Hinder på arbets­marknads­området

Kimmo Sasi, Finland:
Gränshinderrådet överväger att avsluta arbetet med frågan och det kommer att fattas beslut om saken under första halvåret 2024. Det kommer sannolikt leda till att ärendet avslutas och att gränshindret betraktas som avskrivet (det vill säga avklarat men icke-löst).

Motiveringen till avskrivningen har Social -och hälsovårdsministeriet i Finland tagit fram, och ministeriet har även stämt av motiveringen i den nordiska Socialförsäkringsgruppen, för att säkerställa att underlaget är korrekt. Motivering till varför ärendet föreslås avskrivas:

"De nationella regelverken om hur länge man kan vara permitterad och vad en permittering innebär i förhållande till en eventuell rätt till arbetslöshetsersättning är olika utformat i de nordiska länderna. Att lösa detta gränshinder är komplicerat och skulle kräva lagändring i antingen finländsk, norsk eller svensk lagstiftning. De nationella regelverken i länderna är uppbyggda på olika grunder och därför är de i många fall svåra att harmonisera. Att införa undantag eller andra typer av kvalifikationsregler skulle även kunna medföra att regelverken istället strider mot likabehandlingsprincipen inom EU". 

Arbetsmarknadsdepartementet Sverige/Anders Ahnhild, Sverige:
Sverige uppfattar att problemet bottnar i tidslängden som permitterad. Hade tidsgränsen för hur länge en permittering kan gälla uppgått till högst sex månader i de berörda länderna (som regelverket periodvis har varit utformat) hade personer som i dag drabbas kunnat uppfylla villkoren i den svenska lagstiftning för att få rätt till arbetslöshetsersättning. De nationella regelverken om hur länge man kan vara permitterad och vad en permittering innebär i förhållande till en eventuell rätt till arbetslöshetsersättning är olika utformat i de nordiska länderna. Att lösa detta gränshinder är komplicerat och skulle troligen kräva lagändring i antingen finländsk, norsk eller svensk lagstiftning. De nationella regelverken i länderna är uppbyggda på olika grunder och därför är de i många fall svåra att harmonisera. Att införa undantag eller andra typer av kvalifikationsregler skulle kunna medföra att regelverken istället strider mot likabehandlingsprincipen inom EU.

Ett prioriterat hinder av Kimmo Sasi, Finland och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.

Beskæftigelsesministeriet har den 17. januar 2022 givet følgende svar:"Spørgsmålet om praktik i andre nordiske lande har tidligere været rejst i regi af Nordisk Ministerråd, men her valgte man ikke at gå videre med sagen. Rambøll udarbejdede i 2014 en udredning af konsekvenserne ved at ændre de nationale regelsæt, så ledige vil have mulighed for at gennemføre virksomhedspraktik i andre nordiske lande. Den pegede bl.a. på, at sikringen af, at en virksomhedspraktik ikke er konkurrenceforvridende, vil blive betydelig vanskeliggjort, såfremt virksomhedspraktik skal kunne gennemføres i et andet land end hjemlandet. Derudover pegede udredningen på en række lovgivningsmæssige og administrative udfordringer."

Annette Lind, Danmark:
Sekretariatet bedømmer på baggrund af svar, at der ikke findes forudsætninger for et videre arbejde med denne grænsehindring. Ovenstående tages derfor af den danske prioriteringsliste. Grænsehindringen kan imidlertid ikke regnes som afklaret, da det handler om en allerede afskrevet men genprioriteret grænsehindring.

Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark. Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2014), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. 

Annette Lind, Danmark:
Undertegnede rettede henvendelse til daværende udlændigne- og integrationsminister i juni 2023.

Her spørger jeg ministeren om han vil arbejde for at løse de grænsehindringer, der er for tredjelandsborgere, der ønsker at pendle i Greater Copenhagen.

Efter ministerens mening har de gældende danske regler en fornuftig balance.

De danske regler indeholder en såkaldt grænsependlerregel, der gør det muligt for udlændinge med ophold uden for Danmark at opnå arbejdstilladelse i Danmark, hvis de er tilbudt et job, der opfylder betingelserne for at opnå opholds- og arbejdstilladelse efter en af udlændingelovens erhvervsordninger. Det kan f.eks. være den supplerende beløbsordning, hvor det bl.a. er et krav, at udlændingen er tilbudt ansættelse med en årlig løn på minimum 375.000 kr. En udlænding med et jobtilbud i Danmark kan dermed vælge, om vedkommende vil bo her i landet (og søge opholds- og arbejdstilladelse efter en af erhvervsordningerne) eller bo i udlandet (og søge en arbejdstilladelse som grænsependler). Betingelserne for at opnå en tilladelse er de samme. En udlænding kan normalt ikke opnå opholdstilladelse i Danmark alene med det formål at arbejde i et andet land. Dog indeholder udlændingeloven en særlig regel for udlændinge, der er tilbudt visse typer af ansættelse på forskningscentret European Spallation Source (ESS) i Sverige. Der er dog aldrig meddelt en opholdstilladelse efter ESS-ordningen.

De danske regler hindrer derimod ikke, at en udlænding, der f.eks. er familiesammenført til Danmark, tager arbejde på den svenske side af sundet og dermed pendler mellem Danmark og Sverige.

Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.