7. Nationell statistik om lön och kön i olika yrken – och statistikens brister

För att förstå könslönegapet på en övergripande, nationell, nivå behövs könsfördelade statistik­uppgifter om hur olika faktorer relaterar till lön. Det handlar inte heller om endast en faktor i taget, utan en samv­ariation utifrån flera faktorer är intressant. Dessa faktorer omfattar exempelvis yrkes­klassificering i olika detaljerings­nivåer, könsfördelning i yrken, arbetsmarknadssektor, hel- och deltidslöner, åldersstruktur, invandrarbakgrund och utbildning.

Alla nordiska länders nationella statistikmyndigheter tillhanda­håller för allmänheten en statistik­databas, som möjliggör för användaren att skapa egna tabeller genom att kombinera olika uppgifter. När det gäller löner, kan det till exempel handla om att välja vilka yrken, vilka lönemått, vilka statistikmått, vilka kön och vilka år en tabell ska omfatta. Valmöjlig­heterna är dock inte obegränsade, utan olika statistik­myndigheter har förberett olika underlag som tabellerna kan sammanställas från. Vilka valmöjligheter som finns vid varje tillfälle är givetvis avgörande när det gäller hur olika yrken kan jämföras. I det följande ger vi bakgrundstankar till vår granskning av de möjligheter som de nationella databaserna ger.

Vilken detaljeringsnivå i yrkes­klassificeringen (från övergripande ensiffer- till en mer detaljerad fyrsiffernivå) som kopplas till statistikuppgifter om lön kan vara avgörande för möjligheten att analysera löneläget för likvärdiga yrken. I avsnittet Klassifikation av yrken argumenterade vi för att den mest detaljerade fyrsiffriga yrkes­koden är den som mestadels är relevant i jämförelse av likvärdiga arbeten, varför vi i granskningen av de nationella statistikdatabaserna fäster särskild vikt vid denna.

Könsfördelningen i ett yrke är central information för att kunna identifiera köns­löne­gap mellan likvärdiga yrken där merparten av dem som arbetar i yrket är kvinnor respektive män. Jämförelser mellan sektorerna är relevanta, eftersom löneläget kan skilja sig mellan sektorerna även om utövare av ett visst yrke utför samma arbete.

I myndighetsrapporter om köns­löne­skillnader räknas deltidslöner vanligen om till heltidslöner för att möjliggöra jämförelser och beräkna lönegap. Detta förfarande osynliggör den roll som deltids­arbete spelar för löne­inkomst­gapet, eftersom det också är kopplat till deltidsarbete, som är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Deltids­arbetare tjänar inte mindre bara för att de arbetar färre timmar, utan om lönerna omräknas till timlöner kan det visa sig att deltids­arbetarna dessutom betalas mindre per arbetad timme (Rubery & Grimshaw, 2015). Att arbeta deltid kan även påverka lönen på flera sätt: utöver att det kan påverka själva lönen per timme kan det även påverka möjlig­heterna till utveckling av kunskaper och förmågor, som i sin tur påverkar lönen. Deltid är inte ett entydigt begrepp: att arbeta nästan heltid kan antas ha annan påverkan på lön än att bara arbeta några få timmar i veckan.

Åldern påverkar löneutvecklingen, och ett yrke där representanter av det ena könet generellt är yngre än de av det andra könet kan antas ha en annan lönebild än ett yrke där åldrarna är mer könsmässigt blandade. Generellt växer köns­löne­skillnaderna med ålder: Medan de är mindre eller obefintliga bland yngre arbets­tagare, drar männen ofta ifrån så att gapet har vidgats i övre medelåldern (Måwe, 2019). Wagner m.fl. (2020) finner dock att ålder samverkar med utbildning och ökar lönegapet framför allt i yrken som kräver låg utbildning.

Hur invandrarbakgrund påverkar löneläget i de nordiska länderna finns det ganska få undersökningar om (Måwe, 2019). Hur invandrar­bakgrund påverkar lönegapet när man jämför olika yrken – om till exempel ett yrke har betydligt fler invandrare än ett annat – har över huvud taget inte undersökts. Utifrån den allmänt tillgängliga statistiken är en sådan under­sökning också vansklig att göra, eftersom lönestatistiken inte avslöjar födelseland. 

