Gränshinderrådet
Bakgrund och uppdrag
Gränshinderrådet är ett oberoende organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådets arbete ska understödja Vision 2030 om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region.
Gränshinderrådet upprättades 2014 av samarbetsministrarna, på initiativ av de nordiska statsministrarna som vid Nordiska rådets 65:e session den 29 oktober 2013 antog en deklaration med anledning av en särskild strategi och handlingsplan för att avlägsna gränshinder i Norden. För att ytterliggare stärka och effektivisera gränshinderarbetet utvecklade man det som tidigare var Gränshinderforum till ett Gränshinderråd.
De senaste årens kriser har påverkat mobiliteten och särskilt medfört utmaningar för de människor som bor i gränsregioner. I samband med att samarbetsministrarna gav Gränshinderrådet ett nytt mandat för åren 2022 – 2024 tilldelades rådet en roll att på kort varsel samla information och uppmärksamma regeringarna på mobilitetsproblem som uppstår i kristider samt föreslå lösningar och stå till förfogande med sin kunskap när så efterfrågas.
Roll
Att säkerställa att det finns gynnsamma förutsättningar för rörlighet och handel i Norden är en högt prioriterad fråga i det nordiska samarbetet och en viktig del i arbetet med att nå visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och
integrerade region år 2030.
integrerade region år 2030.
Gränshinderrådet bevakar privatpersoners och näringslivets intressen i frågor som hämmar mobilitet och tillväxt i Norden. Gränshinderrådet främsta uppift är att vara pådrivare gentemot de nationella politiska och administrativa systemen i syfte att skapa förutsättningar för en integrerad region där invånare enkelt kan arbeta, flytta, studera och starta företag över gränserna.
Gränshinderrådet arbetar med att lösa gränshinder mellan de nordiska länderna och arbeta med övergripande temaområden, förebygga uppkomsten av nya gränshinder samt öka och effektivisera informationsinsatserna till invånare och företag i Norden.
De nationella medlemmarna
Gränshinderrådet har åtta nationella medlemmar, från de fem nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Medlemmarna är en unik sammansättning av individer med bakgrund i nordisk politik, statsförvaltning eller näringsliv.
Utöver de nationella medlemmarna är Nordiska ministerrådets Generalsekreterare medlem i rådet. Nordiska rådets Gränshindergrupp har också en representant i rådet.
Uppdrag
Gränshinderrådet har i ett särskilt mandat från de nordiska samarbetsministrarna fått i uppdrag att främja mobilitet, fri rörlighet och tillväxt i Norden genom att:
- Lösa existerande gränshinder
- Förebygga så att nya gränshinder inte uppstår
- Öka och effektivisera informationsinsatserna
Övergripande delas dessa huvuduppgifter in i åtta punkter som utgör kärnan i Gränshinderrådets arbete:
- Att bidra till Vision 2030 och särskilt föra upp gränshinder och nordisk mobilitet på den nordiska dagordningen för att bidra till ett mer integrerat Norden.
- Att avklara fem till åtta gränshinder per år och sträva efter att prioriterade gränshinder avklaras inom fem år och vid behov, utanför den ordinarie gränshinderprocessen, ad-hoc prioritera gränshinder eller andra problem som påverkar integration mellan de nordiska länderna.Gränshindrets komplexitet spelar en avgörande roll för hur snabbt ett gränshinder kan lösas. Ett gränshinder avskrivs om det konstateras att hindret inte kan lösas. Efter det arbetar Gränshinderrådet normalt inte vidare med det berörda gränshindret men om politisk vilja finns kan hindret åter prioriteras.
- Att, tillsammans med ansvariga sektorer på Nordiska ministerrådet och som led i att främja nordisk integration och mobilitet, arbeta med övergripande frågor som utgör gemensamma gränshinderproblem i Norden.
- Att genom tvärsektoriellt samarbete med sektorerna i Nordiska ministerrådet avklara gränshinder som är kopplade till en specifik sektor
- Att minst en gång per år lyfta och ha dialog om gränshinderarbetet med MR-SAM och vid behov även med andra relevanta ministerråd och tjänstemän (MR/ÄK); därutöver utgör Generalsekreteraren en länk till ministerråden.
- Att initiera nödvändiga relevanta redogörelser och analyser och bidra till lösningsorienterade seminarier som kan stödja arbetet med att undanröja och förebygga gränshinder i Norden.
