Hur sektorerna tagit sig an jäm­ställdhets­perspektivet

I följande kapitel görs en sammanställning av hur sektorerna prioriterat och integrerat jämställdhets­perspektivet i sitt arbete.

På frågan om sektorerna under 2023–2024 analyserat olika jämställdhetsaspekter inom deras sektor/område svarar 7 av de 15 sektorerna ja. De som svarar ja ombeds också beskriva vilken data eller statistik de använt.

Arbetsliv (MR-A) lyfter fram rapporten Toward a more inclusive labour market in the Nordics 3: A Multitude of barriers som är den tredje i ett projekt som utforskar hur olika utsatta grupper i högre grad kan inkluderas i arbetslivet. Rapporten visar bland annat på skillnader mellan olika kön när det handlar om hinder för arbetsmarknadsetablering. Sektorn berättar också att ämbetsmannakommittén (ÄK-A) löpande använder sig av statistik från Eurostat för att belysa olika aspekter av jämställdhet inom de frågor de arbetar med.

Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) lyfter fram årsrapporterna från Nordic Forest Research (SNS) och The Nordic Joint Committee for Agricultural and Food Research (NKJ) som innehåller indikatorer för jämställdhet.

Integration (MR-SAM) berättar hur de särskilt fokuserat på hur kvinnor med utländsk bakgrund etablerar sig på arbetsmarknaden. I arbetet har de använt statistik som Nordregio tagit fram och som bland annat omfattar resultat från Eurostats Labour Force Survey. Arbetet visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan könen i hela Norden. Integration lyfter också fram sitt arbete inriktat mot pojkars situation i skolan, och hur de presterar sämre än flickorna. Data visar här att klyftan är särskilt tydlig mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund.

Kultur (MR-K) lyfter fram rapporten Kulturens roll och nytta i samhällsutvecklingen – En kunskapsöversikt med utgångspunkt i forskning och de nordiska ländernas kulturpolitik som publicerades i januari 2024. Rapporten undersöker bland annat konstens och kulturens roll för jämställdhet, mångfald och social utveckling. 2023 arbetade Nordisk kulturkontakt (NKK) fram ”mångfaldsstatistik” där de även inkluderade data rörande kön och representation.

Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-TILLVÄXT) lyfter fram hur arbetet i jämställdhetsgruppen Nordic Energy Equality Network (NEEN) främjat forskning inom området. De har också genom paneldebatter, tal och evenemang diskuterat statistik kring könsfördelningen inom energisektorn, och vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med snedfördelningen.

Social- och hälsopolitik (MR-S) berättar att sektorn vid framtagande av nytt samarbetsprogram inom social- och hälsoområdet för perioden 2025–2030 har kartlagt könsuppdelad nordisk statistik inom området. Den har visat på skillnader mellan könen, bland annat vad gäller självupplevd hälsa. Kvinnors självupplevda hälsa är sämre än männens och det finns en lägre upplevd livskvalitet och psykisk hälsa bland unga flickor jämfört med unga pojkar. Ett högre antal män begår dock självmord. Statistiken har också, precis som Integration pekat ut, visat på lägre sysselsättningsgrad bland kvinnor som är icke-EU-medborgare.

Utbildning (MR-U) skriver om den konsekvensanalys av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) som gjorts i samband med utarbetandet av ett nytt samarbetsprogram. Analysen visade att det nordiska nätverket för livslångt lärande (NLL, det vill säga nya NVL) i framtiden kan vara mer proaktiva i sitt arbete med genus och intersektionalitet. Detta innefattar såväl representativitet som tillgänglighet i nätverk och verksamheter men också gällande de ämnesområden nätverket fokuserar på. Konsekvensanalysen pekade också på ett behov av större fokus på tillgänglighet, särskilt för personer med funktionsnedsättning. 

Nio sektorer har uppgett att det finns formulerade jämställdhetsmål inom sektorn. Det är ungefär lika många som i fjol. Barn och unga (MR-SAM), Ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS), Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM), Justitiefrågor (MR-JUST) och Utbildning och forskning (MR-U) har svarat nej på frågan om det finns formulerade jämställdhetsmål inom sektorn/området. Hållbar utveckling (MR-SAM) har också svarat nej men skriver att jämställdhet ingår som en del av hållbar utveckling, men det har inte lyfts fram separat. 

På frågan om i vilka styrdokument jämställdhets­perspektivet är integrerat väljer sektorerna att lyfta fram dokument som befinner sig på olika nivåer i styrkedjan. Resultatet visar precis som tidigare att flera sektorer har övergripande formuleringar om jämställdhet i sina samarbetsprogram. Kultur (MR-K) har i sitt samarbetsprogram exempelvis målet ”Ett jämställt och inkluderande konst- och kulturliv som är tillgängligt för alla i hela Norden”. Arbetsliv (MR-A) har i sitt samarbetsprogram ett uttalat mål att stärka likabehandling och jämställdhet i arbetslivet. Social- och hälsopolitik (MR-S) utgör ett ytterligare exempel och nämner Nordiskt program för samarbete om funktionshindersfrågor 2023–2027 där jämställdhet i ett intersektionellt perspektiv ingår. De skriver också hur de i beviljningsbrevet till Nordiskt välfärdscenter (NVC) betonar vikten av att de främjar de tvärgående perspektiven och integrerar dem i sitt arbete. Kultur (MR-K) skriver på samma tema att de flesta av sektorns samverkansinstitutioner och samarbetspartners inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i sina mål. 

