Gå till innehållet

Hinder på social- och hälsoområdet

Flytt för institutionaliserade personer

Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster ska de ansvariga myndigheterna samarbeta för att göra det möjligt för äldre eller institutionaliserade personer att flytta till det land där de har starkast personlig anknytning.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Sekretariatet:
Gränshindret är inte löst. Arbete pågår för att ge bättre vägledning om de befintliga myndighetsskyldigheterna mellan kommunerna samt att lösa problemen lokalt mellan kommunerna. Detta kan bl.a. ske genom information om tidigare ingångna avtal och kunskapsöverföring av tidigare erfarenheter.
Under våren 2022 beställde MR-S ett analysarbete med syfte att granska hur revisionsföreslaget till den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster förhåller sig till EU-rätten. Den juridiska analysens resultat presenterades för ÄK-S i februari 2023. ÄK-S beslutade tillsätta en arbetsgrupp för Nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster med syfte att formulera konkreta förslag på hur konventionen antingen ska revideras eller upphävas. Arbetsgruppen fick också i uppgift att undersöka om, och i så fall hur, gränshinder kopplade till biståndskonventionen kan lösas genom revidering av konventionen. Arbetsgruppen ska presentera sitt förslag för ÄK-S senast i februari 2025.
Annette Lind, Danmark:
Afventer besked om revidering af bistandskonventionen.
Norges NSK-kontor: Helse- og omsorgstjenesteloven slår fast at kommunen skal sørge for at alle som oppholder seg i kommunen tilbys nødvendige helse- og omsorgstjenester. Kommunen har altså et ansvar for alle som oppholder seg i kommunen, uavhengig av om de bor der eller er der i forbindelse med arbeid, studier eller feriereiser. Det stilles ikke krav i loven om at den enkelte pasient eller bruker skal ha oppholdt seg en bestemt tid i kommunen, eller skal ha planer om å oppholde seg en bestemt tid i kommunen. Kommunens finansieringsansvar for tjenester er begrenset til de som oppholder seg i kommunen.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.

Olika krav på märkning av läkemedel och olika krav på språk för bipacksedel

De olika krav som ställs på märkning av läkemedel i de nordiska länderna och att bipacksedeln ska vara på landets eget språk kan leda till ett mindre utbud av läkemedel på den nordiska marknaden. Dessa krav utgör handelshinder som särskilt drabbar små marknader som den isländska. Den 15–16 november 2018 beslutade ÄK-S att be Sverige och Island att tillsammans förbereda den vidare behandlingen av frågan.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar 

John Johannessen, Färöarna:
Er ikke aktuelt et problem på Færøerne. Men vi er med til at prioritere denne sag, for at støtte Island, som driver sagen.
Jens Heinrich, Grönland:
Grænsehindringen søges afklaret igennem det islandske medlem af Grænsehindringsrådet, således at reglerne på baggrund af et EU-direktiv også dækker Færøerne og Grønland.
Siv Friðleifsdottir, Island:
I samband med revisionen av EU-direktiv 2001/83 behandlas en ny text:” Member State may decide that the package leaflet shall be made available on paper or electronically, or both. In the absence of such specific rules in a Member State, a paper package leaflet shall be included in the packaging of medicinal product”.
Ifall texten anses möjliggöra användning av enbart elektroniska bipacksedlar, och om texten blir godkänd, kommer hindret betraktas som löst.
Hindret är prioriterat av Siv Friðleifsdóttir, Island, Jens Heinrich, Grönland, och John Johannessen, Färöarna. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.

Man kan inte få närståendepenning om inte både vårdare och den sjuke är försäkrade i Sverige

Den som arbetar i Sverige men bor i annat land kan inte få svensk närståendepenning för att vårda en anhörig om inte även denna är ansluten till det svenska socialförsäkringssystemet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Sverige (januari 2024):
Enligt Socialdepartementet finns det en hög ambition att lösa gränshinder inom Norden. Den aktuella frågan är dock inte enkel och rymmer flera olika gränssnittsfrågor som behöver analyseras och belysas.
Kimmo Sasi, Finland:
I Finland kan kommunen bevilja stöd för närvården för en person som bor i kommunen. Kommunen sluter ett avtal om vården med den närstående personen. Det finns inga formella krav att både vårdaren och den sjuke borde vara försäkrade i Finland. Gränstjänsten har utrett om det förekommer i Finland fall i vilka detta problem skulle ha aktualiserats i Finland, men inga fall har hittats.
Hindret prioriteras av Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige, Max Andersson, Åland och Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.