- Att stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna
- Att i kristider bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning rörande mobilitetsproblem genom att uppmärksamma nationella regeringar och relevanta ministerråd samt sektorer om problem som uppstår i Norden och inte minst i gränsregionerna, samt stå till förfogande med sin kunskap och sitt nätverk.
De nationella medlemmarna ska årligen bidra till att avklara 5–8 gränshinder. Utöver det kvantitativa målet har Gränshinderrådet numera även kvalitativa mål i syfte att lösa ärenden med störst inverkan på nordisk mobilitet och rådet arbetar därför även med olika temaområden.
Eftersom det nordiska samarbetet är ett mellanstatligt samarbete åligger det största ansvaret regeringarna, departement och ministerier, nationella parlament, myndigheter och andra nationella aktörer att bidra till att gränshinder blir avklarade. Vidare sker gränshinderarbetet i tätt samarbete med aktörer såsom Nordiska rådets Gränshindergrupp, informationstjänster, gränskommittéer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer.
Länderna har också en särskild roll genom att bistå med juridisk och annan expertis vid behov och varje land har en eller flera kontaktpersoner på departementen som hjälper den nationella medlemmen med det nödvändiga i arbetet med att identifiera, utreda och hitta lösningar på gränshinder. Länderna ansvarar även bland annat för att utreda och kvalitetssäkra gränshinder som inrapporterats i den nordiska gränshinderdatabasen, både i inrapporteringsfasen och i samband med uppdatering av den. Som en del av arbetet med visionen bör länderna eftersträva att undvika att nya nordiska gränshinder uppstår i samband med ny nationell lagstiftning och vid tillämpning av EU-/EES-bestämmelser.
De nationella medlemmarna prioriterar, var och en eller tillsammans, ett antal hinder som de anser behöver lösas för att uppnå visionens mål och för att främja mobiliteten. Gränshinderrådet prioriterar gränshinder som uppkommer inom huvudsakligen arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, och näringsområdet och som huvudsakligen utgörs av lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden.
Gränshinderrådet arbetar framförallt med gränshinder som identifieras på gräsrotsnivå, det vill säga gränshinder som identifierats av Info Norden, Grensetjänsten Norge-Sverige, Øresunddirekt och Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge samt gränskommittéer i deras kontakter med nordiska invånare och företag.
De nationella medlemmarna bevakar, driver på och arbetar med sina prioriterade hinder tills hindret blivit löst eller berörd fackminister/berört fackdepartement gett besked om att det inte kan lösas.
Gränshinderrådets ordförande har också möjlighet att delta i olika ministermöten och ämbetsmannakommittémöten för att kunna lyfta upp ärenden som är centrala för nordisk mobilitet.
Möten
Gränshinderrådet avhåller ett årligt kick-offmöte under årets första kvartal med särskild fokus på att planera och utveckla årets gränshinderarbete. Utöver kick-offmötet håller Gränshinderrådet normalt tre årliga operativa möten där medlemmarna genomgår och avrapporterar vad man uppnått i sitt nationella gränshinderarbete och vilka utmaningar man står inför. Gränshinderrådet har även ett gemensamt avstämnings- och dialogmöte med samarbetsministrarna varje år.
Gränshinderrådet samarbetar även med Nordiska rådets Gränshindergrupp, och deltar på möten med Nordiska rådets parlamentariker 1 - 2 gånger per år. Gränshinderrådet deltar normalt på Nordiska rådets årliga session på hösten då man även håller ett möte med informationstjänsterna.
Vissa av Gränshinderrådets medlemmar håller även egna nationella möten där medlemmen träffar sitt nationella nätverk som kan bestå departementstjänstemän, myndighetsrepresentanter och informationstjänster.
Nationellt arbete och samarbete
Gränshinderrådets medlemmar arbetar främst nationellt genom sina nationella nätverk. En majoritet av de prioriterade gränshindren prioriteras dock av två eller flera medlemmarmen och uppdraget kräver därför även samarbete och gemensamt påverkansarbete i gränshinder och utmaningar som berör flera länder, både mellan medlemmarna men även mellan de nationella förvaltningarna.
Nedan en illustration över Gränshinderrådets breda nätverk, supportfunktioner och koordineringsfunktioner.
