Sektorernas insatser och aktiviteter

I följande kapitel följer sammanställningar av sektorernas svar på frågan om hur sektorn/området har arbetat med att integrera jämställdhet i arbetet och vilka goda exempel de vill lyfta fram. Här uppmanades sektorerna att ge en helhetsbild av relevanta arbetssätt, projekt, publikationer och andra relevanta aktiviteter. Vissa beskrivningar har av utrymmesskäl kortats.

Arbetsliv (MR-A) skriver att jämställdhetsperspektivet varit viktigt i framtagandet av en ny statistikrapport. Under perioden har också Nordregio fått i uppdrag att visa skillnaden mellan könen för de olika nyckeltalen som finns inom arbetslivsområdet (t.ex. sysselsättning, arbetslöshet och lön). Arbetet i det nordisk-baltiska PIAAC-nätverket lyfts också fram som ett sammanhang där jämställdhetsfrågor står högt på agendan. 

Forskningsinitiativet Sexuella trakasserier i arbetslivet som varit ett samverkansprojekt mellan flera sektorer avslutades under perioden. Sektorn lyfter fram projektet Speak up against sexual harassment (SUSH) – ett praktikorienterat forskningsprojekt om förebyggande av sexuella trakasserier. I projektet medverkade bland annat polisen i Norge, Sverige och Island. Här kan du läsa mer om projektet och ta del av nyckelbudskap och slutsatser.

Barn och unga (MR-SAM) har under hösten 2023 samarbetat med ÄK-JÄM kring en konferens inom programmet Nordic Leadership for Gender Equality in Climate Action som samlade över 100 ungdomar. De tematiska workshops som hölls fokuserade på klimatrelaterade frågor och leddes av ungdomsexperter som valts ut för att säkerställa rättvis representation och inkludering av genusperspektiv. Vid konferensens slut hade tio krav för en jämställd och rättvis klimatomställning utarbetats. Där lyftes exempelvis vikten av att investera i gröna energilösningar, start-ups och innovation som leds av kvinnor samt att stimulera fler kvinnor och icke-binära att utbilda sig för framtida arbete inom energisektorn. Här kan du läsa mer om slutsatserna från arbetet.

NORDBUK ger också fortsatt stöd till arbetet med att implementera Nordiska ministerrådets policy för integration av hållbar utveckling, jämlikhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.

Digitalisering (MR-DIGITAL) har i första hand arbetat med att integrera jämställdhets­perspektivet på projektnivå. Sektorn lyfter fortsatt fram NOBID-projektet – Nordiskt-baltiskt samarbete om eID som ska underlätta tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och beskrivs som en gemensam byggsten för flera hållbarhetsmål. De berättar också om det finska ordförandeskapets initiativ som byggt en modell för digitalisering utifrån principerna om jämställdhet (mål 5 i Agenda 2030). Datautbytesmodellen kommer att främja jämställdhet genom design, genom att uppmärksamma eventuella relevanta könsskillnader. Den handbok som utarbetades efter projektet hittar du här. Sektorn beskriver också initiativen Cyber Battle Nordic-Baltics och Cybercation som är en rad olika initiativ kopplade till cybersäkerhet. En långsiktig ambition är att få lika många män som kvinnor i cyberbranschen. Slutrapporten kopplat till ett projekt om digitala moderskapskort publicerades i april 2024.

Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) betonar åter det tydliga uppdraget och fokuset på jämställdhet i NKJ och SNS. FJLS har i samarbete med jämställdhetssektorn i Nordiska ministerrådet genomfört ett projekt om jämställdhet i den blå ekonomin. Fiske och vattenbruk är typiskt mansdominerade yrken och projektet Lax och jämställhet, som avslutades i slutet av 2023, undersökte vilka hinder som finns för en mer könsbalanserad utveckling. Ett nytt projekt har startats på Nordregio som handlar om ungas roll i livsmedelssystemen. Utöver unga har projektet ett stort fokus på diversifiering för att få en mer diversifierad arbetskraft inom sektorn och på att analysera olika strukturella hinder. Jämställdhetsperspektivet är en viktig del i detta, men också diversifiering till olika grupper. I mars 2024 lanserades en rapport om vad som krävs för att ändra våra matvanor i de nordiska länderna. Rapporten hade inte ett specifikt jämställdhetsfokus men såg på hur olika grupper i samhället har tillgång och möjlighet till hållbar och hälsosam mat. Samverkansprojektet BioEquality fortgår och syftar till att bidra till en mer jämställd bioekonomi.

Integration (MR-SAM) lyfter fram det fokus de just nu har på den utmanande situationen för kvinnor med utländsk bakgrund, framför allt utomeuropeisk bakgrund. Den 12 juni 2024 arrangeras seminariet Paths to gender-equal integration med svenska ordförandeskapet och NIKK som en del av detta arbete. Kvinnors integration är också huvudtemat för den årliga integrationskonferensen den 11–12 december.

I 2024 har det svenske ordförandeskapet satt särskilt fokus på migranters föräldraskap. OECD har inom ramen för detta initiativ fått i uppdrag att under 2024 granska utlandsfödda mammors och pappors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden i Norden.  

