1. Inledning

Denna rapport presenterar resultaten från en studie om livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad i de nordiska länderna. Studien genomfördes på uppdrag av Ämbetsmannakommittén för Arbetsmarknad (ÄK-A) under Nordiska Ministerrådet i syfte att öka kunskaperna om kompetensbehoven på framtidens arbetsmarknad och hur systemen för livslångt lärande i Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland bidrar till att möta dessa.

Rapporten fokuserar på tre huvudsakliga områden. För det första undersöker den hur omställningsprocesser på arbetsmarknaden – särskilt grön omställning och digitalisering – påverkar förutsättningarna för kompetensförsörjning i Norden. För det andra kartlägger studien hur systemen för livslångt lärande är strukturerade i de nordiska länderna. För det tredje, identifierar studien hur en förstärkning av en arbetsmarknad som kontinuerligt förändras kan ske i de nordiska länderna. Våra medskick för hur det livslånga lärandet bör organiseras för att på bästa möjliga sätt kunna bidra till att möta kompetensbehoven på framtidens arbetsmarknad återfinns i en punktlista efter sammanfattningen. Sammanfattningen utgår i sin tur från rapportens tre huvudsakliga områden. Vidare finns kapitelvisa centrala iakttagelser i slutet av kapitel 2 och kapitel 3.

Rapporten är strukturerad på följande sätt:

I bilagor i slutet av rapporten återfinns visuella sammanfattningar av nordiska strategier och kompetensbehov för framtidens arbetsmarknad samt av nordiska system för livslångt lärande. Här presenteras även beskrivningar av åtta insatser (en i varje land) som på olika sätt främjar det livslånga lärandet för att bemöta framtidens kompetensbehov.

Västvärldens demografiska befolkningsstruktur förändras på ett sätt som innebär att allt färre behöver försörja allt fler. Detta förklaras av en ökad medellivslängd och låg befolkningstillväxt, som sammantaget innebär en åldrande befolkning. Denna förändrade befolkningsstruktur ställer höga krav på en ökad effektivisering inom många branscher, i vilken digitaliseringen spelar en avgörande roll för att kunna upprätthålla produktion, kvalitet, service och marknadsandelar. Samtidigt pågår en global grön omställning, som är nödvändig för framtida generationers välfärd och överlevnad. Dessa två stora globala trender innebär att det ligger i samhällets intresse att arbetskraften dels ges förutsättningar att möta näringslivets kontinuerliga efterfrågan på ny slags kompetens, dels ges förutsättningar att förlänga arbetslivet i och med att pensionsåldrar behöver höjas. För att det ska vara möjligt behöver det offentliga och näringslivet arbeta tillsammans – för ett livslångt lärande.

Livslånga lärandet utgör en viktig del i den nordiska modellen där staten och arbetsmarknadens parter på olika sätt bidrar. I det nordiska samarbetsprogrammet inom arbetslivsområdet för åren 2022–2024 är ett av målen att säkerställa att arbetskraften besitter kompetens anpassad till den gröna omställningen. Vidare är det viktigt att de som riskerar att förlora sina jobb och jobbmöjligheter på grund av den gröna omställningen, teknisk utveckling och digitalisering har möjlighet att byta jobb. De nordiska länderna behöver därmed säkerställa möjligheter till ett livslångt lärande på en föränderlig arbetsmarknad.

Den nordiska arbetslivsmodellen är i en internationell jämförelse välfungerande och lyfts som inspirerande exempel för resten av världen. Dels genom att vara problemlösande och anpassningsbar, dels utifrån samarbetet mellan arbetsmarknadens parter.

Nordiskt Samarbete. (2019).

Det finns emellertid utmaningar med kompetensförsörjningen på den nordiska arbetsmarknaden och ett ökat behov av livslångt lärande för att säkerställa ett hållbart arbetsliv och rätt kompetens på framtidens arbetsmarknad. De nordiska länderna har gemensamt att de står inför globala trender så som grön omställning, ökad digitalisering och teknisk utveckling. Det ställer krav på ny kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, vidareutbildning och omskolning. För att säkra kompetensförsörjningen i näringslivet och välfärden, men också för att säkerställa en inkluderande omställning.

Studien ger en övergripande bild av livslångt lärande och framtidens arbetsmarknad med exempel från det operativa arbetet som utförs runt om i Norden. Vi vill dock poängtera att det är en komplex och mångbottnad fråga, och därför utgör vår studie inte en uttömmande kartläggning av livslångt lärande och framtidens arbetsmarknad i Norden. Vidare vill vi även poängtera att syftet med denna studie är att beskriva läget i Norden och inte att jämföra länderna sinsemellan.

