Gå till innehållet

Hinder på skatteområdet

Tidigare löst i Norge och Sverige

Rätt till tjänstledighet för politiskt uppdrag från arbete i annat nordiskt land

Den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Annette Lind, Danmark:
Jeg har skrevet til indenrigsministren om ret til tjenestefri for politisk arbejde i et andet nordisk land. Jeg har pointeret, at Sverige og Norge allerede har løst hindringen.
Der behøves ingen aftale med Sverige for at ændre reglerne i Danmark.
Jeg har p.t. ikke modtaget svar fra indenrigsministeren.
Kimmo Sasi, Finland: 
Förslaget att garantera tjänstledighet för politiskt uppdrag från arbete i annat nordiskt land på kommunal, landskaps- och riksnivå har varit under beredning först i justitieministeriet och sedan i  finansministeriet (offentliga tjänster) i positiv anda. Finansministeriet begärde en utredning hur många fall lagpropositionen skulle gälla. Enligt gränstjänstens utredning förekommer inga aktuella fall i Finland. Därför ansåg ministeriet att det inte är motiverat att göra stort lagstiftningsarbete för så liten nytta. Ministern bekräftade tjänstemännens konklusion också med hänvisning till det brådskande lagberedningsarbetet i slutet av Marin regerings ämbetsperiod. Om alla andra nordiska länder godkänner dylik tjänstledighetslagstiftning, aktualiseras frågan igen i Finland.  
Ett prioriterat hinder av Annette Lind, Danmark och Kimmo Sasi, Finland.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.

Beskattning av kulturarbetare

Artister och sportutövare beskattas både i Danmark och Sverige när de arbetar gränsöverskridande. Andra arbetstagare som gränspendlar blir i princip endast beskattade i arbetslandet.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2016), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. 
Annette Lind, Danmark har fått svar från Skatteministern Jeppe Bruus:
"Efter danske regler fritages personer, der er hjemmehørende i Danmark, for dansk beskatning af løn for arbejde i Sverige, hvis de er socialt sikret i Sverige. Skattefritagelsen gælder dog ikke for kulturarbejdere, der er hjemmehørende i Danmark, men som arbejder i Sverige. Det skyldes, at Sverige beskatter ikke-hjemmehørende kulturarbejdere med en særlig lav bruttoskat på 15 pct. Andre ikke-hjemmehørende medarbejdere beskattes derimod med en bruttoskat på 25 pct.
Det danske synspunkt er, at en dansk udvidelse af skattefritagelsen til også at omfatte kulturarbejdere, der arbejder i Sverige, forudsætter, at Sverige ændrer deres regler, så de beskattes på samme niveau som andre ikke-hjemmehørende medarbejdere. De to forslag, som du skitserer i din henvendelse, vil betyde, at de dansk hjemmehørende kulturarbejdere ender med alene at blive beskattet i Sverige med 15 pct. af deres løn. Fra et dansk synspunkt er det uhensigtsmæssigt, at beskatningen af enkelte faggrupper bliver så lav, ikke mindst fordi det for andre faggrupper kan forekomme urimeligt.
Skatteministeriet har udtalt sig i overensstemmelse hermed i forbindelse med Grænsehindringsrådets jævnlige høringer af de nordiske fagministerier over status på Grænsehindringsrådets liste over grænsehindringer, ligesom det fremgik af den daværende samarbejdsministers redegørelse af 6. oktober 2021 til Folketinget om grænsehindringer i Norden.  
Det er min forståelse, at spørgsmålet alene er rejst i forhold til Sverige, og ikke i forhold til de andre nordiske lande".
Sverige: Arbete med denna fråga pågår inte.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2016), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Samordning av finsk arvsskatt och svensk kapitalinkomstskatt 

Det har rapporterats in om fall där personer bosatta i Finland respektive Sverige som erhåller en fastighet i form av gåva eller arv i det andra landet totalt sett beskattats högre än i ett rent nationellt fall. Detta på grund av att den finska arvs-/gåvoskatten inte beaktas vid beskattning av kapitalinkomsten i Sverige eftersom det rör sig om två olika skatteslag.