I januari 2024 publicerades rapporten Employers’ perspectives on hiring immigrants – Experiences from the Nordic countries som bland annat omfattade förslag på åtgärder för att främja kvinnors inkludering på arbetsmarknaden.

Sämre skolresultat bland utrikes födda pojkar är också ett tema som fortsatt berörs– exempelvis under ett seminarium på Järvaveckan i maj 2024. Utbildningsfrågan fördjupas under året i en studie om språkinlärning hos barn i grundskolan. Nordisk forskning visar att tidig språkträning är viktigt speciellt för pojkar.   

Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM) ger exempel på projekt som främjat jämställdhet. De nordiska ambassaderna i Libanon har fått stöd för att arbeta med främjandet av kvinnors ekonomiska inflytande och rättigheter i MENA-regionen. Samarbetet involverar bland annat UN Women samt ett antal kvinnliga libanesiska parlamentariker. De berättar också att de varit med och stöttat olika tvärsektoriella projekt såsom Transforming Futures through Digital Inclusion in Nordic-Baltic Region (se Digitalisering ovan) samt Nordic Leadership for Gender Equality in Climate Action (se Hållbarhet ovan).

Justitiefrågor (MR-JUST) nämner att de under 2023 finansierat ett projekt i arbetet mot människohandel, där det finns ett tydligt genusperspektiv. Resultaten från dessa projekt är dock inte tillgängliga ännu.

Kultur (MR-K) beskriver hur deras hus och institut arbetat med att integrera jämställdhet. NKK har arbetat med att utbilda sina externa expertgrupper och kommer att anordna en kurs om Nordiska ministerrådets tvärgående perspektiv, inklusive jämställdhetsfrågor. Syftet med utbildningen är att göra sina expertgrupper medvetna om jämställdhetsfrågor och eventuella snedvridningar, så att de bättre kan ta hänsyn till dem när de fattar beslut om bidragsfördelning.

Sektorn har också fortsatt att stödja Nordens institut på Grönland (NAPA) och deras arbete med att förbättra situationen för hbtq+-personer på Grönland. Arbetet omfattar ett Pride-event i Nuuk 2023 samt stöd till hbtq+-föreningen Sipineq+.

Nordens hus på Färöarna (NLH) fortsätter stärka representativiteten inom de konstnärliga programmen. Det sker bland annat genom att lyfta förebilder inom konstområden där ett kön är underrepresenterat, exempelvis kvinnliga filmregissörer och män inom textilkonsten. Bland övriga exempel nämns en paneldebatt på temat ”Kvinnor i politiken” som arrangerades under Färöiska minoritetsfilmfestivalen (FIMFF). Tillsammans med Amnesty International anordnade FIMFF också en paneldiskussion om den färöiska abortlagen.

På Nordens institut på Åland (NIPÅ) uppges 78 evenemang ha anordnats under 2023 för att främja ett tillgängligt, inkluderande och jämställt kulturliv i Norden med hög konstnärlig kvalitet.

På Nordens hus i Reykjavik (NOREY) har jämställdhets­perspektivet integrerats i resultatmålen. Det handlar bland annat om att ”[...] vidareutveckla Nordens hus som en öppen, inkluderande och mångsidig institution och att denna grund återspeglas i husets alla verksamheter”. Det framgår också att aktiviteter ska planeras och genomföras med medvetenhet om jämställdhetsintegrering och representation. NOREY har också ett tydligt uppdrag att utarbeta och analysera könsuppdelad statistik på deltagande kulturaktörer, projektägare och liknande.

Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-TILLVÄXT) berättar om Share the Care – ett projekt som Nordregio driver genom NIKK. Det syftar till att öka andelen män inom vården i Norden. Nordregio har under 2023 tagit över ansvaret för nordisk statistik där särskilda indikatorer tagits fram för att följa upp jämställdhet i Norden. Sektorn nämner också att NEF, genom nätverket NEEN, tagit fram en lista över kvinnliga experter inom den nordiska energisektorn för att tydliggöra den breda kompetens som finns.

Sektorn lyfter även fram Nordiskt Atlantsamarbete (NORA) som vid anordnandet av en konferens i Sisimiut om Unescos världsarv säkerställt en bra balans mellan män och kvinnor på föredragshållarna.

Nordic Innovation lyfter fram Diversity Community of Practice som är ett pågående arbete med regelbundna digitala möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för mångfald och jämställdhet som också ska bidra till att stärka arbetet inom de organisationer som medverkar. Nordic Innovation berättar också att jämställdhets­perspektivet ingår som en del i de projekt som beviljas medel. De lyfter särskilt fram Nordic VC Challenge där genusdimensionen är ett särskilt viktigt inslag, både i projektdeltagandet som sådant och även externt på konferenser och i kommunikation.

Social- och hälsopolitik (MR-S) beskriver hur de arbetar målinriktat med att integrera ett jämställdhetsperspektiv, bland annat genom att eftersträva en jämn könsfördelning i projektens styrgrupper, bland intervjupersoner i undersökningar och i förbindelse med aktiviteter där nordiska invånare bjuds in att delta. Strävan efter en jämn könsfördelning kommer också framöver att bli inskrivet som standardformulering i sektorns mallar för mandat till nätverk och styrgrupper.

