Område för rekommendation | Särskilda rekommendationer |
Övergripande rekommendationer |
Policy och planering | Nordiska städer och kommuner har en lång tradition av att skapa gröna städer. I takt med förtätning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hotas dock denna tradition. Det finns en risk att urbana områden blir mindre gröna, vilket också gör dem mer sårbara och mindre levande och hälsosamma. Medvetenheten om denna risk måste öka, och åtgärder måste vidtas för att motverka den. Kopplat till ovanstående är det viktigt att säkerställa att grönområden och träd inte tas bort i förtätning och exploatering som syftar till att öka attraktiviteten och tryggheten i socioekonomiskt utsatta områden. Tillräcklig trädkronstäckning och grönområden behöver tillhandahållas i nya utvecklingsområden för att undvika skapandet av framtida utsatta stadsdelar. Ett varmare, torrare och våtare klimat med flera extrema väderhändelser kommer att påverka våra nordiska städer, och områden utan träd och grönska blir då mer utsatta och sårbara. För att maximera de socioekonomiska fördelarna med träd måste de integreras i den bredare stadsplanerings- och utvecklingspolicy. Trädplanteringsinitiativ bör samordnas med bostads-, transport- och folkhälsostrategier för större effekt. Barn, äldre, sjuka eller på annat sätt utsatta är särskilt i behov av grön infrastruktur och närhet till offentliga grönområden av hög kvalitet, dels för att de är mer känsliga för effekterna av luftföroreningar och värme, dels för att de ofta tillbringar en stor del av sin tid nära sina hem eller olika institutionella miljöer. Implementeringen av 3+30+300-principen bör ses i ett bredare internationellt och nationellt politiskt sammanhang. Till exempel sätter EU:s nya lag om naturrestaurering minimikrav på trädkrontäckning och andelen offentliga grönområden i våra städer.
|
Finansiering och investering | Offentliga investeringar i urban grönska och incitament för privata markägare att plantera och underhålla träd är av avgörande betydelse. Städerna kan införa skattelättnader eller bidrag för miljöanpassningsinsatser. Även om finansiering och investeringar inte specifikt omfattades av Yggdrasil-projektet, är det tydligt att långsiktiga program för bibehållandet av gröna utemiljöer kräver tillräckliga resurser, inte minst för att säkerställa en långsiktig förvaltning.
|
Skydd och förvaltning av träd | Existerande träd i stadsmiljö måste bevaras och vårdas. Detta är särskilt viktigt för äldre träd eftersom dessa ger fler ekosystemtjänster än mindre träd. Skyddsåtgärder bör vidtas för gatu- och stadsträd i närheten av bebyggelse, både ovan och under mark, så att träden kan bli äldre och tillhandahålla fler ekosystemtjänster. Viktiga träd som är i behov av växtbäddsrenovering för att förbättra växtförhållandena bör identifieras och tas om hand på lämpligt sätt. De nordiska kommunerna bör satsa mer resurser på att kartlägga och övervaka sina trädbestånd. Ju mer data som samlas in, desto bättre politik för trädens mångfald kan de leda till och medföra.
|
Trädartsval och placering | Att plantera träd utan hänsyn till artval och placering bör undvikas. Det är viktigt att ta hänsyn till framtida klimat och biologisk mångfald. Plantera för långsiktighet: välj träd som har plats att växa sig stora. Färre, men välplanerade träd är bättre än många små som inte får möjlighet att utvecklas. Använd en varierad artblandning för att skapa ett hållbart och motståndskraftigt trädbestånd.
|
Träddiversitet, inklusive användning av inhemska och exotiska arter | Att sträva efter en mer diversifierad trädpopulation är viktigt för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen. Alla nordiska kommuner har för närvarande inte ett tillräckligt diversifierat trädbestånd och blir därför sårbara för klimatförändringar, befintliga och nya skadedjur samt sjukdomar. Mångfalden av trädarter kan ökas genom att plantera nya arter istället för de vanligare arterna inom staden, till exempel baserat på arternas lämplighet i framtida klimatscenarier. Vidare gör diversitet inom trädarter populationerna mindre sårbara för förändringar i miljön och ökar deras anpassningsförmåga. Mångfald handlar också om en god åldersfördelning för att kunna bibehålla en trädkronstäckning över tid. I parker och skogar kan förekomsten av död ved också gynna den biologiska mångfalden. Diversitet är också viktigt för att minska ekosystemtjänsternas negativa effekter, som pollenallergener, och träddiversitet är positivt för mångfalden av flora, fauna och svampar som är beroende av olika arter. Dessutom bör val av träd inkludera både positiva och mer utmanande egenskaper hos träd, även på lång sikt. Det bör säkerställas att nya träd väljs inte bara för det befintliga klimatet, utan även för det framtida klimatet. Antalet träd som planteras enbart för prydnad bör i många fall minska till förmån för träd som är avsedda att ge skugga, eftersom temperaturreglering och andra klimatrelaterade fördelar med träd har blivit en prioritet. Användningen av exotiska trädarter bör ske med stor försiktighet. Det är viktigt att vara noggrann med att undvika att invasiva arter introduceras, då dessa kan sprida sig och konkurrera med den lokala floran och habitat. Användning av icke-inhemska växter kan också påverka pollineringspopulationer negativt. Därför är det viktigt att följa respektive lands rekommendationer för att undvika användning av invasiva arter.
