Syftet med den här delen av publikationen har varit att analysera hur lgbti-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck benämns i nationella styrdokument. Fokus har i första hand varit handlingsplaner som beskriver arbetet för lgbti-personers rättigheter, inklusive insatser mot våld. Utrymmet som ges åt hedersrelaterat våld i dessa planer varierar. Det kan konstateras att de generella styrdokumenten om genusbaserat våld, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck nämner lgbti-personer som särskilt utsatta grupper. Det motiveras med hänvisning till så kallade hedersnormer, som präglas av patriarkala, konservativa och heteronormativa föreställningar kring könsidentitet, könsuttryck och sexualitet.
Avsnittet om bakgrund till hur våld mot lgbti-personer kan förstås, belyser flera olika perspektiv som har aktualiserats i tidigare forskning och studier. Ingen av de presenterade perspektiven utgår ifrån kultur som förklaringsmodell, utan representerar bredare och mer holistiska perspektiv på våldsutsatthet, grundade i förståelsen att våld mot lgbti-personer i nära relationer, familjer eller från allmänheten är ett allvarligt problem som förekommer i alla samhällen.
Flera olika teman aktualiserats i analysen av styrdokument som återspeglar resultaten i den tidigare forskningen. Dubbel diskriminering och ökat fokus på minoriteter inom minoriteter är ett tydligt exempel. Det intersektionella perspektivet belyser den särskilda utsattheten som lgbti-personer med utländsk bakgrund kan befinna sig i på grund av sin könsidentitet, sexualitet och etniska bakgrund. Sårbarheten beror på flera olika faktorer, inklusive samhälleliga normer och attityder, men även staters agerande. Det uppstår en diskrepans i sättet att se på lgbti-personers utsatthet för våld, särskilt när fokus riktas mot hedersrelaterat våld och förtryck, vilket ofta underförstått kopplas till personer med utländsk bakgrund.
Frågan om lgbti-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck lyfter upp en bredare fråga om gränsdragningar mellan hedersrelaterat våld och andra former av våld och kontroll. Ett exempel på det berör omvändelseförsök som uppmärksammas i styrdokumenten som en särskild våldsform. Det konstateras i tidigare rapporter och studier att omvändelseförsök förekommer i olika miljöer, i hederskontexter och frikyrkliga miljöer. På liknande sätt som en uppdelning görs mellan hederskontexter och slutna trossamfund i frågan om negativ social kontroll, blir framställningen av dessa två olika kontexter problematisk eftersom den grundar sig i etnisk bakgrund hos personer som omfattas av dessa sammanhang. Utifrån våldsutsattas perspektiv och behovet av stöd och hjälp kan det finns flera fördelar med att ta hänsyn till de gemensamma mekanismerna bakom våld samt orsakerna till våld. Det skulle gynna förebyggande arbete för alla våldsutsatta och minska risken för att vissa gruppers utsatthet osynliggörs.