Digitalisering (MR-DIGITAL) lyfter fram ministerförklaringen Digital North 2.0 som innehåller målet att ”[...] främja digital inkludering, inflytande och jämlikhet i våra samhällen genom att ta itu med könsklyftor, kompetensgap, färdighetsgap, åldersskevhet och missvisande data samt genom att bygga digital tillit genom hög medvetenhet om cybersäkerhet och informationssäkerhet i våra samhällen”. Ytterligare exempel på formulerade jämställdhetsmål handlar om representation. Sådana finns inom flera sektorer. Gränshinder skriver bland annat att det i mandatet till Gränshinderrådet står att de ska sträva efter jämn könsfördelning i sammansättningen av rådet. Detsamma gäller sammansättning av NVC-rådets medlemmar, där det i stadgarna till NVC framgår att ”jämställdhet mellan könen har hög prioritet vid utseende av rådet”. 

12 av 15 sektorer svarar att det finns behov av mer eller ny statistik eller kunskap om jämställdhet inom deras sektor. Det är fler än i förra årets sammanställning då 9 av 15 sektorer svarade att mer statistik och kunskap behövs.

Arbetsliv (MR-A) betonar, precis som i fjol, att det finns mycket statistik och kunskap om jämställdhet och arbetsliv men att uppdaterad kunskap inom området ständigt behöver utvecklas.

Barn och unga (MR-SAM) skriver att de gjort en genomgång av den statistik om barn och unga uppdelat på kön som finns i Nordiska ministerrådet statistikdatabas och noterat att det finns relativt gott om statistik men att uppgifterna behöver uppdateras efter 2022.

Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) lyfter fram att statistik som möjliggör jämställdhetsanalyser finns på nationell nivå men att det vore intressant med jämförande analyser på nordisk nivå.

Gränshinder (MR-SAM) betonar, liksom i fjol, att all statistik som kan bidra till att förstå eventuella gränshinder som drabbar kvinnor och män olika välkomnas. Som exempel nämns att könsuppdelad pendlingsstatistik skulle kunna hjälpa till att belysa jämställdheten ur ett mobilitets- och integrationsperspektiv.

Integration (MR-SAM) ser ett behov av att fördjupa kunskapen om utrikesfödda kvinnors anknytning till arbetsmarknaden för att kunna förstå problematiken och rikta åtgärderna mer effektivt. De efterlyser också en analys av lönevillkoren för kvinnliga migranter i förhållande till män med migrantbakgrund samt i jämförelse med män och kvinnor födda i Norden.

Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM) efterlyser mer praktiknära jämställdhetsstatistik och goda exempel att använda som inspiration för sitt fortsatta arbete.

Kultur (MR-K) efterlyser bättre könsuppdelad statistik om kulturskapare, deras arbetsvillkor, karriärmöjligheter och ekonomi. Detsamma gäller eventuella könsskillnader när det handlar om deltagande i och konsumtion av kultur.

Miljö och klimat (MR-MK) lyfter fram ett behov av att fortsatt analysera jämställdhetsperspektiv för ett klimatneutralt samhälle, exempelvis hur mer natur gynnar olika befolkningsgrupper.

Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-TILLVÄXT) lyfter fram behovet av att fortsatt ta fram statistik och kunskap likt den som togs fram i den NEF-finansierade rapporten Gender equality in the Nordic energy sector från 2021. Den visade på den skeva könsfördelningen och bristen på jämställdhet och mångfald inom energisektorn i Norden och bland akademi, myndigheter och inom energibolag.

Social- och hälsopolitik (MR-S) berättar att arbetet enligt programmet för nordiskt samarbete om funktionshinder (2023–2027) fortgår och att det där löpande ska tas fram och sammanställas nordiskt jämförbar och könsuppdelad statistik inom fyra områden: diskriminering, utbildning, arbetsliv och tillgänglighet, och att all statistik kommer att vara könsuppdelad. De nämner också att det fortsatt är intressant att analysera användandet av olika hälsotjänster (exempelvis digitala) utifrån ett genusperspektiv.  

Utbildning (MR-U) nämner kortfattat vikten av utbildnings­statistik uppdelad på kön. 

Sektorerna har också utifrån fasta svarsalternativ fått ange i vilka processer de integrerar ett jämställdhetsperspektiv.

Figur 1: I vilka processer integrerar ni ett jämställdhetsperspektiv? 

Diagrammet visar hur många av de totalt 15 sektorerna som kryssat för att de integrerar jämställdhet i de olika processerna. Resultatet är i stort jämförbart med i fjol.

Det är fortsatt vanligast att integrera jämställdhet i formulering av samarbetsprogram och andra styrdokument, något som beskrivits ovan. Det är också vanligt att integrering skett vid utformning och genomförande av projekt och andra initiativ. Fler uppger i år att de integrerar ett jämställdhetsperspektiv vid beslut eller i formuleringar av sakframställningar. Det är fortsatt ungefär hälften av sektorerna som uppgett att jämställdhet ingår som krav på de som ansöker eller beviljar stöd i sektorernas stödordningar. Fem sektorer har svarat att perspektivet ingått i uppföljning och utvärdering av styrdokument. Det är, precis som i fjol, relativt få sektorer som svarat att det integreras vid styrning av externa aktörer eller i budgetprocesser. 

I enkäten har sektorerna också ombetts bedöma hur stort utrymme arbetet med att integrera ett jämställdhets­perspektiv tagit under 2024 i jämförelse med 2023. Fem sektorer upplever att jämställdhetsperspektivet förstärkts, medan övriga uppger att det getts ett likvärdigt utrymme i arbetet. En har också avstått från att svara med hänvisning till att hen arbetat för kort tid inom sektorn för att kunna bedöma det.