Hedersrelaterat våld och förtryck är en kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Våldet bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och utgör ett hinder för både jämställdhet mellan kvinnor och män och lgbti-personers rättigheter. För att få en överblick över arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i regionen tog det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2024 initiativ till en kartläggning. Nordiska ministerrådets samarbetsorgan NIKK, Nordisk information för kunskap om kön fick i uppdrag att göra en kartläggning av arbetet i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland.
Uppdraget omfattade att ta fram en översikt över huvudsakliga aktörer, uppdrag och insatser och att undersöka hur begreppet hedersrelaterat våld och förtryck definieras, vilka utmaningar som identifieras och hur arbetet med att möta dem organiseras. Kartläggningen skulle även innehålla en genomgång av nationell lagstiftning som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Detta innefattar strafflagstiftningar som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck, men även lagstiftning som anses vara hedersrelaterad, som exempelvis könsstympning, barn- och tvångsäktenskap och omvändelseförsök. I uppdraget ingick även att inkludera lgbti-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Uppdraget har resulterat i denna publikation som består av tre delar:
En kartläggning av det strategiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, med fokus på hur begreppet hedersrelaterat våld och förtyck definieras, vilka problem och utmaningar som identifieras och hur arbetet med att möta dessa utmaningar är organiserat.
En översikt och analys av nationella styrdokument och annat relevant material som behandlar lgbti-personers våldsutsatthet.
En genomgång och analys av nationell straffrättslig lagstiftning som rör hedersrelaterat våld och förtryck.
Publikanens två första delar är skrivna av Alexandra Lebedeva, fil. dr i etik och forskare på Nationellt Centrum för kunskap om våld vid Uppsala universitet. Den tredje delen är skriven av Johan Rosquist fil dr. i sociologi och universitetslektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. I enlighet med uppdraget utgick de ifrån nationella styrdokument, lagar, nyckelaktörers uppdrag och dess genomförande. Därutöver konsulterades sakkunniga vid myndigheter och departement. Insamlingen av material till publikationens första del genomfördes från april till augusti 2024, till publikationens andra del våren 2025 och till publikationens tredje del under februari till maj 2025. Material eller förändringar som genomförts efter respektive insamlingsperiod ingår inte i rapporten.
Publikationens syftar till att ge en samlad bild av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Norden. Publikationens delar är avsedda att läsas som komplement till varandra, för att tydliggöra samspelet mellan politiska riktlinjer och rättslig reglering i de nordiska länderna. Resultatet skapar förutsättningar för utbyte på policynivå samt möjliggör ett stärkt och utökat nordiskt samarbete. En förhoppning är att publikationen ska bidra till att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Norden.