De nordiska länderna vill att Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030. En naturlig del av denna ambitiösa vision är en integrerad nordisk arbetsmarknad för företag och medborgare. Här spelar det nordiska skatteavtalet och dess administration en avgörande roll.
Covid-19-pandemin visade dock att det finns uppenbara utmaningar med tillämpningen av det nordiska skatteavtalet samt andra bilaterala avtal och nationell lagstiftning. Under pandemin riskerade medarbetare med arbetsplats på den andra sidan av en nordisk gräns att få skatteproblem om de följde rekommendationerna om att arbeta hemma. Utmaningarna lyftes fram av Gränshinderrådet, som vid flera tillfällen uppmanade de nordiska regeringarna att införa undantag för dem som ofrivilligt arbetade hemifrån under pandemin.
Pandemin är över, men önskan om hybridarbete eller att arbeta på distans är här för gott. Enligt en undersökning från KPMG har nästan 90 % av 530 företag infört eller överväger att införa en policy som tillåter distansarbete. Detta är ett önskemål från befintliga medarbetare och en förutsättning för att kunna konkurrera om de globala – och i detta sammanhang de nordiska – talangerna.
Det är dock inte bara beskattningen av löneutbetalningar i samband med distansarbete som medarbetare och företag upplever problem med. Till exempel visar undersökningar att det kan uppstå osäkerhet, högre beskattning och extra administration i samband med in- och utbetalning av pension samt i fall då en och samma arbetsgivare ska registrera och följa beskattningsregler, beskattningstidpunkter och löneadministration i flera länder.
Om Norden ska utvecklas till en tillväxtregion med en integrerad arbetsmarknad med rörlighet för medborgare och företag, kräver det att just medborgare och företag i högre grad är i centrum så att lagstiftning och administration stöttar deras möjligheter. Detta lyfts också fram i en av de elva rekommendationer som den tidigare ministern Jan-Erik Enestam presenterade i sin strategiska analys av nordisk krishantering – på uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna 2021.
De nordiska länderna har i dag flera avtal som reglerar gränsarbete och arbete på distans. Gemensamt för dessa är att de bygger på ländernas behov av att säkra skatteunderlaget. Ur detta perspektiv är avtalen välfungerande, men i praktiken är det tydligt att de inte främjar Norden som en integrerad arbetsmarknad. Rörligheten i Norden hotas om vi inte anpassar befintliga avtal om beskattning när man bor i ett land och arbetar i ett annat nordiskt land. Det har dock saknats en gemensam och verifierad kunskapsbas för att diskutera och agera politiskt om frågor inom skatteområdet.
Därför har Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet, i samarbete med Nordiska rådet, 2022 startat ett projekt som ska identifiera de centrala problemställningarna och rekommendera möjliga lösningar. Syftet med denna rapport är således att ge bästa möjliga grund för fortsatt politiskt arbete för att eliminera de nuvarande nordiska skatteproblemen relaterade till hybrid- och distansarbete.
Som ett första steg har KPMG och Resonans Nordic gjort en analys av området och utarbetat rekommendationer till lösningar på de centrala frågorna som identifierades i analysen, främst baserat på djupgående analys samt befintlig kunskap och expertis hos KPMG:s experter.
Sedan presenterades projektgruppens rapportutkast vid dialogmöten och samråd i samtliga nordiska länder. Syftet var att verifiera frågor och föreslagna lösningar – åtminstone från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Vi kan bekräfta att rapporten har ett brett stöd från arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i hela Norden. Beskrivningen av frågorna är korrekt och man tror att de föreslagna lösningarna kommer att leda till förbättringar. Det har varit viktigt för oss att leverera en rapport där de slutliga beslutsfattarna för förändring kan vara säkra på att lösningarna är brett efterfrågade av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer i Norden.
Efter dialog- och samrådsprocessen (december 2022 – april 2023) har projektgruppen reviderat sitt utkast till rapporten för att inkludera synpunkter från dialogmöten och samråd i bilagan till denna slutrapport. Rapporten är därför en verifierad grund för ytterligare politisk diskussion om uppdatering av det nordiska skatteavtalet med fokus på frågor som rör hybrid- och distansarbete i Norden.
I denna rapport har vi arbetat med ett brytdatum för uppdateringar i förhållande till pågående förändringar av skattelagstiftningen i de nordiska länderna. Brytdatumet är
1 december 2022, eftersom vi startade våra dialogmöten i december och därför ”låste” innehållet så att alla möten och samråd kunde ske med samma rapport.