Den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet omfattar fem länder och tre självstyrande områden. De senare – Åland, Grönland och Färöarna – har en särskild status och egenart, vilket ofta ger dem en underordnad ställning när det handlar om att göra mera allmänna jämförelser inom Norden. I den här rapporten har vi valt att göra en separat genomgång av de tre områdena. På så sätt kan vi granska deras postpandemiska situation på ett någorlunda relevant sätt.
De tre nordiska självstyrande områdena har flera likheter. De är alla öar, vilket har påverkat regleringen av mobiliteten under pandemin. Samtidigt har alla områdena en turistnäring som ekonomin i allmänhet är beroende av. Områdena är alla förvaltningsmässigt kopplade till en huvudnation och ekonomin för den offentliga sektorn där. Samtidigt är den lokala förvaltningen förankrad i relativt små enheter och har ett beslutsfattande som ligger nära invånarna även i kulturpolitiska frågor. Här områdenas egenart och kulturarv har stor relevans både för den egna kulturpolitiken och de kreativa näringarna.
Alla de tre självstyrande områdena är delaktiga i det nordiska samarbetet och det finns nordiska institut i områdenas huvudorter. Det internationella samarbetet sker även inom andra nätverk och officiella strukturer.
Åland
Åland är ett självstyrande, demilitariserat landskap tillhörande Finland. Befolkningen uppgår totalt till 30 117 personer (2021). Ålands lagstiftande organ, lagtinget, består av 30 medlemmar som väljs vart fjärde år. Lagtinget stiftar lagar som rör Ålands inre angelägenheter och beslutar om landskapets budget. Lagtinget utnämner landskapsregeringen som bereder, verkställer och förvaltar de frågor som hör till självstyret. Åland är indelat i 16 kommuner, varav Mariehamn är den största. Kommunerna har en stor självbestämmanderätt och kan organiseras på olika sätt men basservicen ska vara likvärdig.
Kulturdelegationen heter den myndighet under landskapsregeringen som har till uppgift att stöda och utveckla åländskt kulturliv. Delegationen tar beslut om och fördelar stipendier och understöd till kulturarbetare och organisationer. Verksamheten grundar sig på landskapslagen om kulturell verksamhet (ÅSF 39/83), landskapslagen om Ålands kulturdelegation (ÅFS 29/05), samt de regeringsprogram som varje landskapsregering antar då den tillträder. Kulturbyrån handlägger ärenden som utvecklar det åländska kulturlivet och kulturarvet, ansvarar för frågor som gäller biblioteks- och medieverksamheten, det fria bildningsväsendet, idrott och film samt bereder ärenden för kulturdelegationen.
Ålands landskapsregerings kulturpolitiska program (2013) innehåller rubrikerna 1) Tillgänglighet och delaktighet samt möten och samtal 2) Mångfald, utbyte och fördjupning samt unga och kultur 3) Utveckling och förnyelse 4) Strategier för verkställande och uppföljning. En ny kulturpolitisk strategi är under utarbetande. Ett underlag överlämnades av kulturdelegationen till landskapsregeringen i augusti 2022. Följande målområden lyfts fram: 1) Delaktighet, kunskapsutveckling och mångfald 2) Kreativa näringar 3) Attraktion 4) Kulturarv 5) Kulturfinansiering 6) Administration. I kulturdelegationens skrivelse till landskapsregeringen konstateras att kulturlivet drabbades hårt av pandemins restriktioner, men att dessa också synliggjorde kulturens roll för välbefinnande och som besöksmål. Arbetet med att färdigställa strategin fortgår under 2023.
Våren 2020 utannonserade Ålands kulturdelegation ett anslag om 150 000 euro att sökas av kulturarbetare vars bokade evenemang hade ställts in på grund av covid-19-pandemin. Kulturdelegationen behandlade 65 ansökningar om sammanlagt 291 000 euro. Fördelningen tog fasta på om sökande är yrkesverksam, erhåller arbetslöshetsersättning eller erhållit andra stipendier sedan tidigare. Medlen fördelades särskilt till kulturella utvecklingsprojekt och digitalt förmedlad kultur.
