Gå till innehållet

Hinder på närings­livs­området

Värdetransport över gränsen 

Enligt svenska regler måste finländska bevakningsföretag vara auktoriserade i Sverige för att de ska kunna transportera euro från handlare på den svenska sidan av gränsen i HaparandaTornio. Svenska regler kräver även att företagen måste uppfylla vissa krav vad gäller utrustning och personal.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
Den svenska justitie- och finska inrikesministern förhandlade senast april 2022 om möjligheterna att lösa frågan. Ministerierna gjorde sommaren 2022 en utredning hur man kan lösa problemet. Finland måste följa euroområdets regler om penningtransport. Bilen som skulle användas i transporter är placerad i Finland. Därför kan Sverige lösa problemet. Förhandlingar förs i Sverige.   
Anders Ahnlid, Sverige:
Finska bevakningsföretag kan vara verksamma i Sverige med auktorisation. Om företagets väktare gått utbildning i ett annat EU-land kan de efter prövning få sina yrkeskvalifikationer erkända av relevant Länsstyrelse i Sverige. Kontakt har tagits med det aktuella bevakningsföretaget i Sverige, som är berett att, tillsammans med svenska myndigheter, utvärdera möjligheterna att få nödvändig auktorisation för företages finska transportör för att kunna utföra gränsöverskridande transport, samt att tillse att svenska krav på utbildning och utrustning tillgodoses. Utvärderingen pågår.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.

Löst

Koncernbidrag över gränserna i Norden

Bolag med hemvist i Finland, Norge eller Sverige som etablerar dotterbolag i andra EES-länder kan som utgångspunkt inte ge avdragsgilla koncernbidrag till det utländska dotterbolaget för att täcka förlust.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Ärendet betraktas som löst.
Kimmo Sasi, Finland:
Finland har godkänt RP 185/2020 som ger möjligheten att avdra dotterbolagets slutliga förluster i EES området i moderbolagets beskattning som koncernavdrag. Koncernavdraget är inte formellt koncernbidrag. Men slutresultatet är motsvarande. Ytterligare beredning är för tillfället inte på gång.
Anders Ahnlid, Sverige:
Från svensk sida bedöms de nu gällande reglerna för koncernbidrag vara ändamålsenliga sett till gällande EU-rätt. Utvecklingen av EU-rätten bevakas fortlöpande.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland och Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Löst

Dansk firmabil i Sverige 

De svenska registreringskraven gör det svårt att ha en dansk firmabil i Sverige.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Sverige:
Någon åtgärd har inte vidtagits, men följande är relevant för synen på det registrerade gränshindret: I Gränshinderdatabasen anges att det ”finns osäkerhet vad som händer om man kör sin tjänstebil mer än ett år i Sverige”. Denna uppfattning delas inte av ansvariga svenska myndigheter. Ett fordon som används i Sverige ska registreras i vägtrafikregistret enligt lagen (2019:370) om fordons registrering och användning. Om en danskregistrerad bil används i Sverige under högst ett år behöver den inte registreras i vägtrafikregistret. Efter ett års användning måste den registreras. Den som använder ett fordon i strid med reglerna om registreringsplikt kan dömas till penningböter. Även ägaren till fordonet kan dömas till penningböter. Mot bakgrund av att det inte finns någon osäkerhet torde gränshindret kunna anses vara löst.
Prioriterat av Sven-Erik Bucht/Anders Ahnlid, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2021.

