Gå till innehållet

Referenser

Aaberge, R., m.fl. (2018). Increasing Income Inequality in the Nordics. Nordic Economic Policy review 2018. TemaNord 2018:519. Nordic Council of Ministers. (http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/fulltext01.pdf)
Acker, J. (1989). Doing comparable worth. Temple University Press.
AML2010. Ammattiluokitus 2010. Statistics Finland. (https://stat.fi/sv/luokitukset/ammatti/ammatti_1_20100101)
Bender, A.‐F., & Pigeyre, F. (2016). Job evaluation and gender pay equity: A French example. Equality, Diversity and Inclusion, 35, 267–279.
DISCO-08. Danmarks Statistiks fagklassifikation. Danmarks Statistik. (https://www.dst.dk/da/Statistik/dokumentation/nomenklaturer/disco)
Egede Hansen, G., Bel, G., & Helby Petersen, O. (2023). The Unequal Distribution of Consequences of Contracting Out: Female, Low-skilled, and Young Workers Pay the Highest Price. Journal of Public Administration Research and Theory, 33(3), 434–452. (https://doi.org/10.1093/jopart/muac041)
Ekberg, J., Beijron, P., Widegren, D., & Löfgren, S. (2023a). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022. Vad säger den officiella lönestatistiken? (https://www.mi.se/publikationer/loneskillnaden-mellan-kvinnor-och-man-2022/)
Ekberg, J., Beijron, P., Andersson, F.W., Lindgren, J., & Widegren, D. (2023b). Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Regeringsuppdrag till Medlingsinstitutet 2022–2023. Medlingsinstitutet. (https://www.mi.se/publikationer/inkomstskillnader-mellan-kvinnor-och-man/)
Ekberg, J., Beijron, P., Widegren, D., & Löfgren, S. (2024). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2023. Vad säger den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet. (https://www.mi.se/publikationer/loneskillnaden-mellan-kvinnor-och-man-2023/)
Ellingsaeter, A. L. (2013). Scandinavian welfare states and gender (de) segregation: Recent trends and processes. Economic and Industrial Democracy, 34(3), 501–518. (https://doi.org/10.1177/0143831X13491616)
EU 2023/970. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer. (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023L0970)
Gaweł, A., & Mroczek-Dąbrowska, K. (2022). Gender pay gap in explaining female entrepreneurship – industry perspective of selected European countries. International Journal of Manpower, 43(9), 42–59. (https://doi.org/10.1108/IJM-12-2020-0554)
Grini, K.H., & Fløtre, I. (2023). Lønnsgapet i Norge. Lønnsforskjellen mellom menn og kvinner – hvor stor er den? Statistisk sentralbyrå. (https://www.ssb.no/arbeid-og-lonn/lonn-og-arbeidskraftkostnader/artikler/lonnsgapet-i-norge/_/attachment/inline/d5758cea-dd26-434e-b0c0-b73bc999b855:559d2fc99dde9e0cfc7adf68c20d0d2b23becdae/RAPP2023-04_medlenker.pdf)
Grimshaw, D., & Rubery, J. (2007). Undervaluing women’s work. Working Paper Series No. 53. European Work and Employment Research Centre. University of Manchester.