När en i Finland bosatt mottagare av arv eller gåva får egendom som arv eller gåva av en i Sverige bosatt arvlåtare eller gåva, påförs skatt på arv eller gåva i Finland för förvärvet. Det verkliga värdet vid tidpunkten för förvärvet används som arvs - eller gåvoskattevärde, dvs. det värde för vilket arvs – eller gåvoskatten bestäms. Om den egendom som erhållits som arv eller gåva säljs, kan överlåtelsevinsten från en aktielägenhet enligt det nordiska skatteavtalet beskattas i bostadsaktiebolagets hemstat, dvs. Sverige beskattar som källstat. Finland beskattar överlåtelsevinsten från överlåtelsen av egendomen som inkomst för en i Finland bosatt arvs – eller gåvotagare. Beloppet av den skattepliktiga överlåtelsevinsten beräknas genom att från överlåtelsepriset dras av antingen det värde som använts vid arvet/gåvobeskattningen eller den s.k. presumtionen för anskaffningsutgiften (20%/40% av överlåtelsepriset). Finland gottgör den skatt som betalas i Sverige för vinst vid överlåtelse av egen-dom för den skatt som betalas i Finland. Gottgörelsen får inte överstiga beloppet av de skatter som betalas på inkomsten i Finland, dvs. om den svenska skatten är lika stor eller större än skatten i Finland, tas i praktiken ingen inkomstskatt ut i Finland.

Gränshinderrådets arbete med frågan/Kommentarer från berörda regeringar

Finansdepartementet Sverige: Från svensk sida bedöms detta vara en helt intern finsk fråga där det från svensk sida heller inte finns någon uppfattning om hur Finland väljer att strukturera sitt beskattningssystem.
Kimmo Sasi, Finland:
Man utreder och bereder frågan. Vare sig Finland eller Sverige är inte enligt preliminära kontakter villiga att avstå från skatteinkomsten, Sverige för kapitalskatten för den delen av värdestigningen som skett före dödsfallet eller Finland för arvskatten. Lösningsförslag formuleras som mål att enkel beskattning garanteras för den skattskyldiga och lika skatteinkomster för fiscus som då Sverige ännu hade arvskatt och nordiska arv- och gåvoskattavtal tillämpades.
Åland:
Det har under året hållits två möten med finansministern och samarbetsministern med tjänstemän. På mötena har det konstaterats att lösningen främst ligger i en politisk överenskommelse pga att arvsskatt hör till Finlands lagstiftningsbehörighet. Däremot har det inte funnits möjlighet att ta upp detta ärende med finansministerns kollegor i Finland och Sverige.
Ett prioriterat gränshinder av Max Andersson, Åland, Kimmo Sasi, Finland och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. 

Läs mer i Gränshinderdatabasen,  gränshinder nr: 20-029
Löst

Beskattning av uppdragstagare i bemanningsföretag (vikarbureauer) 

