Gå till innehållet

1. Om rapporten

I de nordiska länderna får vi varje år veta storleken på lönegapet, det vill säga skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Lönegapet beror delvis på att män och kvinnor får olika lön för lika arbete, men en viktigare förklaring är att män och kvinnor arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Enligt EU:s lönetransparens­direktiv 2023/970 bör man kunna jämföra lönenivåerna mellan olika arbeten om dessa är likvärdiga, det vill säga ställer lika höga krav. FN:s Agenda 2030 har som delmål att löneskillnaderna mellan könen för likvärdigt arbete ska utplånas. Trots att de nordiska länderna länge har haft lagstiftning om lika lön för likvärdigt arbete har sådana jämförelser genomförts sparsamt och inte lett till minskning av lönegapet. Eftersom lönetransparensdirektivet är bindande har dock frågan aktualiserats.
För att bidra till att minska de löneskillnader som fortfarande existerar mellan kvinnor och män i de nordiska länderna, har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till ett projekt om lika lön för likvärdigt arbete i Norden. Nordiska ministerrådets samarbetsorgan Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige, har utfört projektet som bland annat resulterat i denna publikation. Rapporten är skriven av Minna Salminen-Karlsson och Anna Fogelberg Eriksson, Sverige. Salminen-Karlsson är docent i sociologi, affilierad till Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Fogelberg Eriksson är biträdande professor i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
I rapporten redovisas en pilotstudie som undersökte hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete på nationell nivå i de nordiska länderna. Särskilt undersöktes statistik i Finland, Norge och Sverige. Pilotstudien undersökte hur statistik kan användas utifrån premissen att det redan gjorts en bedömning av vad som är att betrakta som likvärdigt arbete vid jämförelse av olika yrken, det vill säga som om yrkena vore likvärdiga.
Denna publikation är den andra i en serie rapporter från projektet om lika lön för likvärdigt arbete i Norden. Den första rapporten, författad av Eberhard Stüber, beskriver lagstiftning och politiska initiativ i de nordiska länderna, och bland annat diskuteras implementeringen av EU:s lönetransparensdirektiv med fokus på temat likvärdigt arbete. Den tredje och sista rapporten diskuterar olika förklarings­ansatser kring undervärderingen av kvinnors arbete på en könssegregerad arbetsmarknad, med utgångspunkt i en enkät till arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer i de nordiska länderna.
Ett särskilt tack riktas till medlemmar i projektets referensgrupp: Byrial Rastad Bjørst, fil dr, jurist vid Teknisk Landsforbund (Danmark), Þorgerður Jennýjardóttir Einarsdottír, professor i genusvetenskap vid Islands universitet, Kevät Nouisainen, professor emerita, juris doktor, Åbo universitet (Finland), Mari Teigen, professor och forskningsledare för CORE – Senter for likestillingsforskning vid Institutt for samfunnsforskning (Norge).
Tack riktas även till Eberhard Stüber, Maria Forthun Hoen, Liza Reisel samt Paula Koskinen-Sandberg som bidragit med värdefulla synpunkter och information för pilotstudien.

Disposition

  • Rapporten inleds med en sammanfattning.
  • Rapporten fortsätter med en genomgång av tidigare forskning om könslöneskillnader i relation till könssegregerade arbetsmarknader, värdering av kvinnodominerat arbete, likvärdigt arbete samt den nordiska lönebildningsmodellen och könslönegapet.
  • Därefter följer ett avsnitt som undersöker hur nationell statistik om kön och lön har använts och resulterat i rapporter av statliga aktörer.
  • Nästa avsnitt undersöker yrkesklassificeringen i de nordiska länderna, vilken är en central utgångspunkt för att kunna göra jämförelser av löneläget i olika yrken på nationell nivå.
  • Därefter följer ett avsnitt som redogör för vilka lönemått som används samt vilken betydelse som val av statistikmåtten medel eller median kan ha.
  • Detta följs av ett avsnitt om hur de nationella statistikbyråerna tillgängliggör statistik på området och några brister som identifierats i denna statistik.
  • Ett antal avsnitt i rapporten undersöker därefter olika dimensioner av den nationella statistiken:
    • parvisa jämförelser av löneläget för några exempelyrken med likartade krav;
    • utveckling över tid;
    • beskrivning och jämförelser av löneläget för yrken inom olika sektorer (privat-offentlig) på arbetsmarknaden; samt
    • hur lön och kön kan relatera till hel- och deltidsarbete, ålder, invandrarbakgrund; och
    • utbildningsnivå.
  • Rapporten avslutas med rekommendationer från pilotstudien.
  • Metodbeskrivning för pilotstudien återfinns i appendix.