NVC har i uppdrag i det årliga beviljningsbrevet att systematiskt integrera ett jämställdhets­perspektiv i arbetet. De arbetar vidare med sin modell där de utsett medarbetare med särskilda uppdrag både i det interna och det utåtriktade arbetet med att implementera Nordiska ministerrådets vägledning för de tre tvärgående perspektiven inklusive jämställdhet. Funktionshinderrådet ska bidra till effektiv samhällsinkludering av personer med funktionsned­sättning och till att relevanta jämställdhetsaspekter diskuteras i nordiskt samarbete om funktionshinderfrågor.

Sektorn nämner också projektet Välfärdens resiliens vid framtida kriser i Norden. Det ska belysa jämställdhetsaspekter och använder genusperspektiv i förhållande till krishantering inom välfärden, exempelvis hälso- och sjukvården. Projektet som handlat om unga mäns psykiska ohälsa som konsekvens av coronakrisen – som nämndes i förra årets redogörelse – har nu kommit med sin slutrapport.

Utbildning och forskning (MR-U) beskriver hur jämställdhetsarbetet beaktats i den konsekvensanalys som gjorts av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande i förberedelserna inför en ny programperiod och ett nytt nätverk (Nätverk för livslångt lärande).

Sektorn har nu också lanserat det nordiska initiativ som aviserades i förra årets redogörelse. Futureproofing VET in the Nordics löper på under perioden 2025–2030. Syftet med initiativet är bland annat att mobilisera unga i Norden till att delta i debatten om och bidra med lösningar på hur yrkesutbildningen kan göras mer attraktiv. I detta arbete ingår också perspektiv på mångfald och kön.  

MR-U nämner också Nordforsks utlysning rörande forskning om grön omställning. Utlysningen har tre underteman, varav ett handlar om genusperspektiv i den gröna omställningen för att den ska bli rättvis, effektiv och hållbar. Resultatet av utlysningen beräknas vara klart i juni 2024.

Kommunikation berättar hur de använder riktlinjer och kontrollfrågor för att säkerställa att vi har tänkt in jämställdhets­perspektivet i verksamheten. De säkerställer också att alla kommunikationsplattformar stödjer Nordiska ministerrådets mål i relation till jämställdhet, exempelvis vad gäller representation.

Gränshinder (MR-SAM), Miljö och klimat (MR-MK) och Ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS) beskriver kortfattat hur de arbetar med jämställdhet som en integrerad del av sin verksamhet, exempelvis i analysarbete och planering av konferenser. 

Sektorerna har också gett exempel på stödordningar där det ingår krav på ett jämställdhets­perspektiv hos de som ansöker om medel. Det handlar då exempelvis om krav på att redovisa andel kvinnor och män bland de deltagande eller mer övergripande krav på att redogöra för ett aktivt jämställdhetsarbete. I flera fall handlar det om krav på de som ansöker om medel att både i ansökan och i återrapporteringen reflektera över sina projekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på sådana skrivningar finns bland annat inom stöd under Nordic Innovation (MR- TILLVÄXT), programmet Prosperous Future (Internationellt samarbete och Arktis), kultur (MR-K) och barn och unga (MR-SAM).  

Kultur (MR-K) beskriver ingående hur NKK, som fördelar bidragen inom deras sektor, arbetar för att främja och följa upp jämställdhet. För de program som riktar sig till individer ställer exempelvis NKK en direkt fråga om den sökandes kön (man, kvinna, ospecificerat). Det innebär att statistik kan samlas in om de sökande och användas som underlag för beslut som leder till en mer jämn könsfördelning bland bidragsmottagare. NKK ställer också frågor om hur de sökande tar hänsyn till jämställdhet i sina projekt och hänvisar till Nordiska ministerrådets riktlinjer för integration av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barn- och ungdomsperspektiv. De sökande ombeds reflektera över hur deras projekt kan bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Denna fråga går sedan igen i slutrapporten där bidragstagarna ombeds reflektera över sina resultat.

Internationellt samarbete och Arktis berättar att integrerade jämställdhetsperspektiv är ett viktigt kriterium för att få projektstöd från de internationella stödprogrammen under MR-SAM. De har också kunnat identifiera att projektansvariga har mycket varierande insikter och erfarenhet av jämställhetsarbete i praktiken, inte minst på grund av de olika nationella kontexter som projekten behöver förankras i.

Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-TILLVÄXT) skriver att NORA analyserat projekt som beviljats medel de senaste fem åren. Det visade bland annat att 51 procent av projektledarna varit kvinnor och 49 procent varit män.

Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) lyfter fram att alla aktörer och projekt som beviljas bidrag av SNS och NKJ ska arbeta med jämställdhet. Arbetsliv (MR-A) formulerar sig på liknande sätt och betonar att alla aktörer som mottar stöd från sektorn ska beakta ett jämställdhets­perspektiv.