Gå till innehållet

Gränshinderar­betet

Detta avsnitt innehåller information om Gränshinderarbetet i stort samt status för de hinder som har prioriterats av Gränshinderrådets medlemmar. Häri finns i även kommentarer från de nordiska regeringarna. 
Det är viktigt att notera att den status som anges för hinder som inte är avklarade avser 2023 och kan ha ändrats sedan rapporten lanserades. Det bör också noteras att de nordiska ländernas regeringar kan göra en annan bedömning av hindret än Gränshinderrådets medlemmar.

Mål och resultat

Gränshinderrådets målsättning under den aktuella rapporteringsperioden var att avklara fem till åtta nordiska gränshinder per år.  Gränshinderrådet kan även, utanför den ordinarie gränshinderprocessen, ad-hoc prioritera gränshinder eller andra problem som påverkar integration mellan de nordiska länderna om ett särskilt behov skulle uppstå. Dessutom har Gränshinderrådet kvalitativa mål och har arbetat med fem temaområden under året. Slutligen ska Gränshinderrådet också arbeta förebyggande samt uppmärksamma regeringarna då mobiliteten mellan de nordiska länderna riskeras. 

Resultat 

*Att ett gränshinder anses vara ”avklarat” innebär att gränshindret antingen är löst eller att gränshindret konstaterats som olösbart av Gränshinderrådet som följd av svar från de nationella departementen.

Definition av gränshinder

I det nordiska gränshindersamarbetet är gränshinder ”lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”.
Att olika ersättningsnivåer och skatter förekommer i de nordiska länderna är inte gränshinder. Däremot betraktas det som ett gränshinder om en person på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation, såväl i bosättningslandet som i arbetslandet.
Gränshinderrådet arbetar även med problem och frågeställningar som inte direkt faller in under ovanstående gränshinderdefinition eftersom rådet även arbetar med kvantitativa mål och temaområden samt har en tydligare roll i kristider. Mobilitet- och integrationshämmande problem kan därför också prioriteras i större utsträckning. 

Gränshinder­databasen

Gränshinderdatabasen är en samlingsplats för de kända gränshinder som förekommer mellan de nordiska länderna. 
För att säkerställa att medlemmarna i Gränshinderrådet har det bästa faktaunderlaget till sitt förfogande när de prioriterar nya gränshinder och arbetar med de fall som redan prioriterats är det viktigt att Gränshinderdatabasen uppdateras med viss regelbundenhet.
Gränshinderdatabasen är också en viktig källa för information för Nordiska ministerrådets sektorer, informationstjänsterna och nordiska invånare generellt. Därför är en viktig aspekt med den omfattande uppdateringen också att säkerställa att beskrivningar av gränshinder är korrekta och uppdaterade. 
Årliga uppdateringsrundor av gränshinderdatabasen påbörjades 2018. Uppdateringen av gränshinderdatabasen sker normalt vartannat år och nästa uppdatering sker år 2024.
Den senaste uppdateringen skedde hösten 2022 då över 50 gränshinder skickades till nordiska departement för kommentarer, i första hand till de länder som direkt kan lösa dem. Några av gränshindren har således endast skickats till ett land medan vissa hinder som är av samnordisk karaktär har sänts till alla länder för kommentar. Utifrån departementens svar har beskrivningarna av både olösta och avskrivna gränshinder uppdaterats i databasen.
Den nyaste versionen av varje gränshindertext går alltid att hitta i gränshinderdatabasen. Gränshinderrådets digitala verksamhetsrapport länkar direkt till databasens beskrivningar av aktuella gränshinder.