Gå till innehållet

Hinder på utbildnings­området

Tidigare löst för personer med norsk utbildning

Nordiska undersköterskor i Danmark – beviljande av behörighet/­autorisation som social- og sundhedsassistent

Från och med den 1 oktober 2008 är social- og sundhedsassistenter (SOSU-assistenter) en yrkestitel som kräver auktorisation i Danmark. Det innebär att yrket enligt danska Styrelsen for Patientsikkerhed inte längre faller in under Arjeplogavtalet
 Från och med 2008 till sommaren 2011 behandlade Sundhedsstyrelsen utländska ansökningarna om att få auktorisation som SOSU-assistent enligt Erkännandedirektivet, och inte efter nordiska avtal. Detta innebar att det bland annat blev svårare för svenska sjuksköterskor att få auktorisation som SOSU-assistenter i Danmark.
 Från och med sommaren 2011 ändrade Sundhedsstyrelsen sin praxis och sänkte kraven för att få auktorisation som SOSU-assistent med en utländsk utbildning på bakgrund av diskussioner som förts med den dåvarande inrikes- och hälsoministern. Då fastslogs att man inte längre ställde krav på om att sökanden har praktik/arbetserfarenhet inom alla tre vård- och omsorgsområden (primärkommunal vård och omsorg, somatisk hospitalvård och omsorg, psykiatrisk vård och omsorg), men att två av dessa skulle vara tillräckligt.
År 2016 infördes igen den tidigare praxisen vid bedömning av utländska utbildningar för att få auktorisation som SOSU-assistent i Danmark. Efter det används de villkor som framgår av Erkännandedirektivet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Annette Lind, Danmark:
Der har været afholdt møde med den danske sundhedsminister den 10. oktober 2023:
På mødet blev der skabt en gensidig opfattelse af, at de danske autorisationsbetingelser ikke udgør en grænsehindring for de nordiske sundhedspersoners mulighed for få autorisation og arbejde i det danske sundhedsvæsen.
Jeg her tidligere sendt et notat om betingelserne for at få dansk autorisation og om de nordiske landes forpligtelse til at underrette hinanden om alle beslutninger på tilsynsområdet, der begrænser, fratager, forbyder eller tilbagekalder virksomheden for autoriserede sundhedspersoner.
Derudover indeholder notatet en beskrivelse af de betingelser, som svenske undersköterskor skal opfylde for at få dansk autorisation som social- og sundhedsassistent og deres muligheder for at arbejde inden for sundheds- og plejesektoren i Danmark.
Siden mødet er der opstået tvivl om grænsehindringen opfattes som løst. Jeg har derfor bedt sundhedsministeren uddybe hvad der blev sagt bilateralt på mødet. Jeg har p.t. ikke modtaget svaret.
Jeg håber uddybningen af skrivelsen kan give gensidig forståelse, så vi kan afskrive denne grænsehindring.
Sekretariatet: Ärendet är tidigare löst angående norska helsefagarbeidere, men problematiken kvarstår angående arbetskraft som har svensk utbildning.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.
Löst i Finland

Nationella begränsningar på forskningsmedel

I Sverige och på Island kan endast nationella aktörer söka nationella forskningsmedel (offentliga medel). Detta begränsar forskningen på nordisk nivå.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Arbete med att utreda frågan pågår, ärendet är prioriterat av Sverige år 2023.
Siv Friðleifsdottir, Island:
I et svar fra Universitets-, industri- og innovasjonsdepartementet på Island den 13. desember 2023 konstateres det at "Hindret er av teknisk snarere enn juridisk karakter, og en mulig løsning tilsier endringer i regelverket for fondene, som fastsettes av styrene og kun presenteres for statsråden i henhold til loven. Fondsstyrene vil bli spurt om sitt standpunkt til hinderet. Det er forventet at svar fra fondstyrene blir innhentet i 2024".
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdottir, Island och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Juridikstuderande från Norge kan inte ansöka till magisterprogram i juridik i Finland utan att ha avlagt kandidatexamen

På grund av skillnader mellan utbildningsystemen och examensstruktur i Finland och Norge kan studerande från Norge som inte avlagt kandidatexamen inte få studierätt på magisternivå vid juridiska fakulteter i Finland.
Sökanden som har studerat juridik i Norge har inte behörighet att ansöka till magisterprogram i juridik i Finland ifall de inte kan visa att de redan har avlagt kandidatexamen. Detta villkor kan emellertid vara till och med omöjligt att uppfylla i praxis, eftersom det i Norge finns flera juridiska fakulteter som inte erbjuder möjlighet att avlägga kandidatexamen.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
Undervisnings- och kulturministeriet anser att det ta inte utgör ett gränshinder i Finland. Finland har enligt EU:s Bolognaprocess övergått till två-stegsakademiska studier, kandidat- och magisterexamen för att garantera den akademiska rörligheten i EU.
Universiteten i Finland har autonomi enligt grundlagen. Universiteten fattar beslut om sina inträdeskriterier. Universiteten har möjlighet att godkänna 180 poäng att motsvara kandidatexamen. Men i allmänhet ger finska universitet den sökanden inte rätt att söka sig till högre studier med en oavslutad examen. Det är svårt att bedöma om 180 poäng motsvarar kandidatexamen och den bas som examen skapar.
I diskussioner med Helsingfors universitets juridiska fakultet har det blivit klart att det är relativt lätt att man med vissa tilläggsstudier får finsk juridisk examen om man har en juridisk examen från Norden.
Problemet kan inte lösas i Finland.
Sekretariatet:
Beslut i ärendet är ännu inte fattat, och ärendet har fortfarande status olöst.
Hindret är prioriterat av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/publikationer I pub@norden.org