Formell utbildning är en viktig aspekt, och lättast definierad, när olika yrken värderas och ger därför en fingervisning om hur olika yrken står sig, och lönemässigt rimligen borde stå sig, i förhållande till varandra. Könslöneskillnaderna är ofta större bland högavlönade än bland lågavlönade arbetstagare, även procentuellt sett (Ekberg m.fl., 2023a; Måwe, 2019; Wagner & Teigen 2022). Detta samverkar med det som tidigare forsknings­resultat har visat: lönegapet är större bland högutbildade än bland lågutbildade (Wagner m.fl., 2020).

Då de statistikvariabler som här tagits upp i relation till lönegapet mellan kvinnor och män lyfts fram som betydelsefulla, kommer de även att belysas i denna rapport. I den följande texten går vi igenom några särdrag i de olika ländernas fritt tillgängliga statistikdatabaser som gör det svårt att, med hänsyn till olika variabler, jämföra mäns och kvinnors löner samt könslöne­gap mellan olika yrken.

I den finska statistikdatabasen ges antal anställda kvinnor och män (alltså underlag till beräkning av könsfördelning) i olika yrken på fyrsiffernivån men i tre olika tabeller: privat, statlig och kommunal

Från och med lönestatistiken 2023 heter kommunsektorn lokalförvaltningen.

sektor. Detta gör det svårt att jämföra löner över sektorsgränserna. I alla löne­tabeller som baserar sig på månadslöner finns som regel både medellön, median och olika percentiler, liksom grundlön (utan tillägg) och månadslön (med regelbundna tillägg). Antalet deltidsanställda, könsfördelat, finns i de lönetabeller för varje sektor som anger månadslönerna på fyrsiffernivån. Däremot är inte deltidsanställdas löner inräknade i uppgiften om medel- eller medianlön, det vill säga deras löneuppgifter är helt enkelt utelämnade och har inte omvandlats till heltidslöner.

Timlönerna anges i egna tabeller för hel- respektive deltidsanställda, både sammanlagt och sektorsvis, men sammanlagt endast på 3-siffernivå. Däremot finns inte könsfördelningen i yrken i samma tabell, utan måste hämtas annanstans.

Förutom med hjälp av den nationella yrkesklassificeringen, kan löner för kvinnor och män inom statlig och kommunal (men inte privat) sektor också sökas genom yrkesbeteckningar, 674 stycken, som förekommer i anställnings- och andra avtal.

Det är endast inom den privata sektorn som det går att kombinera yrke, ålder, lön och kön – men endast på tvåsiffernivån. I övrigt finns inga tabeller där ålder och yrke kan kombineras, det vill säga det går inte att se om köns­samman­sättningen är olika i olika åldersgrupper inom ett yrke. I tabellen som kombinerar utbildnings­nivå och ålder med lön har kön uteslutits.

För varje sektor för sig går det att kombinera utbildning med kön och lön men jämförelserna mellan sektorerna är svåra att göra. Utbildningskodningarna som används varierar dock: för kommun och stat används en kodning med nivå och område (101 områden och 7 nivåer), för de som bär månads­lön inom privata sektorn ett enhetligt system med 476 examensbeteckningar, medan timavlönade inom privata sektorn rapporteras på samma sätt om anställda inom stat och kommun.

För att kunna följa utvecklingen bakåt finns en ingång till arkivet där äldre tabeller finns tillgängliga, ner till år 2005. De är lagrade år för år, vilket innebär att två eller flera nedslag i utvecklingen över tid medför sammanställning av uppgifter från flera olika årstabeller.

I den norska statistikdatabasen som finns tillgänglig via SSB kan användare i en av tabellerna få fram uppgifter om yrkesfördelad lön efter sektor, kön och arbetstid under åren 2015–2023. I denna exempeltabell (11418) som vi lyfter fram här finns möjlighet att kombinera flera uppgifter som behövs för att göra jämförelser av könslöneläget mellan yrken, till exempel uppgifter om köns­fördelningen i yrken samt olika statistikmått för jämförelserna.

I den norska statistiken är sektorerna uppdelade i tre: privat sektor och offentligt ägda företag, kommunförvaltning respektive statsförvaltning. Lönestatistiken om yrken i exempeltabellen kan finfördelas utifrån användarens önskemål, från ensiffer- till fyrsiffer­nivån enligt den norska yrkesklassificeringen STYRK-08. Deltidslönerna har räknats om till månatlig heltidslön. I tabellen definieras deltid som mindre än 100 % arbetstid, heltid som 100 % eller mer.  I tabellen om kön och lön på fyrsiffernivån kan man välja redovisningsår bland de tio senaste.