Färdtjänst för funktionshindrade 

De nationella reglerna om rätt till färdtjänst gör det dyrt och besvärligt för personer med funktionshinder att resa inom Norden. Problemet beror delvis på att beslut om rätt till färdtjänst görs av olika organ och på olika nivåer i de nordiska länderna.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Sekretariatet:
Under våren 2022 beställde MR-S ett analysarbete med syfte att granska hur revisionsföreslaget till den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster förhåller sig till EU-rätten. Den juridiska analysens resultat presenterades för ÄK-S i februari 2023. ÄK-S beslutade tillsätta en arbetsgrupp för Nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster med syfte att formulera konkreta förslag på hur konventionen antingen ska revideras eller upphävas. Arbetsgruppen fick också i uppgift att undersöka om, och i så fall hur, gränshinder kopplade till biståndskonventionen kan lösas genom revidering av konventionen. Arbetsgruppen ska presentera sitt förslag för ÄK-S senast i februari 2025.
Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Her har det ikke vært fremdrift i påvente av revidering av bistandskonvensjonen.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.

Personlig assistent vid flytt

Allvarligt funktionshindrade personer med personlig assistent har svårigheter att få med sin assistent vid flytt. Olika länder vill bedöma rätten till assistent nationellt och anställningsförhållandena för personliga assistenter skiljer sig mellan länderna.
Personer med funktionsnedsättning med personlig assistent har svårigheter att få med sin assistent vid flytt. Olika länder vill bedöma rätten till assistent nationellt och anställningsförhållandena för personliga assistenter skiljer sig mellan länderna.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar 

Sekretariatet:
Under våren 2022 beställde MR-S ett analysarbete med syfte att granska hur revisionsföreslaget till den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster förhåller sig till EU-rätten. Den juridiska analysens resultat presenterades för ÄK-S i februari 2023. ÄK-S beslutade tillsätta en arbetsgrupp för Nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster med syfte att formulera konkreta förslag på hur konventionen antingen ska revideras eller upphävas. Arbetsgruppen fick också i uppgift att undersöka om, och i så fall hur, gränshinder kopplade till biståndskonventionen kan lösas genom revidering av konventionen. Arbetsgruppen ska presentera sitt förslag för ÄK-S senast i februari 2025.
Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Her har det ikke vært fremdrift i påvente av revidering av Bistandskonvensjonen.
Norges NSK-kontor: Helse- og omsorgstjenesteloven slår fast at kommunen skal sørge for at alle som oppholder seg i kommunen tilbys nødvendige helse- og omsorgstjenester. Kommunen har altså et ansvar for alle som oppholder seg i kommunen, uavhengig av om de bor der eller er der i forbindelse med arbeid, studier eller feriereiser. Det stilles ikke krav i loven om at den enkelte pasient eller bruker skal ha oppholdt seg en bestemt tid i kommunen, eller skal ha planer om å oppholde seg en bestemt tid i kommunen. Kommunens finansieringsansvar for tjenester er begrenset til de som oppholder seg i kommunen.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.

Flytt med fordon för personer med funktionsnedsättning 

Reglerna för att ta med sig fordon vid flytt över gränsen för personer med fordon som hjälpmedel eller fordon som anskaffats eller anpassats med hjälp av bilstöd ser olika ut i de nordiska länderna.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar 

Sekretariatet:
Under våren 2022 beställde MR-S ett analysarbete med syfte att granska hur revisionsföreslaget till den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster förhåller sig till EU-rätten. Den juridiska analysens resultat presenterades för ÄK-S i februari 2023. ÄK-S beslutade tillsätta en arbetsgrupp för Nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster med syfte att formulera konkreta förslag på hur konventionen antingen ska revideras eller upphävas. Arbetsgruppen fick också i uppgift att undersöka om, och i så fall hur, gränshinder kopplade till biståndskonventionen kan lösas genom revidering av konventionen. Arbetsgruppen ska presentera sitt förslag för ÄK-S senast i februari 2025.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Ytterligare krav på utfört arbete för att kunna sammanlägga arbets- och försäkringsperioder från ett annat land vid ansökan om arbetslöshetsersättning 