Bemanningsföretag med säte på den svenska sidan kan inte hyra ut personal till danska företag på andra sidan Öresund och använda sig av den svenska montörsregeln. Skälet är att Danmark, i överenstämmelse med det nordiska skatteavtalet och OECD:s modellavtal, beskattar utländska arbetstagares löneinkomst för arbete som är utfört i Danmark i de fall som rör uthyrning av arbetskraft. Detta till exempel när den danska arbetsgivaren, enligt OECD:s kriterier om ledarskaps- och instruktionsrätt osv., anses vara den verkliga arbetsgivaren. Det danska företag som använder sig av bemanningsföretag är ansvarigt för administration och skatteinbetalningar för den inhyrda personalen. Detta resulterar i att lönen som utgångspunkt beskattas med en bruttoskattesats på 35,6%. Arbetstagaren kan emellertid välja att bli beskattad enligt de allmänna reglerna.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Annette Lind, Danmark:
Grænsehindringsrådssekretariatet har fået svar fra skatteministeriet, og denne grænsehindring betragtes herefter for afklaret (med status løst):
Motivering: "Udenlandske arbejdstagere, der fx af deres svenske vikarbureau, udlejes til at udføre arbejde i Danmark for danske virksomheder, kan blive beskattet af lønnen herfor efter de danske arbejdsudlejeregler. De dansk regler sikrer, at arbejde, der efter OECD’s kriterier, reelt udføres for en dansk arbejdsgiver i Danmark, kan beskattes i Danmark – både ved direkte ansættelse og ved arbejdsudleje, hvor medarbejderen formelt har en udenlandsk arbejdsgiver (fx et vikarbureau). De danske regler er i overensstemmelse med den nordiske skatteaftale og OECD’s modeloverenskomst. Sverige har fra 1. januar 2021 også indført arbejdsudlejeregler".
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Problem med bankkonto för gränspendlare och företag i Norden 

Det har rapporterats in om fall där nordbor och företag fått omfattande problem när de försökt öppna bankkonton i ett annat nordiskt land.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Finansdepartementet rapporterar att den 1 januari 2023 trädde lagändringar i kraft som innebär att också filialer till utländska banker ska omfattas av kravet på att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner. Ny branschpraxis har även tagits fram på området, vilken stämmer överens med lagstiftningen. Svenska Bankföreningen har i ett faktablad angett vilken information som krävs av konsumenter vid ansökan om upprättande av bankkonto. Finansinspektionen har som svar på ett regeringsuppdrag kartlagt bankernas erbjudande av betalkonton till konsumenter och företag. Finansinspektionen kommer att se över om myndigheten kan ge ytterligare vägledning samt verka för ett tydligare regelverk.
Kimmo Sasi, Finland: 
Bankerna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda basbanktjänster till alla konsumenter som bor i EES-länderna. Om banken vägrar att öppna ett konto kan man överklaga till Finansinspektionen. Man har inte lämnat in klagomål den senaste tiden. 
Finansinspektionen har år 2023 utrett bankernas praxis att erbjuda banktjänster till olika invandrargrupper på väg till Finland. Utredningen gällde basbanktjänster. Slutsatsen var att  lagen följs och att personer som flyttar till Finland har möjlighet att få bankkonto och de banktjänster som lagen kräver. 
Många invandrare har dock negativa erfarenheter när de vill öppna sitt första bankkonto. Detta kan bero på långa väntetider och ovetskap om den dokumentation som man behöver. För att förbättra servicen har Finansinspektionen 2023 gett en rekommendation hur bankerna kan förbättra sina tjänster för de personer som flyttar till Finland.  
Riksdagen hann inte 2023 före valet färdigbehandla den lagproposition som skulle ha gjort det möjligt för invandrare att få finländsk identifikation innan personen flyttar in i landet.  
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Handläggningstider för beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-beslut för gränsgångare) 

