Temaområden

Redan i februari 2020 fick Gränshinderrådet ett stärkt mandat av samarbetsministrarna för att framöver fokusera på bredare kvalitativa temaområden för ökad politisk relevans, något som även det nya mandatet ger. Samtidigt har Gränshinderrådets ordförande getts möjlighet att vid behov delta i relevanta ämbetsmanna­kommitté- och ministerrådsmöten och där lyfta upp både gränshinder och temaitiska områden.

Under året har Gränshinderrådet fokuserat på fem temaområden som är särskilt viktiga för mobiliteten och för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030:

Gränshinderrådet har under 2023 avslutat arbetet med temaområdet Erkännande av yrkeskvalifikationer.

Gränshinderrådet och sekretariatet utarbetade under 2022 en metod för att sätta status på samt mäta resultaten inom respektive temaområde i de frågor som är relevanta för Gränshinderrådet. Det redogörs kort för metoden nedan.

Nedan ges en kort sammanfattning av status för arbetet med temaområdena. Texterna bygger på information från Nordiska ministerrådets sekretariat då arbetet inom vissa områden sker på sektornivå och Gränshinderrådet bidrar där det är relevant. Vissa av temaområdena har sitt ursprung i ett gränshinder och i dessa fall finns en länk till det ursprungliga gränshindret. 

Observera att sektorerna kan ha ett bredare uppdrag och att Gränshinderrådets fokus inte alltid helt sammanfaller med sektorns på alla områden. Notera därför att metoden indikerar status på Gränshinderrådets arbete med temaområdet och sammanfaller således inte nödvändigtvis helt med sektorernas status på sitt arbete.

Temaområdet har sitt ursprung i gränshindret Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna. Området är komplext och då det sker många initiativ på både nordisk- och europeisk nivå är Gränshinderrådets huvudfokus för närvarande att skapa en överblick över aktuella initiativ, och därefter utarbeta en strategi för påverkansarbetet gentemot nationell nivå framöver.

På sektorsnivå arbetar MR-DIGITAL bland annat för att hitta gemensamma lösningar på de problem som invånare och företag i länderna upplever när de studerar, arbetar eller bedriver verksamhet över landsgränserna i regionen. Cross-Border Digital Services (CBDS)-programmet har fokus på digital mobilitet och gränsöverskridande digitala tjänster, och ska bidra till att förenkla gränsöverskridande kommunikation med det offentliga för de som bor och driver verksamhet i Norden och Baltikum. En central del av programmet är det nordisk-baltiska samarbetet om eID, NOBID-projektet, som är ett samarbete mellan ländernas myndigheter som ansvarar för nationella eID.

Det pågår även omfattande arbete på EU-nivå som är relevant för temaområdet. Med en gemensam digital ingång till Europa ska det bli enklare för privatpersoner och företag att använda digitala tjänster i andra EU och EES-länder. EU-förordningen Single Digital Gateway (SDG) träder i kraft i slutet av 2023. Under året har de nordiska och baltiska länderna framgångsrikt samarbetat för att förbereda implementeringen av förordningen.

NOBID-projektet arbetar dessutom inom ramen för den storskaliga piloten avseende utvecklingen av EU:s digitala identitetsplånbok, bland annat finansierad från EU-kommissionen. Genom piloterna, och resultaten av ovan nämnda projekt, tar Norden och Baltikum en ledande roll i att pilottesta EU:s digitala identitetsplånbok, samt bygger relevant expertis och infrastruktur vilket kan bidra till lösningen av det gränshinder som temaområdet bygger på.

Temaområdet har sitt ursprung i ett gränshinder:
Läs mer i Gränshinderdatabasen, gränshinder nr: 17-010

Utifrån en kartläggning av branschreglerade hinder för mobilitet från 2020 initierade Ministerrådet för arbetsliv (MR-A) 2022 ett projekt i samarbete med Ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) med syfte att lösa sex specifika branschreglerade hinder inom bygg- och anläggningsbranschen. I projektets slutrapport konstaterades att hindren främst handlar om oklar eller brist på information, och att tre av hindren helt har lösts med en informationsinsats, medan en har delvis lösts. En intensifierad dialog mellan respektive parter i området inleddes i syfte att lösa de hinder som kvarstår. 

Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U) på Nordiska ministerrådet tillsatte 2021 en ad hoc-grupp om erkännande av yrkesutbildningsbehörighet för att undersöka möjligheterna till ett närmare nordiskt samarbete på området och säkerställa ett rättvist och enkelt erkännande av denna typ av meriter. Gruppen har levererat en slutrapport, ”Recognition of vocational education and training in the Nordic countries”, och ett fortsatt arbete med rapportens rekommendationer påbörjades under 2024. 

Gränshinderrådet har även deltagit i Nordiska rådets projekt om attraktiva yrkesutbildningar som mynnat ut i rapporten ”Attraktive Erhvervsuddannelser i Norden” där en nordisk tankesmedja presenterat åtta initiativ för att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och för att lösa eventuella kvarstående gränshinder kopplat till området. Även denna rapport drar bland annat slutsatsen att utmaningarna är kopplade till brist på information. Två av tankesmedjans åtta initiativ är relevanta för Gränshinderrådet; 1) aktivering av ett rapporteringssystem för branschreglerade hinder och 2) skapande av ett dialogråd för branschreglerade hinder. Gränshinderrådet har konstaterat att de digitala inrapporteringsverktyg som Info Norden och de gränsregionala informationstjänsterna tillhandahåller för invånare och företag även kan användas av branscherna och att Gränshinderrådet kan användas som en plattform ifall nya hinder på området skulle uppkomma.

Mot bakgrund av att det pågår ett fortsatt arbete inom utbildningssektorn samt hos Nordiska rådet med de övergripande frågorna samt att problemen visat sig till stor del vara informationsproblem så beslutade Gränshinderrådet vid sitt december-möte 2023 att avsluta sitt arbete med temaområdet.

Temaområdet har sitt ursprung i ett gränshinder:
Läs mer i Gränshinderdatabasen, gränshinder nr: 14-122

En stor praktisk utmaning för integrerade och mobila nordbor och myndigheter är folkbokföringen och de händelser i livet som är sammankopplade till denna. Gränshinderrådet är av den uppfattningen att många nordbors vardag markant skulle underlättas om ett utökat folkbokföringssamarbete och utökat utbyte av information sattes igång mellan de nordiska länderna. Ett sådant samarbete skulle även gynna myndigheterna i form av minskad arbetsbörda.

I dag ligger ansvaret hos den enskilde att uppdatera myndigheterna i de länder som är berörda om livssituationen ändras. Det sker exempelvis inget automatiskt utbyte av information mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna när det gäller avlidna medborgare med dubbla medborgarskap, äktenskap och skilsmässa, barns födelse, namnändring eller ändring av adress. Visserligen finns det avtal om informationsutbyte mellan enskilda nordiska länder, men de är föråldrade och inte anpassade till dagens alltmer integrerade och mobila Norden.

Gränshinderrådet föreslog i sitt brev till de nordiska regeringarna ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna för att underlätta för hanteringen för mobila nordbor och eventuella släktningar/efterlevande till dessa. Gränshinderrådet föreslog bland annat att de nordiska länderna sluter ett avtal om automatiserat informationsutbyte av persondata mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna.

Gränshinderrådet har, vid tidpunkten för årsrapportens publicering, inte mottagit ett svar från de nordiska regeringarna.

Det pågår parallella och relevanta processer för området på nordisk nivå:

Nytt bilateralt avtal mellan Finland och Estland
De finska och estniska regeringarna undertecknade ett mellanstatligt bilateralt avtal om utbyte av folkbokföringsuppgifter den 21 september 2022. Det bilaterala avtalet om utbyte av befolkningsuppgifter mellan Finland och Estland innehåller element som inte ingår i den nordiska motsvarigheten från 1960-talet. Se pressmeddelande.