Ålands coronastöd har innefattat temporärt arbetsmarknadsstöd för företagare, tillfälligt likviditetsstöd, stöd till företag inom logiverksamheten, kommunalt engångsstöd till ensamföretagare och innovationsstöd (Företagarna på Åland FPÅ). Stödåtgärderna har därmed varit arbetsmarknads- och näringspolitiska. Åland har också omfattats av statliga coronavirusstöd och olika insatser för företagare (temporärt stöd till företag på landsbygden, påskyndat lönegarantiförfarande vid konkurs, ersättning för stängning med mera) med undantag för NTM-centralens ekonomi- och skuldrådgivning för företag och företagare.
I de sju strategiska utvecklingsmålen för 2030 som togs fram av landskapsregeringen under 2020 konstateras att utbildning, konst, kultur och bildning främjar individens och samhällets välmående och att landskapsregeringen satsar på att locka barn och unga till fritidsaktiviteter inom kulturen och idrotten. Våren 2021 presenterade landskapsregeringen en satsning på fem fokusområden för perioden 2021–2024, i spåren av covid-19-pandemin. Dessa är 1) Jobb, utbildning, företagande eller annan meningsfull sysselsättning 2) Exportföretagande inom digitala tjänster 3) Grön kraft på export 4) Vi välkomnar fler 5) Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen.
I den andra tilläggsbudgeten för år 2022 (9.5.2022) konstateras att Ålands ekonomi återhämtas, men ännu inte är på samma nivå som 2019. Den relativa arbetslösheten har minskat från 8,5 till 4,5 jämfört med april 2021. Landskapets intäkter har minskat och det har sedan pandemin kämpat med ett budgetunderskott. I den åländska budgeten för 2023 ingår som en följd av covid-19-pandemin ett särskilt anslag om totalt 200 000 euro som de åländska kommunerna kan söka bidragsmedel ur för att locka tillbaka barn och unga till idrott, kultur och andra fritidssysselsättningar. Anslaget gäller för 2023.
I Cupores enkät svarade åländska respondenter att effekterna av covid-19-pandemin på kultur och kulturpolitik inte diskuteras i någon större utsträckning och att “Åland har en svag kulturpolitik”. Enligt respondenterna synliggjorde pandemin “skillnader mellan frilansare och anställda” och “behovet av att kunna vara virtuell”.
På Åland har kulturen återhämtat sig väl beträffande aktiva kulturorganisationer och enskilda kulturskapare. Däremot är det oklart i vilken mån olika befolkningsgrupper har kommit tillbaka som publik. Rapporten “Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2020 med coronaperspektiv” konstaterar att pandemin lett till ett minskat utövande av sociala aktiviteter, musik, dans och teater, besök och övriga aktiviteter samt idrott och motion. Majoriteten av respondenterna uppgav att utövandet av fritidsaktiviteter minskat mycket. Åldersgruppen 65+ var särskilt påverkade.
Under år 2021 och 2022 genomfördes Ålands självstyrelsejubileum, Åland 100, bland annat med ett stort utbud av kulturaktiviteter. Tidigare planerade men inställda evenemang kunde genomföras under 2022 vilket ledde till ett stort utbud av kultur under det andra halvåret.
Turismen påverkades under 2021 fortfarande av covid-19-pandemin. Trots att antalet övernattningar på åländska inkvarteringsanläggningar fördubblades jämfört med 2020 var det ändå en minskning med 14 procent jämfört med 2019. De finländska turisternas övernattningar var rekordmånga, men kompenserade inte bortfallet av svenska gäster. Inresandet drabbades hårt av pandemin. Under 2019 var inresandet två miljoner resenärer, vilket rasade till 680 000 år 2020. År 2021 var det 885 000 inresande och år 2022 steg antalet turister till 1,35 miljoner. (Tabell 2.)