Personer som bor i en gränskommun i Finland och arbetar i en gränskommun i Sverige och omfattas av gränsgångaravtalet (gränsgångare) ska betala skatt enbart i det land där de bor.
Dessa personer ska ansöka om särskild inkomstskatt (SINK) i Sverige en gång om året hos svenska Skatteverket. För ansökan krävs intyg från finska skattemyndigheten Vero och folkbokföringen.
Handläggningstider för beslut om särskild inkomstskatteredovisning har enligt inrapporteringarna vid årsskiftet 2019/2020 varierat mellan 8-12 veckor.
Enligt finländska skatteregler måste gränsgångarna betala inkomstskatt i Finland omedelbart när de mottar sin första lön från Sverige. På grund av den långa handläggningstiden i SINK-ärenden kan arbetstagare inte lämna in något beslut om att skatt inte ska innehållas till arbetsgivare i Sverige, vilket innebär att gränsgångare beskattas också i Sverige. För att arbetsgivaren kan göra skatteavdrag enligt SINK krävs bland annat att det finns ett beslut om SINK. I annat fall skall arbetsgivaren göra skatteavdrag för preliminär skatt.
I värsta fall betalar en gränsgångare inkomstskatt i båda länderna under flera månader.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Finansdepartementet, Sverige:
Sedan gränshindret registrerades i maj 2020 har Finansdepartementet haft löpande kontakter med Skatteverket och departementet följer utvecklingen noga.
Problemet avser endast Skatteverkets handläggningstid, dvs. det är ett problem som i första hand berör en svensk myndighet. Skatteverket har uppmärksammats på situationen och ett flertal åtgärder har vidtagits för att förändra handläggningen av SINK-ansökningar. Några lagändringar planeras inte.
Inflödet av SINK-ärenden är emellertid fortsatt högt. Detta i kombination med bland annat flyktingströmmen från Ukraina under våren 2022 gav längre handläggningstider i mitten av året. Handläggningstiderna minskade emellertid i slutet av året, tack vare ett flertal lösningar som Skatteverket sjösatt. I slutet av 2021 var handläggningstiderna för de som ansöker om SINK på grund av arbete strax över fyra veckor. Handläggningstiderna uppgick till strax under fyra veckor i slutet av 2022. 
Bland de lösningar för att minska handläggningstiderna som Skatteverket satt i gång kan nämnas följande. 
  • Skatteverket uppmanar de som ansöker om SINK att inkomma med kompletta ansökningar och att lämna in ansökningarna så snart det finns möjlighet. På så sätt kan ansökningarna handläggas så snabbt som möjligt.
  • Skatteverket har öppnat en e-tjänst för SINK-ansökningar. I samband med att e-tjänsten infördes har ett nytt handläggningssystem tagits i bruk, där avsikten är att automatiserat beslutsfattande ska kunna användas i viss utsträckning.
  • Digitala tjänster är på plats (bl.a. öppna APIer). Utveckling och marknadsföring av dessa fortsätter alltjämt. Ytterligare utvecklingsarbete gällande digitala tjänster pågår.
  • Skatteverket har initierat effektiviseringar bland annat gällande arbetssätt, struktur och samverkan mellan enheter. Dessutom kommer nya inkorgar i Skatteverkets interna system skapas, som separerar gränsgångare för att dessa ska upptäckas tidigare. Det är viktigt att ansökan sker på webben, för att Skatteverket ska kunna särskilja gränsgångarna i detta avseende.
  • Vid årsskiftet 2022/2023 omfördelades resurser inom Skatteverket för att hjälpa till att hantera den ökning av ansökningar som brukar komma kring årsskiften. Bland annat kunde samtliga ärenden gällande gränsgångare och dagpendlare som kom in till Storföretagsavdelningen i slutet av 2022 hanteras innan årsskiftet. På så sätt så har dessa kunder kunnat visa upp ett beslut till sin arbetsgivare från dag 1.
  • Skatteverket har från den 1 maj 2023 gjort interna förändringar i hur SINK-handläggningen hanteras. Framöver kommer SINK avseende den population som främst omfattas av gränsgångarreglerna att hanteras av Skatteavdelningen. Syftet med omorganisationen avseende SINK är att minska sårbarheten, öka flexibiliteten, skapa en mer enhetlig hantering samt att Skatteavdelningen kan skjuta till mer resurser. Sammantaget bör dessa förändringar leda till att handläggningstiderna minskar ytterligare.
Prioriterat av Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Skyldighet för utländska arbetsgivare att göra skatteavdrag på ersättning för arbete som anställda utför i Sverige 