|
Samhällsengagemang | |
3+30+300-specifika rekommendationer |
Övergripande strategi och implementering av 3+30+300 | Det är viktigt att formulera en tydlig, långsiktig vision för träden och grönområdena i kommunen (eller i en annan skala) och därefter se hur 3+30+300 kan hjälpa till att leverera denna vision. Principen är en bra utgångspunkt eftersom den har en gedigen evidensbas, testas och implementeras alltmer och fungerar som ett internationellt riktmärke. Principen fastställer ett enkelt mål eller riktlinje som kombinerar vikten av grönområden som är synliga, jämnt fördelade och tillgängliga för rekreation. Man måste alltid integrera 3+30+300 i ett bredare policy- och planeringssammanhang, med andra riktlinjer, mätvärden etc. Principen är inte bara för träd- och grönområdesplaner och policyer. Försök även integrera i planer och policyer för hälsa, klimatåtgärder, biologisk mångfald, social rättvisa, utbildning med mera. Arbeta dock kontextspecifikt och se vad som är realistiskt och önskvärt. Överväg hur lämplig 3+30+300-implementering är för lokala sammanhang. I vissa fall kan det anses vara mindre lämpligt att plantera fler träd i specifika områden, t.ex. med hänsyn till lokala livsmiljöer. Glöm inte lokalsamhällena och deras önskemål. Hitta sätt att engagera dem i implementeringen av 3+30+300. Begär inte att en ny bebyggelse ska vara 3+30+300-kompatibel från början, eftersom detta är omöjligt (såvida inte området har en betydande befintlig vegetation som kan bevaras). Träd tar tid att växa. Ett alternativ kan till exempel vara att du begär att den ska vara 3+30+300-kompatibel om 20 år. Lär av andra, eftersom fler kommuner – även i Norden – skaffar sig erfarenhet av att implementera principen. Genomföra gap-analyser och sätt prioriteringar för implementeringen av 3+30+300 där behoven är som störst, till exempel i närheten av förskolor, skolor, vårdinrättningar och andra typer av sociala institutioner, samt i områden med en hög andel barn och äldre.
|
Bedömning och uppföljning | Det är viktigt att göra en första 3+30+300-bedömning av din kommun, stadsdel eller annat område. Du kan kombinera 3+30+300-analyser med andra relevanta kartor, som till exempel socio-demografiska analyser och klimatkartor som visas i denna rapport. Det går även att inkludera exempelvis mobilitetskartor, kartor över underjordisk infrastruktur och liknande. En gapanalys hjälper dig avgöra var du bör prioritera och börja först och kan se olika ut beroende på om fokus är på kommunen som helhet eller specifika stadsdelar, markanvändning eller byggnadstyper (till exempel skolor, sjukhus och äldreboenden). De individuella komponenterna 3, 30 och 300 hjälper dig avgöra om dina insatser ska riktas mot att skapa en park, fler gatuträd eller bättre stöd och policyer för träd på privat mark. Som en uppföljning kan du över tid övervaka om dina insatser har varit effektiva. Dessutom kan du koppla övervakningen av dina 3+30+300-resultat till (förändringar i) olika ekosystemtjänster, som avkylning och folkhälsoförbättringar. Olika bedömningsverktyg, till exempel i-Tree, kan hjälpa till med detta och ibland också ge insikter i ekonomiska kostnader och fördelar. Viktigt att notera är att 3+30+300 bör ses som en miniminivå. Detta är särskilt viktigt i den nordiska kontexten då städerna här generellt har höga poäng på en eller flera av principens komponenter. Våra goda förutsättningar och långa historia av att bevara och värna urbana grönområden är en styrka som inte bör tas för givet. Låt dig inte nedslås av en minskning i en av de tre komponenterna. Det kan finnas goda skäl till det, till exempel ett byte av vissa trädarter till andra som är mer klimattåliga eller funktionella (vilket kan leda till en tillfällig minskning av trädkronstäckningen).
|