Livslångt lärande är ett av studiens nyckelbegrepp. Det handlar om individens möjlighet och ansvar att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Livslångt lärande är nödvändigt för att förbli attraktiv och utvecklas på en arbetsmarknad där kompetenskraven ständigt förändras. Samtidigt måste aktörerna inom utbildningssystemet, branscherna och marknaden arbeta strategiskt och samarbeta för att anpassa utbildning och lärande till arbetsmarknadens kompetensbehov och erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. Livslångt lärande bygger på två grundläggande principer. För det första, att lärandet inte är begränsat till grundskole-, gymnasie- och eventuellt högskoleutbildning, utan fortsätter och bör fortsätta under hela livet. För det andra, att lärandet inte bara sker inom det formella utbildningssystemet utan också i stor utsträckning under arbetslivet och i vardagen. Livslångt lärande kan innebära att man får möjlighet att uppgradera sina kunskaper inom det egna området, men också att man vidareutbildar sig och omskolar sig för att bättre kunna tillgodose sina egna intressen och/eller arbetsmarknadens behov.

Studien har även undersökt hur utsatta målgrupper har tillgång till livslångt lärande, sett mot bakgrund av kompetensbrister som kan uppstå till följd av omställningarna. Begreppet utsatta målgrupper innefattar i denna rapport främst de individer som har arbete i nuläget, men som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden då deras yrkesroller förändras eller försvinner till följd av digitalisering. Därmed har de ett stort behov av kompetensutvecklande insatser. En annan utsatt grupp som visserligen är viktig när det gäller att möta framtidens kompetensförsörjning, men som inte utgör den huvudsakliga målgruppen för denna studie, är de individer som redan i nuläget står mycket långt från arbetsmarknaden, trots de senaste årens högkonjunktur. Även om omställningarna inte förväntas göra det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden, behövs i många fall mer grundläggande stöd- och utbildningsinsatser än de som är i fokus i denna studie. Vi ser att en intressant fortsättning i framtida studier skulle vara att inkorporera denna målgrupp och i högre grad ta ett individperspektiv.

För att besvara studiens frågor tillämpas en kombination av kvalitativa och kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder. Datainsamlingen genomfördes av Oxford Researchs nationella experter på deras respektive modersmål med hjälp av mallar med instruktioner för datainsamling, studiens frågeställningar och intervjuguider. Datainsamlingen organiserades i tre distinkta faser: nationell kartläggning av respektive lands nuvarande och framtida arbetsmarknad, kartläggning av respektive lands system för livslångt lärande och fallstudier av projekt och insatser som anses vara goda exempel på praxis.

De nationella kartläggningarnas syfte var tudelat. För det första syftade de till att få en djupare förståelse för hur den allmänna vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningarna är organiserade, samt deras roll i arbetet med grundläggande kompetenser hos vuxna och utbildningslyft för vuxna utan yrkesutbildning. Det handlar även om att förstå vilka möjligheter som finns att ta del av livslångt lärande samt vilka utmaningar som finns i det nuvarande systemet. För det andra syftade de till att identifiera arbetsmarknadernas befintliga behov, förväntade framtida behov och vilka åtgärder som vidtas för att den framtida omställningen ska bli inkluderande.

Kartläggningarna var baserade på skrivbordstudier av tillgängliga utredningar, rapporter och akademiska studier på nationell nivå. Vidare genomförde vi intervjuer med nationella departement och myndigheter samt regionala aktörer, nationella ämnesexperter, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt kompetensorganisationer och aktörer som erbjuder utbildning. Tabellen nedan visar hur många intervjuer som genomfördes per land.

Tabell 1 Totalt intervjuade vi 41 intervjupersoner. Nedan beskrivs fördelningen per land.

Vi samlade även in kvantitativa data om matchningsrad på arbetsmarknaden, arbetslöshetsstatistik, förväntade framtida kompetensbehov och deltagande i livslångt lärande i respektive land exklusive Färöarna, Åland och Grönland. Sett till förväntade framtida kompetensbehov är det viktigt att beakta att små skillnader i antaganden och datakällor kan göra stora skillnader i prognosen som rör kompetensbehov om 15 år. Därför bör data som vi presenterar om detta tolkas med försiktighet och förståelse för att vad som efterfrågas kan skilja markant beroende på vilken data som används och vad för antagande som görs i analysen.  

Baserat på analysen från kartläggningarnas resultat valde vi ut en fallstudie per land. Fallstudierna innebar att studera insatser vars ändamål var att möta kompetensutvecklingsbehov för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Syftet med fallstudierna var att belysa fungerande arbetssätt, framgångsfaktorer och hinder i arbetet för målgruppen ur ett komparativt nordiskt perspektiv. Datainsamlingen genomfördes på olika sätt beroende på fallstudie, men gemensamt för alla är att datainsamlingen innefattade skrivbordsstudier och intervjuer med involverade aktörer. Fallstudierna återfinns i Bilaga C.