Den 1 januari 2021 tillkom det nya regler avseende utländska arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för anställda som arbetar i Sverige. Skyldigheten berör även öresundspendlare, som vanligtvis omfattas av Öresundsavtalet. Enligt de nya reglerna, skall utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige arbetsgivarregistrera sig i Sverige, göra skatteavdrag för arbetstagaren och redovisa och betala in den avdragna skatten till Skatteverket. De nya kraven försvårar för mobiliteten i Norden och kan leda till att arbetsgivare i Sveriges grannländer väljer bort svenskboende arbetskraft.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Anders Ahnlid, Sverige:
Regeringskansliet har noterat detta gränshinder och analyserar för närvarande frågan.
Annette Lind, Danmark:
Undertegnede og den danske delegation i Nordisk Råd har løbende møder med skatteministeren om status på Øresundsaftalen.
Denne grænsehindring er en del af Øresundsaftalen og skatterapporten. 
Det er endnu for tidligt at sige noget om, hvornår dialogen om Øresundsaftalen kan være tilendebragt. Men den er konstruktiv, og det er skatteministerens håb, at der vil kunne landes et resultat, som begge lande kan være tilfredse med – og som vil kunne medvirke til at fremme integrationen af arbejdsmarkedet i Øresundsregionen. Vi afventer derfor Øresundsaftalens resultat.
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Beskattning för gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete i bosättningslandet

Tidigt i starten av coronakrisen identifierade Gränshinderrådet och informationstjänsterna problem kopplade till det nordiska skatteavtalet men särskilt det bilateral avtalet Öresundsavtalet och ofrvilligt hemarbete. För att stävja smittspridningen var det många företag, på uppmaning av regeringarna, som beordrade hemarbete för sina anställda. Följden blev både en ökad arbetsbörda för de nationella myndigheterna kopplat till tolkning av Öresundsavtalet men även hur TREKK-avtalet skulle tillämpas. De ekonomiska konsekvenserna för pendlare och företag kunde inte förutses och mång apednlare befann sig i ett pressat läge, till den grad att man trots nationella rekommendationer att arbeta hemifrån, fortsatte att gränspendla till sina arbeten på andra sidan. I slutet av 2021 var det fortfarande många pendlare i Öresundsregionen som inte hade fått ett slutligt skattebesked från varken Sverige eller Danmark för inkomståret 2020. 
Gränshinderrådet har skickat ett antal brev samt drivit frågan om undantag, motsvarande det undantag man gjorde rörande socialsförsäkringstillhörigheten under krisen. Mer om arbetet finns här