I exempeltabellen går det inte att få fram åldersfördelning (ålders­struktur) i yrken, men uppgifter om exempelvis medel- eller median­ålder i yrken på fyrsiffer­nivån finns att tillgå. Uppgifter om ålders­fördelning i de tre kategorierna under 40 år, 40–54 år, 55 år eller äldre i yrken på fyrsiffer­nivå finns tillgänglig i annan tabell.  För den som är intresserad av hur lön fördelar sig efter utbildning på olika nivåer finns annan statistik, men då inte efter kön eller yrkesklassificering.

Sammantaget kan användaren laborera med flera kombinationer av statistikinformation i samma tabell för att jämföra kvinnors och mäns löner i likvärdiga yrken på fyrsiffernivå, men behöver kombinera tabeller för att kunna jämföra kvinnors och mäns löner i likvärdiga yrken i relation till ålderskategorier eller utbildning i den norska statistiken.

SSB redovisar statistik och sammanställningar som rör jämställdhet (likestilling) under delområde Befolkning. I statistik­databasen finns två tabeller som rör indikatorer för jämställdhet i kommuner i Norge. I dessa tabeller ingår inte lön som en indikator för jämställdhet (däremot genom­snittlig bruttointäkt). Dessa tabeller ger därför inte tillgång till uppgifter som kan bidra till att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete.

Den svenska statistikdatabasen laborerar med fem sektorer Stat, kommuner, regioner, privat­anställda tjänstemän, privat­anställda arbetare. Man kan i en tabell kombinera yrken på fyrsiffer­nivån, antal män och kvinnor, löner, samt kvinnors lön i procent av männens lön och även region, över hela arbets­marknaden samt de olika sektorerna (antingen alla fem sektorerna eller grupperade till offentlig och privat sektor) separat. En annan tabell erbjuder yrken på fyrsiffernivå, antal män och kvinnor, ålder i 10-årsintervaller och lön samt kvinnors lön i procent av mäns, över hela arbetsmarknaden samt de olika sektorerna. I en tredje tabell har ålder ersatts av utbildning på sju nivåer. Det finns även en tabell där man, förutom den rena löneskillnaden även kan se den standardvägda skillnaden (med hänsyn till ålder, utbildning, arbetstid och sektor) för varje yrke för sig.

I databasen finns antingen den senast sammanställda tabellen för sig och tidigare år (från 2005 eller 2014) i kompilerade tabeller, där man kan välja år, eller också finns allt i en enda tabell, där år kan väljas. Detta innebär att utvecklingen är lätt att följa.

När det gäller hel- och deltid kopplat till lön, är det endast för gruppen privatanställda tjänste­män där lön kan kopplas ihop med kön och deltid, men enbart på 1-siffersnivån och utan att deltidens omfattning specificeras.

Det finns ofta många tomma celler i de svenska tabellerna, även när uppgiften tydligen finns i basen. Till exempel saknas antal anställda i många yrken i flera lönetabeller (även när månadslön anges), även om de uppgifterna, åtminstone för år 2022, kan tas fram i en annan tabell. För att få fram könsfördelning och lön för ett yrke måste man alltså laborera med två tabeller.

På den svenska statistik­myndig­hetens allra första sida finns ett alternativ med ”Lönestatistik”, där det är möjligt att söka på en yrkes­beteckning och direkt komma till könsfördelad löne­statistik med uppgifter om sektor, ålder och utbildning. Denna ingång är värdefull vid jämförelser av löner för lika arbete, däremot inte för jämförelser av likvärdigt arbete.