Harriman, A., Johansson, L., & Trollvik, M. (2023). Strukturella löneskillnader. Högt värderad, låg lön. Lönelotsarna.  (https://static1.squarespace.com/static/57bd44a0197aeab07f381350/t/5c4c7cd1b8a04550fe91e329/1548516563268/En+%28o%29fullst%C3%A4ndig+bild+av+l%C3%B6neskillnader+2017.pdf)
Hoen, M., Reisel, L., Rogne, A., & Salvanes, K. (2024). Ulik lønn for likt arbeid? Lønnsforskjeller mellom kvinner og menn, 2015–2022. Rapport 2024:8. Institutt for samfunnsforskning. (https://samfunnsforskning.brage.unit.no/samfunnsforskning-xmlui/bitstream/handle/11250/3164447/ISF_Rapport_2024_8%2b-%2blikel%25C3%25B8nn.pdf?sequence=1&isAllowed=y)
Hägglund, A. E. (2024). Same degrees, different outcomes? Fields of study choices and gender wage inequality in Finland and Germany. Social Science Research, 122, 103029-. (https://doi.org/10.1016/j.ssresearch.2024.103029)
ISCO-08 International Standard Classification of Occupations. Structure, group definitions and correspondence tables. ILO. https://www.ilo.org/sites/default/files/wcmsp5/groups/public/@dgreports/@dcomm/@publ/documents/publication/wcms_172572.pdf
Job Evaluation. Report of the Task Force on Pay Equity and Equality in the Labour Market. Iceland Government Offices. (https://www.diskrimineringslagen.se/uploads/2024__Job_Evalation_Island_-_report.pdf)
Johansson, L. (2021). Indikator för likvärdigt arbete. Bilaga 3 till Jämställdhetsmyndighetens rapport 2022:2.  (https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/x1qm2v1z/bilaga-3-till-rapport-2022-2.pdf)
Jämställdhetsmyndigheten (2022). Ekonomisk jämställdhet. En uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet. Rapport 2022:2 Jämställdhetsmyndigheten. (https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/2rdiwo0s/rapport-2022-2-ekonomisk-jamstalldhet-2022-02-08.pdf)
Jämställdhetsmyndigheten (2023). Likvärdiga yrken – likvärdiga kollektivavtal? En jämförelse av kollektivavtal inom kvinno- och mansdominerade yrken. Underlagsrapport 2023:6. Jämställdhetsmyndigheten. (https://www.diskrimineringslagen.se/uploads/23-04-27_Calleman__Likvardiga_yrken_-_Likvardiga_kollektivavtal.pdf)
Jämställdhetsmyndigheten (2024). Jämställdhetsarbetet tappar styrfart. Resultatrapporten 2024. Rapport 2024:10. Jämställdhetsmyndigheten. (https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/hyefekky/rapport-2024-10-resultatrapporten-24-04-22.pdf)
Koskinen Sandberg, P. (2017). Intertwining gender inequalities and gender‐neutral legitimacy in job evaluation and performance‐related pay. Gender, Work, and Organization, 24(2), 156–170. (https://doi.org/10.1111/gwao.12156)
Koskinen Sandberg, P., & Saari, M. (2019). Sisters (can’t) unite! Wages as macro‐political and the gendered power orders of corporatism. Gender, Work, and Organization, 26(5), 633–649. (https://doi.org/10.1111/gwao.12300)
Kostiainen, L. (2023). Samapalkkaisuusohjelman ja hallituksen samapalkkaisuustoimenpiteiden kokonaisarviointi 2020–2023. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2023:1. [Helhetsbedömning av likalönsprogrammet och regeringens åtgärder för lika lön 2020–2023.] Helsinki: Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto. (https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5595-0)
Kowalewska, H. (2023). Gendered employment patterns: Women’s labour market outcomes across 24 countries. Journal of European Social Policy, 33(2), 151–168. (https://doi.org/10.1177/09589287221148336)
Kumlin, J. (2016). Sakligt motiverad eller koppling till kön?: En analys av arbetsgivares arbete med att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen (DO)  (https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e34/1661847976049/rapport-sakligt-motiverad-eller-koppling-till-kon.pdf)
Laine, P. (2024). Työelämän muutokset, sukupuolten työmarkkina-asema ja samapalkkaisuus. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2024:26. [Förändringarna i arbetslivet, jämställdheten på arbetsmarknaden och lika lön.] Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto. (https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-8458-5)
Laine, P. & Kauhanen, A. (2023). Naisten ja miesten työuraerot Suomen teollisuuden kuukausipalkkaisella henkilöstöllä 2002–2020. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2023:23. [Skillnaderna mellan månadsavlönade kvinnors och mäns arbetskarriärer inom den finländska industrin 2002–2020] Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto. (https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-8441-7)
Likalönsprogrammet 2020–2023 (2020). Regeringens och arbetsmarknadens centralorganisationers programenliga åtgärder. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2020:1. Social- och hälsovårdsministeriet. (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162642/STM_2021_1_rap.pdf?sequence=1&isAllowed=y)
Mósesdóttir, L. & Ellingsaeter, A.L. (2019). Ideational struggles over women’s part-time work in Norway: Destabilizing the gender contract. Economic and Industrial Democracy, 40(4), 108–1038. (https://doi.org/10.1177/0143831X16681483)
Måwe, I. (2019). Lika lön i Norden – lagar och politiska strategier. Nordiska ministerrådet och NIKK. (https://www.gu.se/sites/default/files/2022-03/2019-Likalo%CC%88n-i-Norden%202202.pdf)
Neu Morén, E. & Eriksson Lindwall, C. (2013). Det du behöver veta om lön och lönesättning. Studentlitteratur.