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Problemet er ett av flere hindringer knyttet til den nordiske skatteavtalen. Hindringene omfatter ulik praksis og forhold til skatt i landene som er omfattet av avtalen. Det er også uklart om det er bosteds- eller arbeidsgiverlandet som innkrever skatt.
Rapporten ”Arbeid på tvers i Norden” – Forslag til forenkling av de nordiske skattereglene med fokus på mobilitet” er utarbeidet. Rapporten med situasjonsbeskrivelse og forslag til løsninger har vært drøftet med arbeidslivets parter. Rapporten er presentert for Samarbeidsminister og Finansminister i Norge. Videre politisk prosess mellom landene avventes for å komme til fremtidige løsninger.
Når det gjelder grensependlere spesielt kan noe avklares når Sverige og Danmark blir enige, men fortsatt gjenstår avklaring om ansvar av innberetning er arbeidsgiverland eller bostedsland.
Anders Ahnhild, Sverige:
Frågan om beskattning av gränspendlare som arbetar i sin hemviststat omfattas av den ännu pågående översynen av Öresundsavtalet.
Annette Lind, Danmark: 
Der har løbende været møder med Skatteministeren om beskatning af hjemmearbejdsplads i bosætningslandet.
I september 2023 afholdt den danske delegation i Nordisk Råd også samråd med Skatteministeren.
Det danske Skatteministerium og det svenske finansministerium er i dialog om et eftersyn af Øresundsaftalen.
Øresundsaftalen har fjernet de største skattemæssige barrierer for integrationen af arbejdsmarkedet i Øresundregionen. Men der er stadig ændringer, der kan overvejes. Og i dialogen med Sverige indgår de svenske registreringsregler.
Herudover er der mange elementer i spil i dialogen med Sverige, og hvert element kan potentielt have provenumæssige konsekvenser for Danmark.
Det gælder for eksempel en udvidelse af hjemmearbejdsreglen til at omfatte offentligt ansatte. Forenklet sagt sikrer hjemmearbejdsreglen, at pendlere udelukkende bliver beskattet i arbejdslandet, hvis der arbejdes mere på arbejdspladsen, end hjemme i bopælslandet – men den gælder kun privatansatte pendlere.
En udvidelse af hjemmearbejdsreglen til offentligt ansatte kan dog ikke anskues isoleret fra et andet element af Øresundsaftalen, nemlig den såkaldte provenuudvekslingsordning.
Efter provenuudvekslingsordningen udveksler Danmark og Sverige et provenu, der svarer til de opkrævede kommuneskatter, som kompensation for bopælslandets udgifter til pendlerne. Ligesom tilfældet er for hjemmearbejdsreglen, omfatter den del af Øresundsaftalen ikke offentligt ansatte pendlere.
I respekt for, at dialogen med det svenske Finansdepartement ikke er tilendebragt, vil skatteministeren ikke gå yderligere i detaljer med de emner, der derudover indgår i dialogen.
Dog kan Skatteministeren oplyse, at det også er blevet drøftet, hvordan fremtidige, coronalignende situationer kan håndteres, når det kommer til den skattemæssige behandling af hjemmearbejde. Det omfangsrige hjemmearbejde under pandemien resulterede i mange tilfælde i, at beskatningen af lønnen for hjemmearbejde overgik til bopælslandet, hvilket ikke altid var hensigtsmæssigt.
Det er endnu for tidligt at sige noget om, hvornår dialogen kan være tilendebragt. Men den er konstruktiv, og det er skatteministerens håb, at der vil kunne landes et resultat, som begge lande kan være tilfredse med – og som vil kunne medvirke til at fremme integrationen af arbejdsmarkedet i Øresundsregionen.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark, Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige och Vibeke Hammer-Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Förenklad process kring tull och deposition i samband med tillfällig överförsel av varor

Åland har sedan 1995 ett undantag inom ramen för Finlands anslutningsavtal med EU som innebär att Åland betraktas som tredje land ur skattehänseende, liknande förhållande som Norge i relation till EU.
Det här får bland annat konsekvensen att moms ska deklareras och erläggas i samband med export/import till Åland. Förfarandet föranleder merarbete för företagen som verkar på- eller bedriver handel med Åland.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Åland:
Landskapsregeringens finansavdelning har kontaktat tullen med anledning av frågan om deposition (garanti) i samband med tillfällig införsel. Frågan är dock inte ännu löst.
Prioriterat av Max Andersson, Åland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Deponering av mva. for samiskt hantverk (duodji) ved innførsel til Norge

Markeder for salg av duodji (samisk håndverk) og andre produkter er en viktig del av den kulturelle infrastrukturen for samene, og er sentrale for samisk kultur og næringsliv. Mange slike markeder finnes på norsk side av Sápmi i form av festivaler eller duodjimarkeder. Markedsselgere fra de andre landene må ved grenseinnførsel betale merverdiavgift (mva.) ved tolldeklarering for alle varene de tar med inn i Norge, og så kan de søke om å få refusjon av avgiften for varene de ikke selger når de kommer hjem igjen.
Hovedproblemet er at markedsselger blir nødt til å betale pengene til tollen ved innførsel, men det tar svært lang tid å få refundert deponert mva. Dette skaper likviditetsproblemer for selgerne, og for mange er dette en så stor ulempe at de frastår å reise på markeder på norsk side.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Handel fra Finland og Sverige til Norge av samisk håndverk har nesten stoppet opp grunnet lang tid før deponert mva blir foretatt.
Etter samtaler mellom grensetjenesten i Norge, Sverige, Finland og toll vises det nå til at behandlingtiden er redusert. Dette er ikke verifisert, da handel over grensen ikke har pågått.
Hindret är prioriterat av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/publikationer I pub@norden.org