Danmarks Statistik (dst.dk) tillhandahåller nationell statistik inom nio olika områden, och statistik och lön finns inom området Arbete och inkomst. Inom delområdet lön presenterar statistik­myndigheten på sin hemsida 20 stycken tabeller om lön. Exempelvis kan användaren i en tabell (LONS20) få statistik om lön efter arbetsfunktion (ensiffer- till fyrsiffernivå utifrån yrkes­klassificeringen DISC-08), sektor (totalt, offentlig sektor totalt eller uppdelat efter exempelvis stat eller kommun, företag och organisationer/​privat sektor), avlöningsform (timlön, fast lön, totalt), löntagargrupp (totalt eller uppdelat i olika kategorier), lönekomponenter (25 st. olika varianter utifrån lönetillägg eller statistikmått), kön i heltids­ekvivalenter (totalt, kvinnor, män), samt år (2013–2022).  Tre av tabellerna återfinns under rubriken ’Ligestillings­indikator, løngab’ och ger användaren möjlighet att få uppgifter om årliga nationella lönegap från 2004 till 2022; lönegap efter yrkesklassifikation (1–4 siffror enligt DISC-08) och ålder under åren 2010–2022; lönegap efter arbetstidens omfattning (hel- eller deltid) samt ålder åren 2009–2022. 

Det som dock försvårar jämförelsen av lön för likvärdigt arbete är bland annat avsaknad av uppgifter om könsfördelning (antal kvinnor och män) i olika yrken. Den uppgiften behövs för att få veta vilka yrken som är mans- respektive kvinnodominerade för att kunna analysera lönegap mellan mans- och kvinno­dominerade yrken, inte inom samma yrke.

Jämställdhet presenteras som ett eget tema på den danska statistik­myndighetens hemsida och utifrån det går det lätt att jämföra lönegapets storlek och dess utveckling mellan olika yrkesgrupper, men uppgifter om själva lönen saknas.

På Statistics Iceland’s hemsida finns länken till databasen, där könsfördelad lönestatistik åter­finns under Society: Wages and income.

En stor del av arbetsmarknaden finns inte med i de isländska lönetabellerna: Tabellerna grundar sig på ca 100 000 anställda, medan antalet anställda i Island år 2022 var ca 200 000 (Statice.is). Till exempel omfattar tabellerna endast arbetsgivare med över 10 anställda. Statistiken blir också något snedvriden, eftersom tabellerna från databasen visar ett det är fler kvinnor än män som är anställda, medan andelen kvinnor i hela arbetskraften var något under 50 %.

Alla tabellerna utom den som enbart anger yrke, kön och lön ger yrkesområden endast på ensiffer­nivån, vilket gör det svårt att identifiera likvärdiga yrken. På ensiffernivån kan man få fram könsindelade tabeller över löner inom de olika sektorerna, löner inom olika näringsgrenar, lönespridning inom sektorerna, lönespridning inom närings­grenarna och könslönegapet.

Enligt Statistics Iceland finns det en isländsk yrkesklassificering, Ístarf21, som bygger på ISCO-08. I statistikdatabasens lönetabeller används dock fortfarande klassificeringen Ístarf95. Ístarf21 är betydligt mer finfördelad, men än så länge finns alltså inte fördelarna allmänt tillgängliga. Ístarf95 har 9 huvudgrupper enligt ISCO-95, 20 grupper på tvåsiffer­nivån och 52 grupper på tresiffer­nivån. Flera av grupperna på tresiffernivån är dock tomma på innehåll i tabellerna från statistik­databasen. Detta gäller också de 156 fyrsiffriga koderna. Vissa av dessa anger typ av arbete och inte arbetsområde som underkoder till en tresiffrig kod (general employees – skilled craft workers – skilled craft foremen), vilket bör underlätta i bedöm­ningen huruvida yrken inom två koder är jämförbara.  För samma ändamål använder Statistics Iceland en femte siffra i vissa fyrsiffriga koder. Dessutom har man skapat några egna koder till exempel genom att kombinera koderna som handlar om arbetare i fiskindustrin (där man alltså kombinerar yrkesklassificering med närings­grensklassificering) eller genom att kombinera arbetsledare från flera olika fyrsiffriga arbetsområden. I det sistnämnda har man fört samman flera jämförbara yrkesklassificeringar, varmed lönegapet inom kategorin (20 %) blir intressant. I den klassificering som används finns alltså vissa aspekter som underlättar lönejämförelser mellan likvärdiga arbeten.

Eftersom arbetsmarknaden i Island är liten uppstår i alla tabeller flera tomma celler, det vill säga när man försöker kombinera två eller fler variabler (till exempel yrke, lön och deltid) har vissa kombinationer inga individer, eller så få att tabellen inte anger resultatet.

