Norden har länge varit ett globalt föredöme när det handlar om jämställdhet. Samtidigt som de nordiska länderna presterar bättre än många andra när det gäller jämställdhet, kvarstår det utmaningar.
Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI har arbetat för framtidens arbetsliv och tillväxt genom insatser med fokus på löneskillnader mellan könen och sexuella trakasserier i arbetslivet. Genom det fortsatta arbetet med vägkartan ”pushing back the pushback” har arbetet för välfärd, hälsa och livskvalitet varit i fokus för att främja jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och lika rättigheter för LGBTI-personer internationellt. Jämställdhet i den gröna omställningen har varit ytterligare ett fokus för att styrka jämställdheten i makt och inflytande samt att jämställdhetsarbete med fokus på män och maskulinitet har resulterat i bland annat ny kunskap om unga mäns psykiska ohälsa i Norden.
Nordiska ministerrådets handlingsplan 2021–2024 slår fast i mål 9 att hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ska integreras och genomföras i all verksamhet i Nordiska ministerrådet. I mål 10 står det vidare att jämställdhet är en förutsättning för att det kan genomföras en inkluderande omställning av samhället. Genom
Nordiska ministerrådets policy för integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv (kallas fortsättningsvis Nordiska ministerrådets policy eller policyn) fastslås att dessa perspektiv ska genomsyra hela Nordiska ministerrådets arbete. De tvärgående perspektiven, däribland jämställdhet, är en förutsättning för att nå målet om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Nordiska ministerrådet ska årligen redogöra för Nordiska rådet om sitt arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten.
Flera sektorer arbetar under perioden med frågor som handlar om att stärka jämställdheten i arbetslivet, utbildningssystemet och i den gröna omställningen. Det speglar också initiativ med rättighets- och likabehandlingsfokus, exempelvis för LGBTI-personer. Sektorerna på tvärs i Nordiska ministerrådet bidrar således till jämställdhetssektorns strategiska fokusområden. Även under den kommande samarbetsperioden (2025–2030) blir det viktigt att gemensamt och tvärsektoriellt fokusera på de utmaningar som sektorerna pekar på.
Följande redogörelse speglar i likhet med fjolårets redogörelse en i stort positiv bild av Nordiska ministerrådets arbete med integrering av jämställdhetsperspektivet:
Samtliga sektorer kan exemplifiera hur de arbetat med jämställdhet eller integrerat perspektivet i planering och genomförande av olika aktiviteter och i formulering av samarbetsprogram och andra styrdokument. Att Nordiska ministerrådet under perioden varit i en fas där nya samarbetsprogram utarbetas har märkts i några av sektorernas svar, exempelvis genom att de tagit upp arbetet med konsekvensanalyser.
Jämställdhetsperspektivet framstår som en alltmer integrerad del av Nordiska ministerrådets olika stödordningar, bidrag och utlysningar. Det är dock viktigt att fortsatt stärka bidragsmottagares kompetens att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete, och att stärka perspektiven i mål och resultatstyrning.
Hälften av sektorerna uppger fortsatt att de gjort mer djuplodande analyser av sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och formulerat sektorspecifika jämställdhetsmål. Samtidigt efterlyser en majoritet av alla sektorer (12 av 15) mer statistik och kunskap om jämställdhet inom sitt arbetsfält. Resultatet kan tolkas på flera sätt. Det kan vara ett tecken på ett större jämställdhetsfokus i Nordiska ministerrådets arbete. Ökad kunskap om och användning av jämställdhetsindikatorerna i
Nordic Statistics database kommer att kunna skapa större insikt och analys för sektorernas arbete med integrering.
Årets sammanställning visar att policyns princip om en jämn könsfördelning på 40–60 procent i olika arbetsgrupper och kommittéer inte uppnåtts. I de flesta grupper är fördelningen relativt jämn, men det finns fortsatt grupper inom flera olika sektorer med en sammansättning som väsentligen avviker från 40/60-målet. Det är därför viktigt att hitta sätt som Nordiska ministerrådet kan påverka sammansättningen i kommittéer och arbetsgrupper i en mer jämställd riktning.
Sammantaget arbetar Nordiska ministerrådet i många hänseenden och inom många sektorer på ett sätt som ligger väl i linje med
policyn. Samtidigt är det tydligt att sektorernas redovisningar varierar väsentligen i omfattning och detaljeringsgrad. Det är därför viktigt att fortsatt säkerställa en jämställdhetsintegrering som görs och redovisas på ett likvärdigt sätt inom hela Nordiska ministerrådet. Det krävs för att gemensamt kunna nå målet om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.