Nicolás-Martínez, C., López-Martínez, M., & Riquelme-Perea, P. J. (2023). Gender and work in Europe: towards the end of inequality? Journal of Contemporary European Studies, 1–17. (https://doi.org/10.1080/14782804.2023.2288244)
NOU 2008:6 Kjønn og lønn — Fakta, analyser og virkemidler for likelønn. Departementenes servicesenter. (https://www.regjeringen.no/contentassets/39b49bdffe6f44faa80f6c3f26de2b8a/no/pdfs/nou200820080006000dddpdfs.pdf)
NOU 2013:13 Lønnsdannelsen og utfordringer for norsk økonomi. Departementenes servicesenter. (https://www.regjeringen.no/contentassets/7682d9ecd19b4794bb687c160a020f07/no/pdfs/nou201320130013000dddpdfs.pdf)
NOU 2024:6 Grunnlaget for inntektsoppgjørene 2024. Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene. Avgitt til Arbeids- og inkluderingsdepartementet 22. mars 2024.  (https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/grunnlaget-for-inntektsoppgjorene-2024-forelopig-rapport/id3025862/)
O’Reilly, J., Smith, M., Deakin, S., & Burchell, B. (2015). Equal pay as a moving target: International perspectives on forty-years of addressing the gender pay gap. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 299–317. (https://doi.org/10.1093/cje/bev010)
Oslo Economics (2022). Statlige virksomheters rapportering om lik lønn for arbeid av lik verdi. En prosessevaluering på oppdrag fra Kommunal- og distriktsdepartementet. Oslo Economics. (https://www.regjeringen.no/contentassets/a5f0d35640a244d1850c7b4538bf907e/oe-rapport-32-2022-statlige-virksomheters-rapportering-om-lik-lonn-for-arbeid-av-lik-verdi.pdf)
Peetz, D. (2015). Regulation distance, labour segmentation and gender gaps. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 345–362. (https://doi.org/10.1093/cje/beu054)
Pekkarinen, T. (2012). Gender differences in education. Nordic economic policy review: economics of education, 2012:1, pp 165–194. Nordic Council of Ministers. (http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:702820/FULLTEXT01.pdf)
Ransmayr, J., & Weichselbaumer, D. (2024). The Role of Sex Segregation in the Gender Wage Gap Among University Graduates in Germany. Jahrbücher Für Nationalökonomie Und Statistik, 244(1), 37–81. (https://doi.org/10.1515/jbnst-2022-0018)
Rubery, J., & Grimshaw, D. (2015). The 40-year pursuit of equal pay: A case of constantly moving goalposts. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 319–343. (https://doi.org/10.1093/cje/beu053)
Saari, M., Kantola, J., & Koskinen Sandberg, P. (2021). Implementing equal pay policy: Clash between gender equality and corporatism. Social Politics, 28(2), 265–289. (https://doi.org/10.1093/sp/jxz020)
Salminen-Karlsson, M. & Fogelberg Eriksson, A. (2020). Arbetsvärdering och lönekartläggning: ett verktyg för jämställdhet? I: Keisu, B-I. (red.) Att arbeta för lika villkor: ett genus- och maktperspektiv på arbete och organisation. Studentlitteratur.
Salminen-Karlsson, M., & Fogelberg Eriksson, A. (2023). Limits of accountability: Gender pay audits in Swedish municipalities. I: Conley, H., & Koskinen Sandberg, P. (Eds.). Handbook on Gender and Public Sector Employment. Edward Elgar Publishing.
