Undersökningen av hur tillgänglig offentlig statistik kan användas för att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män i likvärdigt arbete omfattade flera olika aktiviteter som beskrivs översiktligt i detta avsnitt.
Expertsamtal: Som ett led i informationsinhämtning och diskussion kring projektets genomförande genomförde vi under juni 2024 fyra intervjusamtal med experter, forskare och utredare inom området: två forskare från Finland; två forskare från Norge samt en utredare från Sverige. Dessa kompletterades med informationsinhämtning och rekommendationer från en forskare på Island. Syftet var att ta del av expertis kring relevanta statistiska källor om löner, utöver de som finns tillgängliga via de nationella statistikbyråernas hemsidor; att få en orientering om hur frågan om lika lön för likvärdigt arbete diskuteras i respektive land för att få en uppfattning om det uppfattas vara en fråga på den politiska agendan; och om det finns aktörer som driver frågan som projektet borde ha kännedom om. Vid samtalen fördes anteckningar. Sedermera upptäckte vi att de nationella statistikmyndigheterna har mer än nog material för detta pilotprojekt och övergav tanken på andra databaser.
Litteraturstudie: Sökning och studier av tidigare forskning samt grå litteratur (rapporter) genomfördes kontinuerligt under projektet. Tidigare forskning när det gäller att jämföra löner mellan likvärdiga men på olika sätt könssegregerade arbeten visade sig vara nästan obefintlig. Även om flertalet olika rapporter, framför allt producerade av statliga myndigheter, nämnde kravet på att, utöver lönekartläggningar som tar fasta på lönestrukturen, också göra lönejämförelser mellan arbeten av lika värde, har nästan inga berört problematiken mer ingående.
Genomgång av respektive lands officiella yrkesklassificering: AML 2010 för Finland, STYRK-08 för Norge samt SSYK 2012 för Sverige gicks igenom och vi jämförde dessa med DISCO-08 för Danmark samt Ístarf21 för Island. Jämförelse av likheter och skillnader mellan yrkesklassificeringarna i Finland, Norge och Sverige genomfördes och dokumenterades i Excel, yrkeskod för yrkeskod. De tre ländernas yrkesklassificeringar jämfördes med den internationella standarden ISCO-08.
Studierna av nationell offentlig statistik genomfördes med en stegvis strategi. Vi har genomgående använt statistik från 2022, samt några tidigare jämförelse år. Statistik från 2022 var i många fall det nyast tillgängliga vid projektets början.
Orientering i befintlig statistik: Vi kartlade tillgängliga tabeller i respektive lands statistikdatabaser hos de nationella statistikbyråerna. En av oss koncentrerade sig på Sverige och Finland, den andra på Norge.
Orienteringen innebar att vi gick igenom tillgängliga statistiska uppgifter, genom att ta ut olika tabeller ur databaserna för att utröna tillgången till adekvata uppgifter kring, exempelvis könsfördelning i yrken; genomsnittlig lön i olika yrken, lönegap i olika yrken, lön i olika sektorer, lön utifrån arbetstid (hel-/deltid), lön utifrån utbildningsnivå. Härvidlag upptäcktes flera brister, som dock var olika i de olika ländernas statistikdatabaser. Eftersom statistikdatabaserna i många stycken inte är helt jämförbara, valde vi efter orientering att oftast använda data från endast ett land för att illustrera resultaten.
Parjämförelser: Vi använde de svenska Lönelotsarnas (Harriman m.fl., 2023) kategoriseringar när vi parvis jämförde löneläget i ett antal mans- respektive kvinnodominerade yrken som enligt Lönelotsarnas modell utförde likvärdigt arbete. Dessa par jämförde vi i alla tre länderna. Harriman m.fl. fick bli bestämmande för våra val av par av yrken, eftersom uppdraget i pilotstudien inte omfattade någon värdering av olika yrken, men åskådliggörandet av statistikens brister och möjligheter krävde något slags jämförelsematerial. Medan utvärderingarna gjorda av Harriman m.fl. inte är odiskutabla, baserar de sig dock på ett mycket gediget arbete. Parjämförelserna åskådliggjorde oftast likartade lönegap mellan mans- och kvinnodominerade likvärdiga yrken i alla tre länderna. Eftersom vi identifierade även lönegap inom yrken, kunde samverkan mellan inomgruppsliga och mellangruppsliga lönegap analyseras.
Särskilda tabelluppdrag: Eftersom den allmänt tillgängliga statistiken i statistikdatabaserna inte kunde svara på alla frågor om ålder, utbildning och deltidsanställningar, beställdes särskilda tabeller, som statistikbyråerna kan leverera mot en kostnad. Från Finland beställdes tre tabeller, en om ålder, en om utbildning – både nivå och utbildningsområde – och en om löner för heltid respektive deltid. Alla tabellerna var könsuppdelade och utgick från yrkesklassificeringen på fyrsiffernivån.
I Sverige kunde ålder extraheras från allmänt tillgänglig statistik. Uppgifter om utbildning relaterad till lön finns också allmänt tillgängliga, även om inte baserade på yrkesklassifikationen, utan på klassifikationen av utbildningar. Därmed begärdes endast statistik om hel- och deltidslöner för kvinnor respektive män i olika yrken.
Beställningen av norsk statistik avbröts eftersom besked inte erhölls om efterfrågade tabeller skulle kunna produceras och inom vilken tidsram. Efter en tids väntan bedömde vi att beställd norsk statistik inte skulle kunna levereras för att möjliggöra analys inom projektets tidsram.
Analys av befintlig och beställd statistik: Vi analyserade tillgängliga tabeller i respektive lands statistikdatabaser hos de nationella statistikbyråerna, samt de beställda statistiktabellerna på olika explorativa sätt, med fokus på jämförelser av löner i olika (likvärdiga) yrken utifrån tre- och fyrsiffernivå i yrkesklassificering, lön i olika sektorer, lön utifrån arbetstid (hel-/deltid), lön utifrån utbildningsnivå, lön utifrån ålder, samt lönegap mätt utifrån medelvärde respektive medianvärde.