Roamingavgifterna i förhållande till Färöarna-Grönland och resten av Norden

Roaming: Når man anvender sit nationale mobilabonnement eller mobile bredbåndsabonnement i et andet land, er der tale om roaming. I dag er priserne for roaming i et andet EU/EØS-land reguleret i en fælles roamingforordning. I juni 2017 afskaffede man i EU det tillæg, som udbyderne, ud over den nationale detailpris, kan opkræve af kunder for brug af deres mobiltelefon i andre EU-lande. Samtidig reducerede man loftet over de engrospriser, som udbyderne skal betale for at bruge hinandens net. Færøerne og Grønland er ikke medlem af EU/EØS, og roaming på Færøerne og i Grønland er derfor ikke underlagt regulering.
De grønlandske og færøske teleselskaber har forhandlet relativt attraktive gensidige grossistpriser med de udenlandske operatører, hvilket har gjort at borgere på Færøerne og i Grønland, der rejser til resten af Norden, kan ringe og benytte samme mobil- og datapriser som nå de er hjemme på Færøerne og i Grønland.
Den manglende regulering har gjort det dyrt for borgere fra resten af Norden at anvende mobiltelefonen på Færøerne og i Grønland fordi de udenlandske operatører vælger høje priser.
Telefoni: EU har indført regler for, hvad selskaberne maksimalt må opkræve, når man foretager opkald eller sender sms’er fra fx Danmark til andre EU-lande samt de tre EØS-lande.
Færøerne og Grønland er ikke medlem af EU eller EØS, og foretagne opkald eller afsendte sms’er fra de øvrige nordiske lande til Færøerne eller Grønlander derfor ikke underlagt regulering. Det kan derfor være dyrt for borgere i de øvrige nordiske lande at foretageopkald eller sende sms’er til Færøerne og Grønland.
Det samme gør sig ikke gældende for indbyggere på Færøerne og i Grønland, der foretager opkald eller sender sms’er til de øvrige nordiske lande. Også her har de grønlandske og færøske teleselskaber rimeligt lave prisniveauer.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Jens Heinrich, Grönland:
Det grønlandske teleselskab Tusass, der udbyder mobiltelefoni i Grønland, har åbnet op overfor danske og nordiske teleselskaber, at indgå aftaler for kunder, der opholder sig i Grønland. Enkelte danske og nordiske selskaber har indgået aftaler, men størstedelen har ikke. Det betyder således, at de fleste rejsende (fra Danmark og andre nordiske lande) oplever store roamingudgifter ved mobilbrug. I løbet af 2023 er meldingen fra Tusass og det ressortansvarlige departement under Grønlands Selvstyre, at der ikke er fundet afklaring på grænsehindringen.
Annette Lind, Danmark:
Jeg er i dialog med grænsehindringsgruppens medlemmer fra Grønland og Færøerne om et møde med teleselskaber i nærmeste fremtid med henblik på, at få løst særligt roamingsproblerne og den dyre drift mellem Grønland og Danmark.
John Johannessen, Färöarna:
Denne sag omhandler private teleudbydere. Derfor har Grænsehindringsrådet ikke så mange andre muligheder end at prøve at overbevise teleselskaberne til at tage Grønland og Færøerne med i deres roaming. Dog mener jeg, at man fra Ministerrådets side bør se på, om man ikke kan beslutte, at selv om Norden er med i EU-roamingaftalen, så ønsker man også, at Norden har en fælles roamingaftale. Det ville løse sagen helt. Som før sagt, så er det tit et problem, at nordiske lande bare tænker på EU-regler og ikke laver fælles nordiske aftaler, da alle landene i Norden ikke er medlemmer af EU.
Ett prioriterat gränshinder av Annette Lind, Danmark, Jens Heinrich, Grönland och John Johannessen, Färöarna. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.

Gränsöverskridande transporter av avfallsslam 

Bottenvikens Reningsverk AB (BRAB), som ägs av Haparanda och Torneå städer tillsammans, har varit en av Sveriges största externslammottagare. Enligt BRAB har myndigheterna i både Finland och Sverige avsevärt ökat sina tillståndskrav de senaste åren, vilket har försvårat gränsöverskridande transporter.
De flesta av tidigare transportörerna har valt att inte förlänga sina tillstånd på grund av ökade kostnader och administrativa hinder. Haparanda och Torneå städer påpekar att avloppslam via ledningsnätet över gränsen till BRAB är fortsatt helt i sin ordning, samtidigt som betraktas som farligt avfall på vägarna och kräver omfattande administration och avgifter. Att varje avloppsbrunn skulle krävas ha sitt eget tillstånd är i stort sett en omöjligt att genomföras i praktiken, på grund av kostnader och administration

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
De juridiska grunderna i EU-reglerna för tillståndstolkningen utreds.
Hindret är prioriterat av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.

Taxitrafik över den norsk-finska gränsen

Finland och Norge har inte något avtal rörande taxitrafik över gränsen. Finländska taxiföretagare har från och med år 2022 stoppats vid gränsen till Norge av norska myndigheter, vilket har orsakat problem till gränsöverskridande trafik.

Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar

Kimmo Sasi, Finland:
Finlands och Norges trafikministerier har våren 2023 börjat förhandla om ett taxitrafikavtal mellan länderna. Avtalet är nästan färdigt. Vissa dröjsmål har förorsakats av annat lagberedningsarbete i Norge och projektet om att förnya taxilagstiftningen i Finland.
Vibeke Hammer Madsen, Norge:
Det er nødvendig med en ny avtale mellom Finland og Norge vedr. taxi over grensen. Samferdselsdepartementet har hatt møter med Finland. Tekst er utarbeidet, men endelig undertegning gjenstår.
Hindret är prioriterat av Kimmo Sasi, Finland och Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2023.