Nationella möten och samråd

Nordiska frågor

NORGE

• Ellen Mulstad, NHO (Næringslivets Hovedorganisasjon)
• Anne-Lise Rolland, LO (Landsorganisasjonen i Norge)
• Kjetil Staalesen, LO (Landsorganisasjonen i Norge)
• Bengt Holmen, Akademikerne
• Jon Olav Bjergene, Unio (Hovedorganisasjonen for universitets- og høgskoleutdannede)
• Morten Skauge, Virke (Hovedorganisasjonen for handels- og tjenestenæringen)
• Tore Eugen Kvalheim, Spekter (Norges ledande arbetsgivarorganisation för privata och offentligt ägda företag)
• Jakob Rasborg, Resonans Nordic
• Fredrik Lundgren, KPMG Danmark
• Håkon Rakkenes, KPMG Norge
• Sandra Forsén, Nordiska ministerrådet

SVERIGE

• Sven-Erik Bucht, Gränshinderrådet
• Carina Mårtensson, Utrikesdepartementet Sverige
• Ellen Dahl, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
• Pål M. Jebsen, Norsk-Svenska Handelskammaren Stockholm
• Claes Hammarstedt, Svenskt Näringsliv
• Sabrina Suikki, Norrbottens Handelskammare
• Jenny Rydstedt, Saco (Sveriges akademiker)
• Fredrik Lundgren, KPMG Danmark
• Johan Rova, KPMG Sverige
• Petri Suopanki, Nordiska ministerrådet

DANMARK

• Annette Lind, Gränshinderrådet och folketingsledamot
• Søren Kjærsggard Høfler, Dansk Industri
• Lene Nielsen, Dansk Industri
• Jens Heinrich, Gränshinderrådet och Grönlands representation i Köpenhamn
• Stina Saxbøl, Dansk Metal
• Jacob Ravn, Dansk Erhverv
• Birgitte Nymark, Dansk Arbejdsgiverforening
• Tobias Vestergaard Christensen, Fagbevægelsens Hovedorganisation
• Jakob Rasborg, Resonans Nordic
• Fredrik Lundgren, KPMG Danmark
• Petri Suopanki, Nordiska ministerrådet

• tydlighet om när ett fast driftställe anses etablerat

• möjlighet till färre registreringar i arbetsländerna

• beskattning av medarbetaren endast i anställningslandet och

• skatteutjämning mellan myndigheterna i respektive land.

1. Företaget måste innehålla personlig inkomstskatt på samma inkomst varje månad i både hemlandet och i arbetslandet.
2. Företaget måste skapa en ”skugglönelista” i värdlandet:
   a. om listan upprättas internt i företaget är den förknippad med mycket administration
   b. om listan skapas av en extern leverantör tillkommer en extra kostnad.
3. Detta påverkar medarbetarens likviditet, alternativt måste företaget betala utländsk skatt för medarbetarens räkning och få beloppet återbetalt i samband med självdeklarationen.
4. Hjälp med självdeklarationen krävs i både hem- och arbetslandet för att säkerställa att alla regler följs och att skatterna utjämnas.

FINLAND

• Niko Pankka, FFC (Finlands Fackförbunds Centralorganisation)
• Elena Gorschkow, STTK (Tjänstemannacentralorganisationen)
• Pasi Sorjonen, Akava (Centralorganisationen för högutbildade)
• Lauri Lehmusoja, EK (Finlands näringsliv)
• Jukka-Pekka Hellman, SY (Finlands Företagare)
• Emmiliina Kujanpää, EVA (Näringslivets delegation)
• Minna Ojala, Finansministeriet
• Ann-Sofie Stude, Utrikesministeriet
• Anna-Leena Rautajuuri, Skatteförvaltningen
• Paula Holmström, KPMG Finland
• Fredrik Lundgren, KPMG Danmark
• Petri Suopanki, Nordiska ministerrådet

ISLAND

• Enskilda personer och/eller familjer väljer att bo i två eller flera länder och/eller flytta mellan länder under en längre eller kortare tid. Till exempel kan lärare ha tagit tjänstledigt för att studera i andra länder, och deras makar har i vissa fall flyttat med dem och arbetat på distans medan lärarna har studerat, eller så har personen haft två hem, ett i studielandet och ett på Island. I vissa fall arbetar makar i två eller flera länder. Om skattemiljön är alltför komplicerad i det land där läraren avser att vidareutbilda sig kan detta leda till att makens arbetsgivare inte godkänner att maken arbetar på distans, till exempel på grund av de ökade kostnaderna för att köpa lönehanteringstjänster och risken för att sådant arbete kan leda till att arbetsgivaren etablerar ett fast driftställe utomlands. Om makens arbetsgivare inte accepterar distansarbete på grund av den komplexa skattemiljön och de ökade kostnader som detta medför kan det leda till att läraren i fråga avstår från att studera utomlands.
• Det finns också exempel där lärares makar har valt att studera utomlands och respektive lärare har valt att flytta med dem utomlands och undervisa på distans, t.ex. på gymnasiet, tillfälligt medan maken studerar. Detta kan vara bra för arbetsgivaren (den isländska skolan), eftersom läraren i fråga skulle förkovra sig i ett nytt språk och lära känna en ny kultur, vilket skulle kunna gynna skolvärlden. Om skattemiljön är komplex och skolan måste köpa tjänster för lönehantering utomlands, kan detta förhindra att sådant distansarbete eller sådan distansundervisning godkänns.
• En komplicerad multinationell skattemiljö avskräcker arbetstagare, deras familjer och arbetsgivare från att flytta och studera mellan länder och motverkar syftet med EES-avtalet.
• Det är viktigt att uppmuntra lärare, rektorer och andra att vidareutbilda sig i andra länder, till exempel för att öka mångfalden när det gäller utbildning och bakgrund bland medarbetare på Island. Möjligheterna för studenternas makar att arbeta på distans kan göra stor skillnad för möjligheten att kunna studera utomlands.
• Fördelarna med att öka flödet av arbetskraft, inklusive skoladministratörer, lärare och elever, mellan länder är att mångfalden av medarbetare och elever på arbetsplatser, inklusive skolor, ökar. Ökad mångfald för samman människor med olika bakgrund, inklusive olika utbildning och erfarenhet, vilket kan leda till mer varierade, nya och till och med mer genomtänkta idéer och beslut eftersom de kan granskas från många olika vinklar och därför leda till bättre lösningar. Det kan antas att ökad mångfald kan leda till ökad innovation och konkurrenskraft som gynnar hela samhället.
• Dessutom kan vi tillägga att med en förenklad skattemiljö kan det bli lättare för isländska företag att sälja varor och tjänster utomlands och stimulera utländska företag att starta verksamhet på Island. En komplex skattemiljö kan också leda till skattefusk och att skatt redovisas i fel land, eftersom det blir för komplicerat för arbetsgivare och löntagare att deklarera inkomst, betala källskatt och lönerelaterade avgifter i rätt land.

