Inom jämställdhetsområdet har Norden länge varit ett globalt föredöme. Här finns en stark tradition av att främja jämställdhet genom lagstiftning, omfattande sociala välfärdssystem, barnomsorg och ett starkt fokus på mänskliga rättigheter. Jämställdhet har inte bara varit en fråga om rättvisa, utan också bidragit till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Samtidigt som de nordiska länderna presterar bättre än många andra när det gäller jämställdhet, kvarstår det utmaningar.
Nordic Statistics database, där Nordiska ministerrådet samlat statistik sedan mitten av 1960-talet, följer utvecklingen på jämställdhetsområdet utifrån en rad indikatorer. Resultaten visar exempelvis på långvariga skillnader i lönenivåer mellan män och kvinnor och på en arbetsmarknad som fortsatt är könsuppdelad. Statistiken speglar också en utveckling där kvinnors utbildningsnivå och studieresultat skiljer sig från mäns. Skillnaderna är stundtals påtagliga och i vissa fall tilltagande. Indikatorerna visar även att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i höga positioner och styrelser i arbetslivet. Statistiken talar sammanfattningsvis sitt tydliga språk – jämställdhet behöver fortsatt prioriteras och integreras som ett perspektiv inom en rad politiska områden för att bli verklighet.
Mål 9: Nordiska ministerrådet ska bidra till en god, jämställd och trygg hälsa och välfärd för alla.
Mål 12: Nordiska ministerrådet ska upprätthålla tilliten och sammanhållningen i Norden, de gemensamma värderingarna och den nordiska gemenskapen med fokus på kultur, demokrati, jämställdhet, inkludering, icke-diskriminering och yttrandefrihet.
Handlingsplanen slår också fast följande: ”Nordiska ministerrådet ska integrera och implementera hållbar utveckling, jämställdhet och ett barn- och ungdomsperspektiv i all verksamhet” samt ”[...] implementera lika möjligheter, behandling och rättigheter för LGBTI-personer i Norden som ett politikområde i det nordiska samarbetet”.
Nordiska ministerrådet ska årligen redogöra för Nordiska rådet om sitt arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Denna redogörelse beskriver hur arbetet sett ut sett till alla sektorer, mot bakgrund av ovan nämnda styrdokument, Vision 2030, policyn för integrering och handlingsplanen. Redogörelsen omfattar dessutom MR-JÄM:s arbete med målen i
samarbetsprogrammet för jämställdhet (2019–2024). Följande redogörelse gäller formellt för 2024, men respondenterna har ombetts att ta med insatser som genomförts sedan sista inrapporteringen, det vill säga sedan juni 2023.
Om redogörelsen
Redogörelsen baseras på inrapporterade uppgifter från 15 sektorer och områden inom Nordiska ministerrådet. För ökad läsbarhet benämns både formella sektorer och områden som ”sektorer” i följande redogörelse.
Arbetsliv (MR-A)
Barn och unga (MR-SAM)
Digitalisering (MR-DIGITAL)
Ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS)
Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
Gränshinder (MR-SAM)
Hållbar utveckling (MR-SAM)
Integration (MR-SAM)
Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM)
Justitiefrågor (MR-JUST)
Kultur (MR-K)
Miljö och klimat (MR-MK)
Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-TILLVÄXT)
Social- och hälsopolitik (MR-S)
Utbildning och forskning (MR-U)
Kommunikationsavdelningen har lämnat en beskrivning av sina insatser och deras svar tas upp under kapitel 4.
Sektorerna har fått svara på samma enkät som förra året – en enkät som då utvecklats i relation till tidigare år. I enkäten som sektorerna besvarade under april och maj 2024 har de fått redogöra för hur de arbetat med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets policy och ge belysande exempel på initiativ och arbetssätt. Det är deras svar på denna enkät som utgör grunden för redogörelsen.
Givet att det nu är andra året som sektorerna svarar på samma enkät är det möjligt att göra vissa jämförelser i relation till tidigare år. Eventuella förändringar ska dock tolkas med viss försiktighet. Tidsperioden är för kort för att tala om tydliga trender. Svaren kan också variera utifrån vem inom respektive sektor som besvarat enkäten.
Svaren är ursprungligen formulerade på danska, norska eller svenska, men för läsbarheten har samtliga beskrivningar och citat här översatts till svenska.
Om integreringsarbetet internt
Ansvaret för att integrera ett jämställdhetsperspektiv ligger hos alla sektorer och institutioner samt Nordiska ministerrådets sekretariat. Inom sekretariatet har ett projekt lanserats för att implementera policyn, där det pågående arbetet med att integrera hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv sker sida vid sida.
Under 2024 har fler än hälften av alla sektorer mottagit processtöd i att genomföra konsekvensanalyser på deras område – ett arbete som bidrar till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det strategiska arbetet för 2025–2030. Därutöver har det i projektet fortsatt varit fokus på kompetensutveckling samt att utbyta erfarenheter och bästa praxis med de nordiska institutionerna och de baltiska kontoren. En extern utvärdering har initierats för att redogöra för projektets resultat och för att komma med rekommendationer till Nordiska ministerrådets fortsatta arbete med integrering.