Salminen-Karlsson, M., Fogelberg Eriksson, A., & Neu-Morén, E. (2015). Att koda på BESTA sätt. Reflektioner om kodning och kön. Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet. (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869424/FULLTEXT01.pdf)
Salvanes, K. V. (2023). Lønns- og karriereutvikling blant høyt utdannede i Norge, 2015–2022. Rapport 2023:10. Institutt for samfunnsforskning. (https://samfunnsforskning.brage.unit.no/samfunnsforskning-xmlui/bitstream/handle/11250/3105994/Rapport_10_23_UUweb.pdf?sequence=1&isAllowed=y)
Semenza, R., Boccardo, G., & Sarti, S. (2021). So far, so similar? Labour market feminization in Italy and Chile. Social Indicators Research, 154(3), 917–942. (https://doi.org/10.1007/s11205-020-02551-0)
Social- och hälsovårdsministeriet (2020). Likalönsprogrammet 2020–2023. Regeringens och arbetsmarknadens centralorganisationers programenliga åtgärder. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2021:1. Social- och hälsovårdsministeriet. (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162623)
Sosiaali- ja terveysministeriö (2022). Samanarvoinen työ – hankkeen loppuraportti. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2022:28. (http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5439-7)
Steinberg, R. (1992). Gendered instructions: Cultural lag and gender bias in the Hay system of job evaluation. Work and Occupations, 19(4), 387–423.
Stockdale, M. S., & Nadler, J. T. (2013). Paradigmatic assumptions of disciplinary research on gender disparities: The case of occupational sex segregation. Sex Roles, 68(3–4), 207–215. (https://doi.org/10.1007/s11199-012-0228-1)
SOU 2014:34 (2014). Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Fritzes. (https://www.regeringen.se/contentassets/5d2854cb8ddc4285af0aff0105c02540/inte-bara-jamstalldhet---intersektionella-perspektiv-pa-hinder-och-mojligheter-i-arbetslivet-sou-201434/)
SSYK 2012. Standard för svensk yrkesklassificering 2012. Statistiska Centralbyrån. (https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/)
STYRK-08. Standard for yrkesklassifisering. Statistisk Sentralbyrå. (https://www.ssb.no/arbeid-og-lonn/artikler-og-publikasjoner/standard-for-yrkesklassifisering-styrk-08)
Stüber, E. (2024). Vägar till lika lön för likvärdigt arbete: Reglering, rapportering och praktisk tillämpning i Norden. Nordiska ministerrådet. (https://www.gu.se/sites/default/files/2024-10/temanord2024-540.pdf)
Teräsaho, M., Tanhua, I., & Rantanen, E. (2023). Tasa-arvon edistäminen työpaikoilla. Keinoja sukupuolen mukaisen segregaation purkamiseen. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2023:21. [Främjande av jämställdhet på arbetsplatserna – metoder för att avveckla könssegregationen.] Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto. (https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-8433-2)
Unite Nations (2024) SDG Indicators. UN Department of Economic and Social Affairs, Statistics Division. (https://unstats.un.org/sdgs/indicators/indicators-list/)
Verner, M. & Mikkelsen, C.H. (2023). Kønsforskelle i timeløn i den private sektor – med særligt fokus på funktionærer. VIVE. (https://www.vive.dk/da/udgivelser/koensforskelle-i-timeloen-i-den-private-sektor-med-saerligt-fokus-paa-funktionaerer-rv790kxn/)
Wagner, I., Fjell, L., Frisell, M. M., & Østbakken, K. (2020). Likelønn og det kjønnsdelte arbeidsmarkedet. Individuelle preferanser eller strukturelle begrensninger? Rapport 2020:4. Institutt for samfunnsforskning. (https://samfunnsforskning.brage.unit.no/samfunnsforskning-xmlui/handle/11250/2641600)
Wagner, I., & Teigen, M. (2022). Egalitarian inequality: Gender equality and pattern bargaining. Gender, Work, and Organization, 29(2), 486–501. (https://doi.org/10.1111/gwao.12774)
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/sv/publikationer I pub@norden.org