Huvudtabellen, där man får fram kön (antal män och kvinnor) och olika slags lön (baslön, regelbunden lön inklusive regelbundna tillägg, all lön inklusive bonusar) i medellön, median och kvartiler för olika yrken på fyrasiffernivån omfattar bara heltidsanställda. Ingen sektros­indelning finns.

Huvudtabellen, som alltså omfattar endast ungefär hälften av de anställda, där antalet kvinnor är större än antalet män, visar ett annat mönster än i de övriga länderna: här är inte majoriteten av yrkesområdena (tresiffernivån) mansdominerade, utan könsjämna (42 %), och fler yrken tycks vara kvinno- än mans­dominerade (30 % mot 27 %). Dessutom är i flera av yrkena, särskilt i område 7, vanligen mans­dominerade hantverksyrken, kvinnorna så få att antalet av varken män eller kvinnor redovisas, och mansdominansen i just detta material kan alltså inte utan vidare verifieras. Däremot kan själva lönerna mellan yrkena jämföras. Medan lönerna för någotdera könet, om antalet individer är få, av förståeliga skäl inte kan redovisas, borde det kunna vara möjligt att få fram själva könsfördelningen.

I tabellen med sektorsindelning ges yrkena bara i 11 kategorier. Här finns också deltidsanställda med och man kan skilja mellan heltids- och deltidsanställda – men yrkes­klassificeringen är för grov för att tabellen ska kunna användas till att jämföra mäns och kvinnors löner i likvärdigt arbete.

I ytterligare en tabell kan man kombinera den grova yrkes­klassificeringen med näringsgren. Där kan man få fram löneskillnader inom samma yrkesområde beroende på näringsgren, till exempel om det inom gruppen clerks (grupp 4, clerical support workers, kontors- och kundtjänst­personal) finns löneskillnader beroende på om de arbetar inom en mans- eller kvinnodominerad näringsgren.

Alla tabellerna täcker åren 2014–2023 och jämförelser över tid är alltså enkla att göra.

I Gender Pay gap-avsnittet finns ett flertal variabler där löne­utvecklingen och utvecklingen av lönegapet kan ses: olika sektorer, hel- och deltid, åldersgrupper, verksam­hets­områden samt yrkesklassificering på nio olika yrkesområden. Tabellens variabler kan dock inte kombineras, och i och med att yrkesklassificeringen är mycket grov, kan man inte riktigt jämföra likvärdiga yrken.

I nedanstående tabell har vi sammanfattat de väsentligaste skillnaderna mellan de nationella databaserna. Det som går att få fram på fyrsiffernivån går i allmän­het också att få fram på de mer generella nivåerna, och därför finns det en anmärkning på 3-, 2 och 1-siffernivån bara om denna nivå tillför något nytt. Tabellen är även i övrigt mycket översiktlig och tjänar främst till att illustrera hur olika uppgifterna om lön och kön i relation till yrke kan specificeras och presenteras.

Sammanfattningsvis kan man konstatera en variation i möjlig­heterna till att extrahera alla de aspekter som kan anses relevanta i jämförelsen av löneläget för yrken som utför likvärdigt arbete och att man i de flesta fall nödgas att klara sig utan en del information. För närvarande erbjuder den norska databasen flest möjligheter.

I de olika databaserna behandlas deltidsarbete på olika sätt – i den finska statistiken utelämnas det helt i vissa tabeller, i Danmark räknas antalet deltidsarbetande om till heltidsekvivalenter, och endast i den norska statistiken finns uppgift om hel- respektive deltid liksom även avtalad veckoarbetstid på fyrsiffernivån. Uppgifter om ålder i relation till kön och lön på denna nivå finns i Norge, Sverige och Danmark, i Danmark endast i form av köns­löne­gap inom yrket, vilket inte är användbart när olika yrken ska jämföras. I Norge kan man få medelåldern för olika yrken på fyrsiffernivån. Utbildningsnivå och lön i relation till yrken finns endast i Sverige, i en grov kategorisering. Någon indikator för invandrar­bakgrund finns inte som urvals­möjlighet i någon av tabellerna.

Mycket av det som saknas i de allmänt tillgängliga databaserna kan specialbeställas från myndig­heten mot den kostnad som det innebär att sammanställa ytterligare tabeller. Det vill säga informationen finns, även om den inte är allmänt tillgänglig.