Gå till innehållet

10. Samman­fattande rekommendationer

Den här pilotstudien har undersökt hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete på̊ nationell nivå̊ i de nordiska länderna, med särskilt fokus på Finland, Norge och Sverige. Tidigt i rapporten klargjordes avgränsningen att denna rapport inte uttalar sig om hur likvärdighet mellan yrken kan fastställas på nationell nivå eller vilka yrken på arbetsmarknaden som är att betrakta som likvärdiga. Vi har arbetat med pilotstudien som om det varit möjligt att identifiera likvärdiga yrken och har i det antagandet lutat oss mot det svenska expertnätverket Lönelotsarnas (Harriman m.fl., 2023) värdering av yrken utifrån svensk yrkes­klassificering. Mot bakgrund av den explorativa pilotstudie av nationell statistik som genomförts sammanfattas några tentativa rekommendationer för att kunna underlätta relevant statistik­inhämtande om löneskillnader för likvärdigt arbete i yrken på nationell nivå. 
De första rekommendationerna rör nationell yrkesklassificering. Vi är medvetna om att yrkes­klassificeringen tjänar flera olika syften och att inhämtandet av statistikuppgifter eller förändringar i dem inte är enkla att implementera. Därmed är våra rekommendationer att betrakta som en önskelista baserad enbart på behovet att kunna jämföra löner mellan likvärdiga arbeten. Redan i dag följer var och en av de tre undersökta länderna någon eller några av rekommen­dationerna, men det skiljer sig åt vilka de följer och ingen följer alla.
Eftersom yrkesklassificeringen är en relevant utgångspunkt för att identifiera likvärdigt arbete i yrken, är det av vikt att klassificeringen, så långt möjligt, redovisar information om yrken med samma detaljeringsgrad. För närvarande är klassifikationernas fyrsiffernivå det närmaste man i allmänhet kan komma när det gäller att definiera ett yrke för statistiska ändamål. Den ”karta” som yrkes­klassi­fikationerna utgör sammanfaller dock inte alltid med verkligheten eller uppfyller behovet. En övergripande rekommendation är därför en

Revision av yrkes­klassificeringen

Stora, kvinnodominerade yrkes­grupper kan behöva brytas ned i fler yrken, medan mindre mans­dominerade yrkesgrupper som utför relativt lika arbete skulle kunna slås samman. Enskilda länder kan ibland hämta inspiration från de nordiska grannländerna när det gäller översyn av yrkesklassificeringen och på vilket sätt och med vilken detaljeringsgrad som olika yrken klassificeras.    
Resterande rekommendationer från pilotstudien rör vilka grund­läggande krav som officiell, nationell statistik skulle behöva uppfylla för att underlätta analys av löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete i yrken på̊ nationell nivå̊ i de nordiska länderna. Rekommendationerna kan ses som komplettering till och utökning av det som föreskrivs i EU:s lönetransparensdirektiv 2023/970 och rapporteringskraven för Agenda 2030, delmål 8.5.1. De handlar om vilken statistik som borde vara tillgänglig för analyser om kön och lön för likvärdigt arbete på nationell nivå och också om vilken statistik som vore relevant att nyttja i sådana analyser:  
  • Det är ett grundläggande krav att det finns tillgänglig statistik över antalet män och kvinnor i yrken på fyrsiffernivån i samma tabell som lönerna.
    Även när det av integritets­skäl inte är möjligt att ange medel- och medianlönerna när kvinnor eller män är få i ett yrke, borde antalet kunna vara tillgänglig information.
  • Uppgifter om såväl medel- som medianlöner för yrken i klassificeringssystemet bör finnas tillgängliga.
    Exemplen i pilotstudien visade att lönegapet kan variera i storlek beroende på vilket mått som används, men mönstret är inte alltid detsamma för olika yrken, vilket motiverar användning av flera statistiska mått.
  • Uppgifter om lön bör finnas både för varje sektor (privat och offentlig, offentlig uppdelad i statlig och kommunal sektor) och sektorer tillsammans.
    Mönstren för löner varierar över olika sektorer på arbetsmarknaden: till exempel är lönegapet i privat sektor ofta större än i offentlig sektor (Hoen m.fl., 2024). Om arbetet i ett yrke är likvärdigt mellan olika sektorer bör det generella medelvärdet, sektorer tillsammans, vara grundläggande för lönejämförelser. I analyser av könslönegapet för likvärdigt arbete ska enligt EU:s lönetransparensdirektiv jämförelser mellan sektorerna kunna göras.
  • Den nationella statistiken bör innehålla lättillgängliga uppgifter om antal kvinnor och män som arbetar hel- och deltid i varje yrke och om hel- och deltidslöner.
    Givet arbetstidens betydelse för de faktiska löne­inkomsterna, samt det faktum att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid i de nordiska länderna, är det av vikt att också analysera deltids­arbetets inverkan på lön och löneskillnader mellan olika yrken. Här finns det särskild anledning att beakta på vilket sätt del- och heltids­lönerna har gjorts jämför­bara.
  • Uppgift om åldersstrukturer i yrken i samma tabell som lönerna behövs.
    Åldersstrukturer kan påverka både yrkens likvärdighet och deras medel- och medianlöner. En översiktlig kontroll av huruvida annars jämförbara yrken har mycket olika åldersstrukturer kan leda till att den allmänna löne­skillnaden behöver specificeras med hänsyn till olika åldersgrupper.
  • Statistiken bör kunna tillhandahålla uppgifter om antalet inrikes- och utrikesfödda, uppdelat i kvinnor och män, samt deras medel- och medianlöner, åtminstone i yrken där de utrikesfödda är många.
    EU:s lönetransparensdirektiv påpekar vikten av att ta hänsyn till intersektionell diskriminering. En del av eventuell strukturell diskriminering på nationell nivå kan upptäckas genom att jämföra löner för inrikes- och utrikesfödda. I yrken där utrikesfödda är många kan deras löner påverka yrkets könslönebild och därmed också könslönejämförelser med likvärdiga yrken.
  • Statistikuppgifter om utbildning borde på ett lättillgängligt sätt kunna kopplas till uppgifter om kön och lön.
    Uppgifter om utbildning i de nationella statistik­databaserna är relativt grovkornig, även om i olika grad i de tre länderna. Att utbildningsstatistik och lönestatistik är egna statistik­områden gör att statistikuppgifterna om utbildning respektive lön inte enkelt kan kopplas samman. Analyser av löneskillnader utifrån utbildning kan tydliggöra de lönegap som kvinnor med högre utbildning har gentemot män med lägre utbildning. Många utbildningar är direkt kopplade till olika yrken, och en utbildningsstatistik med löner bör med fördel vara så pass detaljerad att man också kan finna och jämföra likvärdiga yrken med utgångspunkt från den. 
  • Det ska det vara enkelt att följa utvecklingen över tid.
    Tidsserier behövs åtminstone gällande uppgifter om såväl medel- som medianlöner samt antalet män och kvinnor i yrken på fyrsiffernivån i klassificeringssystemen, sektorsvis och sektorer tillsammans. Hur dagens könslönegap inom och mellan yrken som utför arbete av lika värde har utvecklats är kunskap som kan vara värdefull när man gör antaganden om eller vill påverka gapets fortsatta utveckling. Till exempel kan ändringarna i lönegapen handla om ändrad könssammansättning i yrken eller ändrade andelar för privat respektive offentlig sektor.