Foto 2. Vinterlandskap intill floden i Tammerfors, Finland (foto av Eva Bronzini/Pexels).

1. Inledning

Introduktion till Yggdrasil – The Living Nordic City

I den här rapporten presenteras resultat från projektet "Yggdrasil – The Living Nordic City", som är en del av det större programmet Nordic Cities Nature-Based Solutions som syftar till att bidra till att uppnå Vision 2030 – att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region. Projektet fokuserar på att främja naturbaserade lösningar i städer och kommuner i hela Norden och fokuserar på 3+30+300-principen, som är en tumregel för stadsträd och grönska, med betoning på biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. 3+30+300-principen ger tydliga kriterier för miniminivå av träd som bör finnas i våra städer: alla medborgare ska kunna se 3 stora träd från sitt hem, sin skola, sin arbetsplats eller sin vårdplats; Det bör finnas minst 30 procent trädkrontäckning i varje kvarter; och ingen bör bo mer än 300 meter från närmaste högkvalitativa, allmänt tillgängliga park eller annat grönområde (Konijnendijk, 2022; 330300rule.com, 2024).

Detta projekt syftar till att utvärdera 3+30+300-principens effektivitet när det gäller att stärka den biologiska mångfalden, klimatanpassningsförmågan och folkhälsan i Norden, med särskilt fokus på inhemska trädarter. Ett viktigt mål har varit att etablera ett samarbetsnätverk mellan nordiska städer, för att främja och stödja implementeringen av 3+30+300 samt bevarandet och expansionen av lokala trädbestånd. Detta samarbete är avgörande för att uppnå de övergripande målen i Vision 2030 och bidra till regionens hållbarhet och motståndskraft.

Rapporten är ett samarbete finansierat av Nordiska ministerrådet med en grupp partners och experter som visas i Tabell 1. Partnerskapet involverar viktig 3+30+300-expertis (inklusive den organisation som lanserade denna princip) samt ledande erfarenhet relaterad till urban grönska, naturbaserade lösningar, stadsekologi och hälsofördelarna med urbana grönområden. Projektperioden sträckte sig från april 2024 till januari 2025.

Land	Företag / Institution	Individer
Sverige	Trädkontoret	Clara Lind Johan Östberg Gustav Nässlander Gustaf Viita Adamsson Kalle Ågren Poul Enger
	Ekologigruppen AB	Hélène Littke Emanuel Vogel Wösel Thoresen Anna Maria Larson Ellinor Scharin
	Länsstyrelsen i Västmanlands län	Karin Sandberg
	Lunds universitet	Anna Oudin
Globalt / Sverige och Nederländerna	Institutet för naturbaserade lösningar (NBSI)	Cecil Konijnendijk
Danmark	Köpenhamns universitet	Oliver Bühler
Norge	Trekontoret AS	Hanne Johnsrud
Nederländerna	Cobra Groeninzicht	Dirk Voets Petra Schoon

Tabell 1. Yggdrasils projektgrupp.

Kort översikt av rapporten

I denna rapport presenteras först projektets mål och omfattning, nätverk, metod och aktiviteter. Därefter diskuteras 3+30+300-principen, dess bakgrund och lovande sätt att genomföra den – texempelvis genom specifika strategier och planer. Rapporten introducerar sedan en omfattande GIS-analys av hela regionen och utvalda nordiska städer, med särskilt fokus på 3+30+300-principen (nuläges- och gap-analys), samt efteranalys som illustrerar den potentiella omvandlingen av dessa städer om 3+30+300-principen skulle implementeras fullt ut. Detta arbete är också kopplat till socioekonomiska och hälsomässiga aspekter (centrala förutsättningar för användning av 3+30+300-principen), vilket till exempel belyser effekterna av klimatförändringarna på utsatta områden. Rapporten innehåller också en kartläggning av trädarter där andelen inhemska och exotiska arter analyseras, vilket samordnas med NordGens arbete med genetiska resurser. En analys görs av klimatförändringarnas påverkan på olika trädarters lämplighet, både inhemska och exotiska, för fortsatt användning i nordiska kommuner. I den sista delen av rapporten presenteras slutsatser och rekommendationer och nyckelbudskap för att främja naturbaserade lösningar och urban grönska i nordiska kommuner med hjälp av 3+30+300-principen.

Som bilaga till rapporten finns metoden för GIS-analysen (se A1) samt agenda och sammanfattning av den workshopserie (se A2) som genomfördes som en del av projektet för att samla kommunerna och diskutera implementeringar och utmaningar med 3+30+300-principen.

Det bör noteras att vissa av projektets resultat och utfall inte (fullständigt) täcks i denna rapport, bland annat 3+30+300-handboken och olika kommunikationsmaterial. Dessa kommer baseras på resultatet som presenteras i rapporten. Dessutom kommer den sista workshopen med kommunerna hållas efter projektets avslut.

Mål och syfte

Yggdrasil-projektet har syftat till att främja och stödja naturbaserade lösningar i nordiska städer med hjälp av ett specifikt verktyg: 3+30+300-principen. Projektet syftade till att bidra till att skapa mer motståndskraftiga och hälsosamma städer med fler naturbaserade lösningar som främjar biologisk mångfald, klimatåtgärder och folkhälsa på ett sätt som gynnar alla nordiska invånare, särskilt de mest utsatta grupperna.

Projektets mål är att:

Utvärdera 3+30+300-principens effektivitet när det gäller att förbättra folkhälsan, klimatförändringarna och den biologiska mångfalden, med särskilt fokus på inhemska trädarter.
Vägleda de nordiska länderna i deras implementering av Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework Target 12 om gröna städer (Target 12 (cbd.int)) och stödja deras arbete med Target 8 och 11 om klimatförändringar, naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster (Target 8 and 11 (cbd.int)).
Etablera ett samarbetsnätverk mellan nordiska städer för att främja bevarande och expansion av lokala trädpopulationer.
I länder där 3+30+300-principen kanske inte är relevant att genomföra (t.ex. Färöarna, Island och Grönland) på grund av bristen på inhemska trädarter och svårigheten att nå hög trädkrontäckningsgrad, är syftet att bedöma realistiska steg mot 3+30+300 och rekommendera alternativa sätt att öka den urbana grönskan utifrån t.ex. inhemsk vegetation.

Projektets resultat är utformat för att förbättra och driva implementeringen av 3+30+300-principen i hela Norden, med sikte på hållbara och grönare städer. Nyckelprodukterna inkluderar kartor och analyser över 3+30+300-statistiken för nordiska kommuner; en praktisk vägledning för implementering (en "handbok"); kommunikationsmaterial för att stödja implementeringen av 3+30+300 för att uppnå fördelar för hälsa, klimat och biologisk mångfald; kartläggning av trädarter för bevarande av biologisk mångfald; samarbetsforum för kunskapsutbyte och nätverkande; och policy och andra rekommendationer. Flerspråkiga rapporter och material kommer att underlätta en omfattande spridning och engagera både beslutsfattare och allmänheten. I slutändan syftar dessa insatser till att involvera hela Norden i den gröna omställningen, överbrygga samhällsklyftor och främja miljösamarbete.

Yggdrasil kommer att utgöra en nordisk grund på vilken ytterligare analys kan byggas och genom det arbetet kan strategiska och ledningsmässiga beslut på hög nivå fattas, skräddarsydda för de enskilda städerna (Figur 1). För att städerna ska lyckas med detta mål har en viktig aspekt varit att inkludera de deltagande städerna i den analys, tolkning och de rekommendationer som har formulerats inom projektet. Detta har gjorts genom workshopserien (se bilaga A2).

Figur 1. Yggdrasil som en nordisk grund på vilken vidare analys och beslut på hög nivå kan byggas.

Projektets resultat har använts för att ge rekommendationer om hur nordiska städer kan skapa grönare och hälsosammare städer med fokus på flera olika aspekter, t.ex. biologisk mångfald och invånarnas fysiska, psykologiska och sociala hälsa. Dessutom strävar projektet efter att koppla 3+30+300-principen till den bredare implementeringen av att öka den urbana grönskan och naturbaserade lösningar i nordiska städer, för att bidra till folkhälsofrämjande (ett viktigt fokus för detta projekt), klimatanpassning och bevarande av biologisk mångfald.

Utmaningar

Sedan lanseringen i februari 2021 har 3+30+300-principen implementerats av många kommuner i Norden och över hela världen. Baserat på tidigare arbete och erfarenheter hittills är det tydligt att principen är kraftfull och tillämpbar på bred front. Med sin betoning på att föra in träd och grönområden, samt deras fördelar till alla invånare, följer principen också viktiga nordiska värderingar, såsom närhet till naturen och fokus på social rättvisa. Risken är dock stor att man hamnar i "en-metod-passar-ingen"-fällan, vilket innebär att en enda metod eller strategi riskerar att förlora viktig information som redan finns inom staden och att den också förlorar den djupgående förståelse som krävs för att skapa en flexibel ram anpassad till lokala förhållanden och utmaningar. Detta projekt utgör därför en viktig möjlighet för en nyanserad implementering av principen, tillsammans med andra riktlinjer och verktyg, och baserat på städernas behov och data, vilket därmed lyfter beslutsfattandet till en högre nivå.

Viktiga frågor som ska besvaras är bland annat:

Hur kan 3+30+300-principen användas för genomförandet av centrala politiska mål, från de globala målen för hållbar utveckling till stadsspecifika klimat-, hälso-, biodiversitets- och andra mål?
Hur kan principen bäst användas i kombination med andra vägledningar och verktyg för att genomföra olika typer av naturbaserade lösningar relaterade till biologisk mångfald, klimatanpassning och hälsa?
Vilka är några av de utmaningar och fallgropar som behöver hanteras?

Deltagande städer

De partnerstäder som ingår i Yggdrasils nätverk av kommuner inkluderat Malmö (Sverige), Umeå (Sverige), Stavanger (Norge), Bergen (Norge), Kolding (Danmark), Holbæk (Danmark), Åbo (Finland), Tammerfors (Finland) och Reykjavik (Island), som listas i Tabell 2. För att skapa en balans mellan länder involverades upp till två städer per land i projektet. Beslutet togs att utesluta huvudstäderna i de nordiska länderna, främst eftersom huvudstäder ofta inte är representativa för landets övriga stöder, då de ofta har mer data, annorlunda strategiska nivåer och är större. Vi har dock inkluderat ett undantag, Reykjavik, på grund av att denna stad ensam rymmer cirka 60 % av Islands befolkning.

Alla deltagande städer var, som minimum, villiga att arbeta med 3+30+300-principen och att delta i två halvdagars digitala workshops och ett frivilligt fysiskt heldagsevenemang på. För workshopserien uppmuntrades de deltagande städerna att ha både expertis inom grönområden och planering representerade.

Deltagande städer	Land	Motiv för urval
Holbæk	Danmark	Mångårigt arbete med urbana träd och grönområden. Kontinuerlig användning av 3+30+300 i arkitektoniska strategier samt strategier för biologisk mångfald.
Kolding	Danmark	Har nyligen presenterat 3+30+300-principen för politiker som är angelägna om att få mer information för att därigenom kunna formulera policys.
Turku/ Åbo	Finland	Tillgång till en fullständig inventering av park- och gatuträd. Principen 3+30+300 kan vara ett bra planeringsverktyg, t.ex. vid omvandling av gamla industriområden till bostadsområden.
Tampere/ Tammerfors	Finland	Tillgång till en fullständig inventering av park- och gatuträd. Mångårig tradition av stadsförvaltning av träd. Betydelsen av säsongsbetonad användning av grönområden.
Reykjavik	Island	Tillgång till inventering av gatuträd och även en mer utmanande stad på grund av det lokala klimatet. Frågan om både inhemska och icke-inhemska trädarter är av särskild betydelse på Island på grund av det begränsade utbudet av inhemska träd och särskilda växtförhållanden.
Stavanger	Norge	Har börjat använda 3+30+300 i grönområdesplanering och områdesanalys, särskilt vid ombyggnation. Stavanger har en partiell trädinventering och bedömning av krontäckningsgrad.
Bergen	Norge	Tillgång till en komplett inventering av park- och gatuträd. Det kallare klimatet innebär särskilda utmaningar.
Malmö	Sverige	Har ett politiskt beslut att arbeta med 3+30+300 och har flera års erfarenhet av att implementera principen, inklusive bedömningar av nuläge och framtida potential. Malmö är också en del av 3+30+300-analysen för Skåne. Mångårigt arbete med urbana grönområden och tillgång till en komplett inventering av park- och gatuträd. Malmö är en sydlig stad med stort fokus på exoter.
Umeå	Sverige	Mångårigt arbete med urbana grönområden. Tillgång till en komplett inventering av park- och gatuträd. Representerar en nordlig stad med både inhemska och icke-inhemska arter. Har visat intresse för 3+30+300-principen.

Tabell 2. Deltagande städer och varför de valdes ut att vara en del av projektet.

Tillvägagångsätt och metod

Projektaktiviteter

Yggdrasil-projektet strukturerades i nio uppgifter som alla bidrog till projektets olika mål. Nedan följer en översikt över alla uppgifter med deras respektive metod och bidrag till projektmålen.

Uppgift 1 – Projektledning

Uppgiften: Att leda projektet från start till slut, vilket inkluderade samordning med arbetsgruppen, städerna och Nordiska ministerrådet.

Sammanfattning av metod: Regelbundna projektmöten hölls och ett överenskommet Gantt-schema användes som ett viktigt verktyg för projektstyrning. Det säkerställde att projektet höll sig på rätt spår, och när avvikelser inträffade bedömdes deras inverkan på projektet. Projektledningen välkomnade också input från Nordiska ministerrådet, de deltagande städerna och en extern referensgrupp för att säkerställa att dessa viktiga samarbetspartners fick den information de behövde i rätt tid. Strukturerade möten hölls mellan de olika partners och intressenter som deltog i projektet, inklusive månatliga styrgruppsmöten. För att möta utmaningarna med ett allt mer föränderligt klimat och samtidigt främja biologisk mångfald anordnades en tankesmedja där deltagare och experter från Trädkontoret och Ekologigruppen samlades för att diskuterade.

Bidrag till målen: Projektledningen skapade förutsättningar för projektets övergripande framgång genom att samordna och övervaka projektframsteg samt främja samarbete mellan projektpartners, de deltagande städerna och den externa referensgruppen.

Uppgift 2 – Skapa ett nätverk

Uppgiften: Etablera ett brett nätverk av träd-fokuserade städer i Norden, som är villiga att experimentera med 3+30+300-principen och att samarbeta för att bevara och öka andelen lokala inhemska träd och dela kunskap, vilket var väsentligt för projektets helhet. De deltagande städerna skulle vara redo att samarbeta med Yggdrasil-projektet genom nätverksmöten och workshops. En viktig del av att etablera nätverket var att få deras feedback på det arbete som projektgruppen genomförde och säkerställa att rekommendationerna var relevanta för deras specifika utmaningar.

Sammanfattning av metod: Nätverket skapades huvudsakligen genom projektgruppens befintliga kontakter, eftersom projektgruppen redan hade ett stort nätverk av kommunala experter och tidigare samarbetat med över 70 nordiska städer. Kunskap och deltagande från de partnerstäderna samlades in genom workshops och löpande kommunikation. Två digitala workshops på 4 timmar vardera och en frivillig heldagsworkshop på plats organiserades under projektets löptid (september och november 2024, samt februari 2025 efter projektets avslut). Material skickades ut till deltagarna i förväg, och de ombads hjälpa arbetsgruppen att formulera rekommendationer och vidare analyser. Se bilaga 2 för workshop-agendor och sammanfattningar av viktiga resultat.

Bidrag till målen: Genom att skapa ett nätverk av nordiska städer kan implementeringen av 3+30+300-principen förbättras och drivas framåt. Kommunerna är nyckelaktörer när det gäller stadsplanering och naturbaserade lösningar. Att få input från representanter som arbetar praktiskt med träd i städer säkerställde att arbetet undvek "one-method-fits-none"-fällan, där en standardiserad metod inte beaktar specifika behov och utmaningar. Fokus lades därför på workshops där deltagarnas insatser gjorde resultatet anpassningsbart till lokala förhållanden.

Uppgift 3 – GIS-analys

Uppgiften: Uppgiften innebar att genomföra GIS-analyser av flera nordiska städer, med fokus på 3+30+300-principen. De första stegen omfattade en kartläggning av hur varje stad följde principen, följt av en gap-analys för att identifiera områden som saknade tillräcklig trädkrontäckning.

Sammanfattning av metoden: En detaljerad metod beskrivs i kapitel 3 och bilaga A1. Nedan följer en översikt av de kompletterande GIS-analyserna.

Socioekonomisk och miljöanalys fokuserade på att utvärdera hur utsatta befolkningar påverkades av den nuvarande fördelningen av grönområden och utforska hur 3+30+300-principen skulle kunna mildra dessa skillnader.
Metod: Analysen genomfördes genom att jämföra resultaten från 3+30+300-analysen med tillgänglig data om bullernivåer, luftkvalitet och klimatrisker. Projektet syftade till att förstå hur grönområden kan mildra urbana miljöproblem och förbättrar klimatanpassningen. Ett miljömässigt rättviseperspektiv tillämpades för att säkerställa rättvis tillgång till grönområden. Utsatta områden med socio-ekonomiska utmaningar identifierades i de nio deltagande städerna och analyserades i relation till 3+30+300-principen. Resultaten presenterads i kartor och text i den slutliga rapporten, med relevant forskning som stöd för policyrekommendationer.
Jämförelse av trädutbredningsdata med klimatrelaterade parametrar som fokuserar på att leverera data som illustrerar sambandet mellan trädutbredning å ena sidan och klimatförändringsscenarier, värmestress och buller å andra sidan.
Metod: Metoden som användes baserades på klimatdata och krontäckningsdata från deltagande städer, vilket möjliggjorde två analyser: en om korrelationen mellan värmekartsdata och trädkronstäckning, och en annan om sambandet mellan buller och trädkronstäckning. Malmö valdes ut för bullerbekämpningsanalysen på grund av dess omfattande data, vilket ger en grund för att bedöma hur trädkronstäckningen påverkar bullernivåerna i stadsmiljöer.
Efteranalysen fokuserade på att skapa scenarier baserade från IPCC:s klimatprognoser för att utvärdera riskerna för värmestress och lämpligheten för trädhabitat i de deltagande städer.
Metod: Metodiken baserades på klimatförändringsprognoser från IPCC, där urbana områden med risk för värmestress identifierades både för nuläget och för år 2090. Denna analys möjliggör identifiering av ”effektiva ökenzoner” inom städer, vilka, även om de är ovanliga i Norden, belyser potentiella sårbarheter. Dessutom bedömdes områden som för närvarande är för kalla men förväntas bli ”trädvänliga” till år 2090, vilket möjliggör riktade insatser för urban grönska.

Bidrag till målen: GIS-analysen spelade en avgörande roll för att uppnå projektets mål genom att tillhandahålla rumsliga insikter och datavisualisering som hjälpte till att förstå och kartlägga den geografiska fördelningen av nyckelvariabler, såsom trädkronstäckning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Tillvägagångssättet säkerställde att Yggdrasil-projektet gav användbara insikter och praktiska rekommendationer för att skapa mer klimatanpassade och socialt rättvisa stadsmiljöer i hela Norden. Resultaten är avsedda att vägleda framtida stadsplanering och policyutveckling.

Uppgift 4 – Kartläggning av trädarter

Uppgiften: Genomföra en detaljerad kartläggning av trädarter i urbana områden, med fokus på att identifiera andelen inhemska och exotiska arter i varje stad, med en bedömning av andelen inhemska och exotiska arter. Detta syftade till att bättre förstå biologisk mångfald och hur trädbestånd bidrar till klimatanpassning.

Sammanfattning av metoden: GIS-teknologi användes för att kartlägga fördelningen av trädarter i fem av de deltagande städerna, där data samlades in för både inhemska och exotiska arter (inhemska för de nordiska länderna, inte specifikt för det enskilda landet). De städer som bidrog med data var Malmö, Umeå, Stavanger, Bergen och Kolding. Detta möjliggjorde en djupgående analys av träddiversitet och dess koppling till urbana biodiversitetsmål. Uppgiften inkluderade även en bedömning av antalet träd som undersökts per capita i de deltagande städerna. För att fastställa befolkningstalen hämtades data från Wikipedia, där siffrorna för ”City” eller ”Urban” användes beroende på vad som fanns tillgängligt.

Data samlades in från fyra av de största plantskolorna i Sverige för att utvärdera vad som planteras i urbana områden som en fallstudie för att informera om den bredare nordiska plantskolesituationen. Den insamlade datan är dock inte offentligt tillgänglig eftersom den innehåller känslig och/eller konfidentiell information om de deltagande plantskolorna. Alla deltagande plantskolor är grossistplantskolor, och de flesta av de sålda träden hamnar på offentlig mark eller gemensamma områden som bostadsområden. Plantskolorna försåg projektet med försäljningsdata över mängden sålda solitära träd av varje art för 2023. Buskar, unga träd (även kända som ”whips”) och flerstammiga träd inkluderades inte i datan. Försäljningen inkluderade även träd som såldes till andra plantskolor, vilket kan ha lett till en viss dubbelrepresentation av vissa träd. Vid intervju med personal på plantskolorna informerade de om att de flesta träd som såldes till andra plantskolor var inhemska, vilket förklarar varför mängden inhemska träd som planteras kan vara något lägre än vad som presenteras i resultaten. Projektgruppen betraktar dessa resultat och de resulterande rekommendationerna som indikativa för den bredare nordiska plantskoleproduktionen.

Bidrag till målen: Kartläggningen av trädarter bidrog till att kvantifiera biologisk mångfald (och mer specifikt träddiversitet) och identifiera brister i förekomsten av inhemska arter. Denna data möjliggjorde välgrundade beslut om hur man kan förbättra urban grönska i linje med 3+30+300-principen och bidrog till att främja inhemska arter i stadsplaneringen.

Uppgift 5 – Samordning med NordGen

Uppgiften: Kartläggning och analysen av trädarter samordnades med NordGens arbete med genetiska resurser, vilket är en del av projekt 5 i programmet Nordic Nature-Based Solutions (NBS

Sammanfattning av metod: Ett möte med koordinatorn för NordGen hölls tidigt i projektet för att diskutera möjliga samarbetsområden, och information om Yggdrasil-projektet delgavs i NordGens samordningsgrupp. Yggdrasils fokus ligger på urbana områden och träd, medan NordGens fokus är geografiskt bredare och kopplat till livsmedelssäkerhet. Överlapp mellan projekten är därför främst relaterat till frågor om ett förändrat klimat och dess effekter på klimatzoner samt generella diskussioner om introduktion av växter. Resultat och förslag på rekommendationer för inhemska och exotiska trädarter gjordes tillgängliga för NordGen för granskning, och efterföljande återkoppling på rekommendationerna användes vid rapportens revidering.

Bidrag till målen: Samarbetet med NordGen berikade Yggdrasils policyrekommendationer kopplade till användning av olika trädarter, både inhemska och exotiska/införda. Genom att tillföra expertis inom genetik och koppling till livsmedelssäkerhet från NordGen skapas ytterligare ett lager av fullständighet och kontextualisering vid prioriteringen av arter för förbättrade ekosystemtjänster och klimatresiliens.

Uppgift 6 – Rapportering

Uppgiften: Ta fram en rapport med konkreta rekommendationer anpassade för urbana naturbaserade lösningar (NBS) och 3+30+300-principen i Norden, med särskilt fokus på användningen av inhemska trädarter i stadsmiljöer. I uppdraget ingick även att översätta rapporten till två nordiska språk (svenska och norska) med ytterligare sammanfattning på finska och isländska.

Som ett tillägg till rapporten åtog sig projektgruppen att skapa en handbok som svarar på vanliga frågor om 3+30+300-principen och erbjuder en steg-för-steg-metod för att implementera principen. Målgruppen för handboken var nordiska kommunanställda samt andra aktörer som arbetar med planering, utformning och förvaltning av urbana grönområden och stadsplanering. Syftet med handboken var att förse dem med kunskap och verktyg för att effektivt implementera 3+30+300-principen samt hjälpa dem hantera vanliga utmaningar och lösningar.

Sammanfattning av metod: Rapporten sammanställde data från de olika projektuppgifterna, inklusive genomgång av litteratur och rapporter, policyanalys, stadsanalyser, kartläggning av trädarter och input från intressenter. Den översattes till svenska och norska, med ytterligare sammanfattningar på finska och isländska för att säkerställa bred tillgänglighet i Norden. Handboken bygger på tidigare erfarenheter av att implementera 3+30+300-principen i olika sammanhang samt resultaten från workshopserien med de deltagande städerna. I workshoparna diskuterades och sammanställdes insikter från praktiska erfarenheter från städerna.

Bidrag till målen: Rapporten ger genomförbara rekommendationer för nordiska kommuner för att integrera 3+30+300-principen, särskilt för att främja inhemska arter i stadsplaneringen. Genom att erbjuda översättningar har rapporten ökat sin räckvidd och användbarhet i hela Norden. Handboken kommer att fungera som ett praktiskt verktyg för stadsförvaltningar och andra aktörer för att navigera i komplexiteten i 3+30+300-principen och implementeringen av urbana naturbaserade lösningar i ett bredare perspektiv.

Uppgift 7 – Principer

Uppgiften: Utveckla policys som stöder integreringen av naturbaserade lösningar (NBS) genom 3+30+300-principen. Utarbeta kommunikationsmaterial för att stödja utvecklingen och genomförandet av politiken.

Sammanfattning av metoden: Befintliga policyer och initiativ i nordiska städer samt från städer och länder i andra delar av världen granskades för att identifiera områden där NBS skulle kunna integreras med hjälp av 3+30+300-principen. Baserat på denna sammanställning och analys erbjöds vägledning genom projektrekommendationer och i en handbok om hur principen kan införlivas i planering, utformning och förvaltning av stads- och grönområden. Kommunikationsmaterial utarbetades för att underlätta intressenternas engagemang och antagandet av politiken, inklusive policyrekommendationer och infografik.

Bidrag till målen: Utvecklingen av skräddarsydda policy- och planeringsrekommendationer gör det möjligt för städerna att systematiskt integrera NBS och mer specifikt 3+30+300-principen i sina planeringsprocesser. Dessa rekommendationer och deras genomförande kan leda till ökad trädkronstäckning och fler grönområden, bättre tillgänglighet för invånarna till träd och grönska, och på så sätt bidra direkt till biologisk mångfald, klimatanpassning och förbättrad folkhälsa.

Uppgift 8 – Kommunikationsplan

Uppgiften: Utveckla kommunikationsmaterial för att öka medvetenheten och engagera intressenter i projektets mål, inklusive podcasts, affischer och en kort video. Översätt material till engelska, finska, isländska, svenska och norska.

Sammanfattning av metod: En multimedia-kommunikationsstrategi utvecklades för att säkerställa projektets synlighet och engagemang. Bland aktiviteterna fanns ett särskilt poddavsnitt om Yggdrasil som producerades i Ekologigruppens etablerade podcast Artpodden, i samarbete med en annan väletablerad poddcastserie (Trädpodden), där man diskuterade utmaningar och framgångar med att implementera urbana naturbaserade lösningar. Utöver det skapades affischer som visuellt kommunicerade viktiga data och resultat. En kortfilm togs fram för att belysa betydelsen av stadsträd och 3+30+300-principen, som ett lättillgängligt komplement till rapporten och handboken. Ett after-work-evenemang hölls i Stockholm (i samband med den andra workshopen) för en grupp regionala aktörer inom urban grönstruktur.

Bidrag till målen: Kommunikationsplanen breddade projektets räckvidd och säkerställde att intressenter på olika nivåer förstod projektets mål. Genom att erbjuda översatt material stödde den ytterligare spridningen av 3+30+300-principen, vilket främjade en bredare och mer framgångsrik implementering i nordiska städer.

Uppgift 9 – Referensgrupp

Uppgiften: Etablera en referensgrupp för att ge återkoppling på metoder, resultat och rekommendationer under projektets gång.

Sammanfattning av metoden: En expertreferensgrupp tillsattes under projektets inledande faser. Gruppen bestod av representanter från nordiska städer, forskningsinstitut och experter inom policy för grönområden. Regelbundna möten och onlinediskussioner hölls för att granska projektets framsteg, och gruppen gav feedback på preliminära resultat och slutliga rekommendationer. Medlemmar i referensgruppen deltog också i projektets workshopserie. Detta säkerställde att projektet förblev anpassat till verkliga förhållanden inom stadsplanering och kunde tillgodose specifika behov hos kommunala förvaltningar och andra aktörer.

Medlemmar i referensgruppen:

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket och samordnare för barn- och ungdomsfrågor på Movium, Sverige.
Dr Matthew Browning, co-director för Virtual Reality & Nature Lab, Clemson University, South Carolina, USA.
Pernilla Johansson, konsult inom trädfrågor och tidigare regional trädgårdsmästare på Gotland, Sverige.
Dr Kjell Nilsson, expert inom grönyteplanering och tidigare forskningschef, samt chef för Nordregio, Sverige / internationellt.
Professor Dr Ben Somers, fakulteten för biovetenskap, Katolska universitetet i Leuven, Belgien.
Jessica Svännel, regionarkitekt på Gotland, Sverige.

Bidrag till målen: Referensgruppen spelade en avgörande roll i att förfina projektets inriktning och se till att rekommendationerna var relevanta, praktiska och genomförbara. Deras feedback bidrog till att stärka slutrapportens kvalitet, handbokens värde och projektet anpassning till de verkliga utmaningar som nordiska och andra kommuner står inför vid implementering av 3+30+300-principen.