Konsultation med nyckelaktörer
Under sommaren 2023 skickades enkäten till identifierade personer på myndigheter, privata och offentliga arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, samt till forskare och andra experter involverade i arbetsmarknadsfrågor och arbetet mot löneskillnader mellan könen. Syftet var att identifiera problemformuleringar och teman, samt mål- och intressekonflikter, relaterat till erfarenhetsbaserad förståelse av frågan om lika lön för likvärdigt arbete på de arbetsmarknader som finns i de nordiska länderna.
Enkäten (se bilaga 1) skickades ut den 16 juni 2023 till 56 mottagare i de fem nordiska länderna (se bilaga 2). När enkäten stängdes den 15 september hade 41 procent av mottagarna besvarat frågorna. Svaren kommer från hela Norden, med en förhållandevis jämn fördelning mellan de fem länderna: Danmark (3), Finland (6), Island (4), Norge (6) och Sverige (4). Svaren kommer också från olika typer av aktörer: myndigheter (8), fackföreningar (5), forskare (5), arbetsgivare i privat sektor (3), samt arbetsgivare i offentlig sektor (2). Med tanke på svarsfrekvensen är denna enkät att betrakta som ett slags konsultation, snarare än en kvantitativ studie med anspråk på representativitet.
De inkomna svaren sammanställdes och tematiserades, och efter diskussion under hösten 2023 med projektets referensgrupp – bestående av experter från de nordiska länderna – kompletterades enkäten genom litteraturstudier, för att utveckla, fördjupa och diskutera slutsatserna från enkäten. Resultatet kan sammantaget ge en bild av en viktig del av de utmaningar som finns att ta itu med, för att kunna bidra till att minska de löneskillnader som existerar mellan kvinnor och män i de nordiska länderna.
Rapportens upplägg
I kapitel fem diskuteras olika sätt att visa löneskillnader mellan könen, för att ge en introduktion till vad som avses med bland annat ojusterat och justerat lönegap, strukturella löneskillnader och värdediskriminering. Med exempel från statistik åskådliggörs olika faktorer som kan förklara löneskillnaderna.
I kapitel sex ges en översiktlig orientering i teoretiska ansatser från forskning, med fokus på framför allt arbetslivets segregering samt könsmärkning av yrken. Dessa teoretiska ansatser kan ses som en sammanfattning den tidigare diskussionen om löneskillnader och ge en ingång i följande kapitels presentation av enkätsvaren.
I kapitel sju presenteras resultatet från enkäten till nyckelaktörer i de nordiska länderna, sorterat på tre olika teman: 1) Könssegregeringen på arbetsmarknaden; 2) Andra förklaringar: omsorgsansvar och löneförhandling; samt 3) De nordiska arbetsmarknadsmodellerna. Utifrån citat ur enkätsvaren diskuteras problemformuleringar, mål- och intressekonflikter, mot bakgrund av teoretiska ansatser från föregående kapitel och med referenser till forskning och andra studier.
I kapitel åtta lyfts några övergripande reflektioner från föregående kapitel, i en sammanfattande diskussion med några nyckelbudskap till kommande initiativ för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män genom lika lön för likvärdigt arbete.