Analys av folkbokföringsavtalen
Det finska ordförandeskapsprojektet Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation (the Cross Border Data Exchange Project, CBDS) är ett treårigt projekt med fokus på gränsöverskridande utbyte av data mellan myndigheter i Norden och Baltikum (finansieras av MR-SAM) och genomförde under 2023 en jämförande analys av det bilaterala avtalet mellan Finland och Estland om utbyte av folkbokföringsdata och det nordiska avtalet. Analysen, som även på ett lösningsorienterat sätt ska presentera möjliga alternativ att använda liknande lösningar i nordisk kontext, blir klar under 2024.

Nordic Moving Group
Den nordiska arbetsgruppen ”Nordic Moving Working Group” träffas regelbundet och består av tjänstemän från de nordiska folkbokföringsmyndigheterna. På nordisk nivå finns det således redan ett etablerat samarbetsorgan.

Ultimo 2020 udkom den statistik, det har været muligt at udarbejde i forbindelse med den første Nordic Mobility projektet. Nordic Mobility-projektet havde til formål at udvikle og producere grænseregional statistik. Projektet, som var et finske formandskabsprojekt fra 2016, blev udført af de nordiske statistikbureauer under ledelse af det finske statistikbureau.

Projektet blev forlænget to gange, senest til og med 2020, grundet juridiske hindringer med at udveksle mikrodata mellem det svenske og de øvrige nordiske statistikbureauer. De juridiske hindringer omhandlede barrierer for udveksling af personfølsomme mikrodata mellem de nordiske statistikbureauer. Den grænsenationale statistik, som blev produceret inden for rammerne af projektet, er publiceret i den nordiske statistikdatabase: www.nordicstatistics.org. Herudover udkom i januar 2021 en rapport Nordic Cross-border Statistics med resultaterne samt statistikbureauernes vurdering af mulighederne omkring etablering af en permanent grænseregional statistik.

Nordic Mobility II 

Statistikbureauerne – SCB (Sverige) og DST (Danmark) – har siden undersøgt muligheden for at producere grænseregional statistik i Øresundsregionen. De har afprøvet muligheden for at anvende oplysninger for grænseregional pendling i den registerbaserede statistik. Dette for at overkomme udfordringen med at udveksle mikrodata på tværs af grænserne.

Resultatet af dette arbejde blev præsenteret af Region Skåne og statistikbureauerne på et webinar 2. februar 2022. 

MR-SAM har i sit budget for 2023 besluttet at afsætte 1 MDKK til at støtte etableringen af en permanent grænseregional statistik for hele Norden. 

På baggrund af de identificerede udfordringer fra Nordic Mobility og andre projekter, blev et forprojekt sat i gang, som skal undersøge, hvordan etableringen af en permanent grænseregional statistik for hele Norden, bør gribes an. Forprojektet, der ledes af Danmarks Statistik, vil tage udgangspunkt i nogle nye resultater fra Øresundsregionen, som har fremtaget grænseoverskridende statistik baseret på registerdata. Projektet udføres i samarbejde med de øvrige nordiske landes statistikbureauer. Arbejdsmarkedssektoren (MR-A) er sammen med Grænsehindringsrådet medfinansierer af forprojektet.

Målet er at etablere en langsigtet løsning, metode- og indholdsmæssigt samt i forhold til en fremtidig organisatorisk forankring og permanent finansiering. Efterfølgende vil det være en mulighed at vurdere, om statistikken kan opskaleres til nordiske niveau.

Udfordringen med udveksling af mikrodata mellem de nordiske statistikbureauer er fortsat ikke løst. Inden for det nordiske samarbejde pågår imidlertid andre projekter, som skal bidrage til at sikre de nødvendige betingelser udveksle data på tværs af grænserne. Disse vil muligvis kunne bidrage til at løse udfordringen med at udveksle statistiske data mellem de nordiske lande på længere sigt: 

Norden har mulighed for at tage globalt lederskab ved at muliggøre en grænseoverskridende adgang til guldgruben af ​​sundhedsdata til forskning, innovation og sundhedspleje og derved fremme sundhed og velfærd i og uden for regionen.

