, som gör det svårt att navigera och leder till olämplig skattebehandling för vissa grupper.

Onödig administration för arbetsgivarna

Företag riskerar stora administrativa bördor om medarbetarna från ett annat nordiskt land arbetar hemma – detta gäller även om registreringen inte är avgörande för att länderna ska få en andel av skatteintäkterna, eftersom detta sker via medborgarens självdeklaration och det nordiska handräckningsavtalet.
För medarbetaren kan det innebära att en för stor del av lönen hålls inne för skatt under året. Detta återbetalas genom självdeklarationen, men förseningen kan vara en likviditetsmässig utmaning under året, och ändringar av valutakurser kan skapa en betydande osäkerhet.

Metoder för skattelättnad

I de fall en medborgare blir skattepliktig i både arbetsgivarens land och bosättningslandet kan bosättningslandet beskatta hela medborgarens globala inkomst. Bosättningslandet ska dock kompensera för den skatt som redan har betalats i samband med löneutbetalningar i arbetsgivarens land, vilket är en så kallad skattelättnad.
Beroende på den enskildas situation varierar det vilken metod för skattelättnad som bosättningslandet använder. I vissa fall ges skattelättnader enligt den så kallade undantagsmetoden, där skatt inte ska betalas i bosättningslandet på den löneinkomst som beskattas i arbetslandet. I andra fall ges skattelättnader enligt den så kallade avräkningsmetoden, där bosättningslandet beskattar hela inkomsten, men ger en nedsättning med det minsta av följande två belopp: 1) Den betalade skatten i arbetslandet eller 2) den i bosättningslandet beräknade skatten på inkomsten i arbetslandet.
För enskilda har avräkningsmetoden alltså negativa ekonomiska konsekvenser om bosättningslandet har en högre skattesats än arbetsgivarens land. Med andra ord beskattas vissa medborgare hårdare än andra, vilket försvagar rörligheten för dessa grupper.