GRÖNLAND

• Problemområde 1 – fast driftställe vid hemarbete:
  - Mängden hemarbete ökar, men det är en begränsad fråga på Grönland eftersom det finns få medarbetare från de andra nordiska länderna.
  - Många av dem som kommer från andra nordiska länder arbetar på trålare, inom gruvindustrin och med stora byggprojekt, samt som konsulter inom byggbranschen.
  - Förväntningen är att mer arbete hemifrån kommer att minska skatteintäkterna.
• Problemområde 2 – arbetsgivares registreringsplikt i flera länder:
  - Det finns redan ett avtal med Danmark, varifrån de flesta kommer.
  - Förväntningen är att det är svårt att hamna rätt, eftersom det kommer att finnas tillfällen där personer faller mellan två stolar.
• Problemområde 3 – beskattning av löneinkomst vid arbete i ett annat nordiskt land:
  - I praktiken är systemet inte inrättat för att betala ut löner utan ett personnummer. Detta kommer att göra det svårt för nordiska medarbetare.
  - Någon form av ytterligare registreringsnummer måste skapas för medarbetare.
  - Grönland förväntas förlora ekonomiskt.
  - Därför behövs skatteavtal med de andra nordiska länderna (vilket saknas med Sverige och Finland).
• Problemområde 4 – beskattning av pensioner m.m. vid arbete i ett annat nordiskt land:
  - Grönland har ett avtal med Danmark på pensionsområdet (sedan 2017).
  - Det nuvarande systemet fungerar för Grönland, där inbetalningen beskattas.
  - Grönland förlorar skatteintäkter om beskattning sker vid utbetalning.

ÅLAND

• För de som har Sverige som bosättningsland och Finland som arbetsland genom sitt arbete på Åland är det viktigt att åstadkomma två separata förenklingar av regelverket.
• En lösning är att hemarbete i bosättningslandet jämställs med arbete i arbetsgivarens land. Detta är ett mycket viktigt förslag som skulle få en stor praktisk betydelse för personer som arbetar på Åland men har Sverige som bosättningsland.
• Den andra lösningen är att oavsett om du är anställd i privat eller offentlig sektor tillämpas undantagsmetoden på tjänsteinkomsten. Detta kan göra den åländska arbetsmarknaden attraktivare, eftersom den åländska skattesatsen är betydligt lägre än den svenska.

• Min allmänna iakttagelse är att förslagen i rapporten bidrar till ett mer hanterbart skattesystem för skattebetalarna och därmed ligger i linje med landskapsregeringens budgetmål att göra det enkelt att arbeta på distans från Åland. När det gäller effekterna på skatteintäkterna skulle vi förmodligen behöva analysera de faktiska effekter som förslagen skulle få. För närvarande har jag inte haft tid att göra en sådan analys.
• I allmänhet anser jag att rapporten fokuserar på och baseras på gränssituationen i Öresund. Detta är en naturlig effekt av att de flesta gränspendlare finns där, men det gör det lite svårare att analysera konsekvenserna för vår gränssituation mellan Sverige och Finland.
• I problemområdena 2 och 3 föreslås lösningar om att införa en gemensam elektronisk kalender och ett utjämningssystem för arbetstagare som väljer att beskattas i arbetslandet. Sådana lösningar kan kräva systemändringar eller skapandet av nya gränsöverskridande system. Det kan vara tidsödande och kostsamt och kan vara en konsekvens för de nordiska länderna, men det nämns inte under respektive problemområde.

FÄRÖARNA

Nordiska frågor
NFS (Nordisk Faglig Samling)

YS
(Yrkesorganisasjonenes Sentralforbund)

1. Det sociala skyddsnätet
2. Hemmakontor
3. Företagsplanering för skatte- och arbetsvillkor

• ”Om ett företag inte behöver ta hänsyn till var dess anställda är bosatta och inte behöver etablera sig i samma land som sina medarbetare, kan företaget välja att etablera sig endast i det land där det har de bästa skattemässiga villkoren med avseende på dess företagsbeskattning. Exempelvis kan ett norskt IT-företag som har alla sina medarbetare i Norge välja att etablera sitt företag i Sverige för att uppnå en lägre företagsbeskattning. Samtidigt behåller de alla sina norska medarbetare, men på hemmakontor.”