The Nordic Commons er en vision om at etablere en nordisk sikker digital infrastruktur for sundhedsdata. For at opnå et nordisk Nordic Commons kræves et kraftfuldt tværsektorielt samarbejde mellem det politiske niveau, forsknings- og innovationssektoren og nationale dataejere.

På den baggrund har Nordisk Ministerråd etableret Nordic Commons-projektet som en del af handlingsplanen under Vision 2030, mål 6. Det langsigtede mål for Nordic Commons er at udvikle et nordisk sundhedsdatafællesskab med fælles infrastrukturløsninger og harmoniserede regler, der letter identifikation, deling, kompilering og analyse af sundhedsdata gennem nordiske samarbejdsprojekter.

Det finske formandskabs projekt fra 2021, Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation, har til formål at skabe en fælles model og praksis til at forbedre og øge effektiviteten af grænseoverskridende dataudveksling. Formålet er at udvikle en driftsmodel, som bidrage til at fremme en smidigere grænseoverskridende mobilitet og dagligdag for mennesker og virksomheder ved at forbedre dataudvekslingen mellem myndigheder.

I projektperioden (2021–2023) vil der blive skabt brugbare og permanente løsninger til grænseoverskridende dataudveksling og samarbejde mellem myndigheder.

Første leverance fra projektet var et baseline studie, som udkom i november 2021: Baseline study of cross-border data exchange in the Nordic and Baltic countries. Fokus for studiet var formandskabsprojektets tre arbejdspakker: At studere i et andet nordisk-baltisk land, brugen af sundhedsydelser i et andet nordisk-baltisk land og den alsidige brug af de nordisk-baltiske lovgivningsdatabaser.

Gränshinderrådet lanserade under 2023, i samarbete med Nordiska rådet, en rapport med fokus på den nordiska mobiliteten och arbetsmarknaden post-corona kopplat till de regler som finns skatteområdet. Projektet grundar sig i de skatterelaterade utmaningar som aktualiserades under coronakrisen i samband med ofrivilligt hemarbete.

Inom ramen för temaområdet har ett särskilt projekt som rör mobilitet och arbetsmarknaden post-corona med fokus på moblitetshämmande skattelagstiftning startats i samarbete med Nordiska rådet.

Projektet grundar sig i de skatterelaterade utmaningar som aktualiserades under coronakrisen i samband med ofrivilligt hemarbete. En del av utmaningarna som ofrivilligt hemarbete under pandemin medförde för gränspendlare, arbetsgivare och myndigheter kvarstår. ”Det nya normala” innebär att arbete sker i ökad utsträckning i hemmet och nuvarande skatteavtal och andra skatteregler är inte anpassade efter dagens arbetsmarknad. 

Behovet av reformer av på det skatterättsliga området har lyfts från flera håll, inte bara Gränshinderrådet. Rapporten Strategisk genomlysning – Nordisk civil beredskap lyfter bland annat fram behovet av reformer av regelverk gällande bland annat beskattning för att bättre passa för gränsregioner och nordiska pendlare. I How can labour market mobility in the Nordic region be increased, en policy brief från Nordregio, lyfter man behovet av att anpassa skattelagstiftningen till dagens arbetsmarknad.

Under 2023 lanserades rapporten Arbete över gränserna i Norden - förslag om att förenkla de nordiska skatterglerna med fokus på ökad rörlighet.  Rapporten tar sin utgångspunkt både ur arbetsgivar - och arbetstagarperspektivet med fokus på att främja mobiliteten mellan de nordiska länderna. Arbetet med nationella dialogmöten och arbetet med rapportens rekommendationer påbörjades under 2023 men kommer att intensifieras under 2024.

Temaområdet har sitt ursprung i ett antal gränshinder på skatteområdet, läs mer i Gränshinderdatabasen: