Sammanfattande projektresultat
Yggdrasil – The Living Nordic city syftade till att:
Utvärdera hur effektivt 3+30+300-principen främjar folkhälsa, motståndskraft mot klimatförändringar och biologisk mångfald, med ett särskilt fokus på inhemska trädarter.
Vägleda de nordiska länderna i genomförandet av Kunming-Montreal Global Biodiversity Frameworks Target 12 om gröna städer (Target 12 (cbd.int)) och stötta arbetet kring Target 8 och 11 om klimatförändringar, naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster (Target 8 och 11 (cbd.int))
Etablera ett samarbetsnätverk mellan nordiska städer för att främja bevarandet och utökandet av lokala trädbestånd.
I länder där 3+30+300-principen kan vara svår att tillämpa (t.ex. Färöarna, Island och Grönland) på grund av bristen på inhemska trädarter och svårigheten att uppnå hög trädkronstäckning, kartlägga realistiska steg mot 3+30+300-principen och föreslå alternativa metoder för att öka den urbana grönskan, exempelvis genom inhemsk vegetation.
Denna rapport har presenterat omfattande information och analyser om den nuvarande statusen för 3+30+300-principen i Norden. Resultaten inkluderar bland annat en översikt över det övergripande läget för urbana trädbestånd och grönytor i enlighet med principen i alla nordiska länder, vilket visar att de flesta länder och kommuner uppnår goda resultat i efterlevnaden av 3+30+300. Samtidigt visar gap-analysen för de deltagande kommunerna att det finns möjligheter till ytterligare förbättringar. De resultat som presenteras i denna rapport belyser också kopplingarna mellan 3+30+300, folkhälsa, klimatförändringar och biologisk mångfald.
Arbetet som genomförts av Yggdrasils projektgrupp utgör ett viktigt bidrag till att uppnå målsättningar för grönytor, biologisk mångfald och naturbaserade lösningar på olika nivåer, inklusive Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework Target 11. I denna rapport presenteras konkreta sätt att integrera 3+30+300 i policys och planer, baserat på erfarenheter från nordiska länder och städer samt andra platser. Ett exempel på en relevant policyram är översiktsplaner, men som fallet med flera svenska städer visar kan 3+30+300 även inkluderas i kommunala program för urban grönstruktur. Principen har potential att bli en viktig genomförandemekanism och måttstock för den bredare implementeringen av naturbaserade lösningar, och kan dessutom bidra till en mer rättvis fördelning av dessa lösningar.
Yggdrasil-projektet har skapat ett nätverk av organisationer och kommuner som kan bidra till att driva på implementeringen av 3+30+300 och stärka insatserna för biologisk mångfald, folkhälsa och klimatarbete, bland annat genom ökad användning av naturbaserade lösningar i nordiska kommuner. Inom detta nätverk har ett viktigt utbyte av kunskaper och erfarenheter ägt rum.
Trots att de flesta nordiska länder och kommuner är väl rustade för att genomföra 3+30+300 är det viktigt att arbeta kontextspecifikt och erkänna att förutsättningar och behov skiljer sig åt. Träd och grönytor är viktiga för klimatanpassning och hälsofrämjande arbete, och även länder och regioner med mindre träd- och skogstäckning, såsom Färöarna och Island, visar att 3+30+300 kan vara ett användbart verktyg för att stärka det urbana och andra bebyggda områden. Naturligtvis måste det lokala landskapet och den lokala biologiska mångfalden beaktas. Denna rapport visar också vilken roll biologisk mångfald och inhemska träd spelar för att uppnå policyrelaterade mål om beboeliga och motståndskraftiga städer, samtidigt som den betonar vikten av diversifierade och robusta trädbestånd som även inkluderar exotiska arter.
Rekommendationer
Baserat på arbetet inom Yggdrasil kan flera rekommendationer ges, både för att främja grönskan i nordiska kommuner och implementeringen av naturbaserade lösningar, samt specifikt för att tillämpa principen 3+30+300.
Generella rekommendationer
Policy och planering
Nordiska städer och kommuner har en lång tradition av att skapa gröna städer. I takt med förtätning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hotas dock denna tradition, vilket riskerar att göra urbana områden mindre gröna, vilket gör dem mer sårbara samt mindre beboeliga och hälsosamma. Medvetenheten om denna risk måste ökas, och åtgärder måste vidtas för att motverka den.
Kopplat till ovanstående är det viktigt att säkerställa att grönområden och träd inte tas bort i samband med förtätning och exploatering som syftar till att öka attraktiviteten och tryggheten i socioekonomiskt utsatta områden.
Tillräcklig trädkronstäckning och grönområden behöver tillhandahållas i nya utvecklingsområden för att undvika skapandet av framtida utsatta stadsdelar. Ett varmare, torrare och våtare klimat med flera extrema väderhändelser kommer att påverka våra nordiska städer, och områden utan träd och grönska blir då mer utsatta och sårbara.
För att maximera de socioekonomiska fördelarna behöver träd integreras i bredare stadsplanerings- och utvecklingspolicyer. Trädplanteringsinitiativ bör samordnas med strategier för bostäder, transporter och folkhälsa för att uppnå större effekt.
Barn, äldre, sjuka eller andra utsatta grupper har särskilt behov av grön infrastruktur och närhet till högkvalitativa offentliga grönområden, dels för att de är mer känsliga för luftföroreningar och värme, dels för att de är mer känsliga för effekterna av luftföroreningar och värme, dels för att de ofta tillbringar en stor del av sin tid nära sina hem eller olika institutionella miljöer.
Implementeringen av 3+30+300-principen bör ses i ett bredare internationellt och nationellt politiskt sammanhang. Till exempel sätter EU:s nya lag om naturrestaurering minimikrav på trädkrontäckning och andelen offentliga grönområden i våra städer.
Finansiering och investeringar
Offentliga investeringar i urban grönska och incitament för privata markägare att plantera och underhålla träd är av avgörande betydelse. Städerna kan införa skattelättnader eller bidrag för miljöanpassningsinsatser. Även om finansiering och investeringar inte specifikt omfattades av Yggdrasil-projektet, är det tydligt att långsiktiga program för bibehållandet av gröna utemiljöer kräver tillräckliga resurser, inte minst för att säkerställa en långsiktig förvaltning.
Skydd av träd och förvaltning
Vi behöver behålla och vårda befintliga träd i stadslandskapet snarare än att lägga för stor vikt vid att plantera nya träd. Detta är särskilt viktigt för äldre träd, eftersom de tillhandahåller fler ekosystemtjänster än yngre och mindre träd.
Viktiga träd som är i behov av växtbäddsrenovering för att förbättra växtförhållandena bör identifieras och tas om hand på lämpligt sätt.
Nordiska kommuner bör avsätta mer resurser för att inventera och övervaka sina trädpopulationer. Ju mer data som samlas in, desto bättre policyer kan utvecklas och implementeras för att säkerställa mångfald bland träden.
Trädartsval och plantering
Att bara plantera så många träd som möjligt, oavsett plats eller art, bör undvikas. Det är viktigt att ta hänsyn till exempelvis framtida klimatförhållanden och biologisk mångfald.
Tänk långsiktigt – plantera träd med tillräckligt utrymme för att de ska kunna växa sig stora. Det är bättre att ha färre träd som kan bli gamla och stora än många små som aldrig når sin fulla potential.
Se till att plantera en variation av arter för att skapa en hållbar och motståndskraftig grönstruktur i staden.
Artfördelning, inklusive användning av inhemska och exotiska arter
Att sträva efter en mer diversifierad trädpopulation är viktigt för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringar. Alla nordiska kommuner är för närvarande inte ett tillräckligt diversifierat trädbestånd och är därmed sårbara för klimatförändringar, befintliga och nya skadegörare samt sjukdomar. Mångfalden av trädarter kan ökas genom att plantera nya arter istället för de vanligaste arterna i städer, exempelvis baserat på arternas lämplighet i framtida klimatscenarier. Vidare gör diversitet inom trädarter populationerna mindre sårbara för förändringar i miljön och ökar deras anpassningsförmåga. Mångfald handlar också om en god åldersfördelning för att kunna bibehålla en trädkronstäckning över tid. I parker och skogsområden kan förekomsten av död ved dessutom stödja biologisk mångfald.
Diversitet är också viktigt för att minska ekosystemtjänsters negativa effekter som pollenallergener, och träddiversitet bidrar positivt till mångfalden av flora, fauna och svampar som är beroende av olika arter. Dessutom bör val av trädart inkludera både positiva och mer utmanande egenskaper hos träd, även på lång sikt.
Det bör säkerställas att nya träd väljs med hänsyn till både det nuvarande och framtida klimatet.
Andelen träd som planteras enbart för prydnad bör i många fall minska till förmån för träd som är avsedda att ge skugga, eftersom temperaturreglering och andra klimatrelaterade fördelar med träd har blivit en prioritet.
Användningen av exotiska trädarter bör ske med stor försiktighet. Det är av stor vikt att vara noggrann med att undvika att invasiva arter introduceras, då dessa kan sprida sig och konkurrera med den lokala floran och habitat. Användning av icke-inhemska växter kan också påverka pollineringspopulationer negativt. Därför är det viktigt att följa respektive lands rekommendationer för att undvika användning av invasiva arter.
Engagemang från lokalsamhället