För att man ska kunna lägga samman arbets- och socialförsäkringsperioder från ett annat nordiskt land har flera av länderna tilläggskrav på att man måste ha arbetat en viss period i landet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
Gränshinderrådet överväger att avsluta arbetet med frågan och det kommer att fattas beslut om saken under första halvåret 2024. Det kommer sannolikt leda till att ärendet avslutas och att gränshindret betraktas som avskrivet (det vill säga avklarat men icke-löst).
Motiveringen till avskrivningen har Social -och hälsovårdsministeriet i Finland tagit fram, och ministeriet har även stämt av motiveringen i den nordiska Socialförsäkringsgruppen, för att säkerställa att underlaget är korrekt. Motivering till varför ärendet föreslås avskrivas:
"En förutsättning för att kunna lägga samman arbets- och försäkringsperioder enligt artikel 61.2 i EU-förordning 883/2004 om social trygghet är att en person har arbetat senast i det land där han eller hon ansöker om arbetslöshetsersättning. Det finns undantag från kravet på utfört arbete för gränsarbetare och oäkta gränsarbetare samt när den så kallade femårsregeln i artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet är tillämplig. För att man ska kunna lägga samman arbets- och socialförsäkringsperioder från andra EES-länder har Danmark, Finland och Island ytterligare krav på att man måste ha arbetat en viss period i arbetslandet vid ansökan om arbetslöshetsersättning.
Ärendet behandlas på EU-nivå som en del av förhandlingarna om ändringarna av de nuvarande EU-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009. Vad gäller detta fall har man i förhandlingarna hittat en lösning och i enlighet med rådets allmänna riktlinje (general approach) kommer det i artikel 61 i förordningen att införas ett krav på 4 veckors arbetstid för sammanläggning av perioder av arbetslöshetsförmånerna, om hela paketet man förhandlar om i något skede godkänns.
I enlighet med EU-domstolens avgörandepraxis är det alltid möjligt med en för personen förmånligare reglering i den nationella lagstiftningen, d.v.s. det är inte obligatoriskt för ett medlemsland att kräva en arbetstid på 4 veckor för att sammanslå perioderna. Ändringarna av förordningarna utgör således inte ett nytt gränshinder för dem som rör sig mellan de nordiska länderna.
Eftersom gränshindret är relaterat till den lagstiftningsprocess på EU-nivå som har som avsikt att avsluta förhandlingarna om ändringar av de nuvarande bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet, kan det inte lösas ytterligare i samarbete mellan de Nordiska länderna. Dessutom och som ovan nämnts finns det undantag från kravet på utfört arbete för gränsarbetare och oäkta gränsarbetare samt när den så kallade femårsregeln i artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet är tillämplig.
Ärendet behandlas på EU-nivå som en del av förhandlingarna om ändringarna av de nuvarande EU-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009. Vad gäller detta fall har man i förhandlingarna hittat en lösning och i enlighet med rådets allmänna riktlinje (general approach) kommer det i artikel 61 i förordningen att införas ett krav på 4 veckors arbetstid för sammanläggning av perioder av arbetslöshetsförmånerna, om hela paketet man förhandlar om i något skede godkänns.
I enlighet med EU-domstolens avgörandepraxis är det alltid möjligt med en för personen förmånligare reglering i den nationella lagstiftningen, d.v.s. det är inte obligatoriskt för ett medlemsland att kräva en arbetstid på 4 veckor för att sammanslå perioderna. Ändringarna av förordningarna utgör således inte ett nytt gränshinder för dem som rör sig mellan de nordiska länderna.
Eftersom gränshindret är relaterat till den lagstiftningsprocess på EU-nivå som har som avsikt att avsluta förhandlingarna om ändringar av de nuvarande bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet, kan det inte lösas ytterligare i samarbete mellan de Nordiska länderna. Dessutom och som ovan nämnts finns det undantag från kravet på utfört arbete för gränsarbetare och oäkta gränsarbetare samt när den så kallade femårsregeln i artikel 10 i den nordiska konventionen om social trygghet är tillämplig".
Annette Lind, Danmark:
Vi afventer situationen. Der pågår en proces i Finland. Ærindet har en kobling til Eus forordning 883/2004 og det kan med stor sansynlighed desværre ikke løses i en nordisk kontekst. Finland tager sagen op via Nordisk socialforsikringgruppen.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland och Annette Lind, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/publikationer I pub@norden.org