I enlighet med förra året så speglar även denna redogörelse en i stort positiv bild av Nordiska ministerrådets arbete med och integrering av jämställdhetsperspektivet. Den visar följande:
Samtliga sektorer kan exemplifiera hur de arbetat med jämställdhet eller integrerat perspektivet i planering och genomförande av olika aktiviteter och i formulering av samarbetsprogram och andra centrala dokument. Att Nordiska ministerrådet under perioden varit i en fas där nya samarbetsprogram utarbetats har märkts i några av sektorernas svar. Ett par sektorer nämner exempelvis hur konsekvensanalyser på ett mycket konkret sätt hjälpt dem att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med de nya programmen.
Jämställdhetsperspektivet framstår som en alltmer integrerad del av Nordiska ministerrådets olika stödordningar, bidrag och utlysningar. Både i ansökningar och redovisningar ska mottagare ange uppgifter och beskrivningar som gör det möjligt att analysera resultaten av de medel som fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är dock viktigt att fortsatt stärka bidragsmottagares kompetens att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete. På så sätt kan det arbete med jämställdhet som sker inom Nordiska ministerrådet få större spridning och genomslag i de projekt och initiativ som stöds.
Hälften av sektorerna uppger fortsatt att de gjort mer djuplodande analyser av sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och formulerat sektorspecifika jämställdhetsmål. Samtidigt efterlyser en majoritet av alla sektorer (12 av 15) mer statistik och kunskap om jämställdhet inom sitt arbetsfält. Resultatet kan tolkas på flera sätt. Det kan vara ett tecken på ett större jämställdhetsfokus i Nordiska ministerrådets arbete. Vid mer intensifierat analysarbete upptäcker allt fler sektorer vilken kunskap och statistik som behövs för olika former av djuplodande analyser. Det kan också vara ett tecken på ett för osystematiskt analysarbete där behovet av fördjupade analyser av olika jämställdhetsproblem står i vägen för konkreta insatser för att förebygga eller åtgärda kända utmaningar. Det är sammantaget viktigt att följa hur efterfrågan på mer kunskap och statistik utvecklas över tid. Det är också förpliktigande för de sektorer som efterlyser mer kunskap och statistik att säkerställa att sådan utarbetas inom områden där det finns gemensamma nordiska intressen. Ökad kunskap om och användning av jämställdhetsindikatorerna i
Nordic Statistics database kommer att kunna skapa större insikt och analys för sektorernas arbete med integrering. Fler sektorer behöver också systematiskt analysera sitt arbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv och utarbeta jämställdhetsmål.
Årets sammanställning visar att ambitionen om en jämn könsfördelning på 40–60 procent, där det underrepresenterade könet ska utgöra minst 40 procent, ännu inte uppnåtts. I de flesta grupper är fördelningen relativt jämn, men det finns fortsatt grupper inom flera olika sektorer med en sammansättning som väsentligen avviker från 40/60-målet. Det är därför viktigt att hitta sätt med vilka Nordiska ministerrådet kan påverka sammansättningen i kommittéer och arbetsgrupper i en mer jämställd riktning.
Om man ser till vilka frågor som sektorerna arbetat med under perioden går det att se att arbetslivskopplingen, precis som i fjol, är tydlig i årets redogörelse. Här finns exempel på initiativ syftande till att motverka könsstereotypa utbildnings- och yrkesval exempelvis inom branscher såsom vård eller fiske och havsbruk. Det finns också fortsatt ett fokus på ökad arbetslivsetablering för personer som står längre ifrån arbetsmarknaden, exempelvis utrikes födda kvinnor. Likaså finns ett fokus på pojkars och unga mäns skolresultat och psykiska hälsa. Det finns även exempel på rättighets- och likabehandlingsfrågor, exempelvis för LGBTI-personer. I beskrivningarna av sektorernas arbete finns också de som beskriver hur de arbetat med jämställdhet som en integrerad del av arbetet mot ett mer grönt, klimatsmart Norden. Flera beskriver hur de fortsatt arbetar med att förstärka jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, både inom den egna verksamheten och hos de aktörer och initiativ som sektorerna stödjer.
Även under den kommande samarbetsperioden (2025–2030) blir det viktigt att fokusera på de utmaningar som sektorerna pekar på. Det handlar exempelvis om den könsuppdelade arbetsmarknaden och arbetet med att förebygga könsstereotyper inom områden som digitalisering och artificiell intelligens samt om integrering av jämställdhet i den gröna omställningen.
Sammantaget arbetar Nordiska ministerrådet i många hänseenden och inom många sektorer på ett sätt som ligger väl i linje med
policyn. Samtidigt är det tydligt att sektorernas redovisningar varierar väsentligt i omfattning och detaljeringsgrad. Skillnaderna kan bero på hur ambitiösa de olika sektorerna varit i sin redovisning men också på tydliga skillnader i sektorernas sätt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete. Det är därför viktigt att fortsatt säkerställa en jämställdhetsintegrering som görs och redovisas på ett likvärdigt sätt inom hela Nordiska ministerrådet. Det är först när var och en av Nordiska ministerrådets sektorer beaktar jämställdhet på ett medvetet och systematiskt sätt som vi gemensamt kan nå målet om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.