Nyckelbudskap

Demografiska utmaningar som drivkraft för nya politiska initiativ
De sjunkande födelsetalen och den demografiska obalansen i Norden kan leda till nya familjepolitiska initiativ, inriktade på att öka barnafödandet. En sådan politik kan leda till en instrumentell syn på barn och ökad press på kvinnors reproduktiva roll. Om politiken tar den här riktningen skulle det innebära en vändning i den nordiska familjepolitiken, som har haft välfärd för barnfamiljer och inte befolkningstal som sitt mål. 

Utsatta grupper behöver inkluderas i jämställdhetsarbetet
Framöver finns ett behov av att driva jämställdhetsarbetet med ett bredare jämlikhetsperspektiv, och lyfta situationen för särskilt utsatta grupper.

Fler initiativ för att minska löneskillnaderna mellan likvärdiga arbeten
Lönegapet mellan kvinnor och män minskar i Norden. Särskilt stora har framstegen varit i arbetet för att uppnå lika lön för lika arbete. Men det behövs nya initiativ för att minska lönegapet mellan likvärdiga arbeten.

Behov av fortsatt dialog och samarbete mellan hbtqi-rörelsen och kvinnorörelsen
Det finns en historia av att kvinnorörelsen och hbtqi-rörelsen gjort gemensam sak i kampen för jämlikhetsreformer, men också perioder av motsättningar. Då har en del av lösningen varit att börja jobba tillsammans, i samma rum, för att skapa förståelse. Under de senaste åren har det uppstått en ny splittring mellan hbtqi-rörelsen och delar av kvinnorörelsen när det gäller transfrågor. Kanske är lösningen även denna gång att mötas och samtala.

Utvecklingen inom reproduktionsteknologi kan leda till nya lagstiftningsutmaningar
Med den teknologiska utvecklingen inom reproduktion, särskilt när det gäller surrogatmödraskap och värdmödraskap, kommer de nordiska länderna att behöva navigera i nya komplexa frågor kring kroppsligt självbestämmande och etik. Särskilt när det gäller att balansera kvinnors rättigheter med skydd mot exploatering.

Sexuella och reproduktiva rättigheter behöver försvaras
Det pågår en global utveckling där sexuella och reproduktiva rättigheter inskränks. Ett exempel är aborträtten, som är hotad på många håll. I dessa frågor kan Norden bidra med kunskap.

Koppla jämställdhet till klimatförändringarna
Ämnet lyftes redan under 1990-talet, men har blivit än mer relevant i en tid då konsekvenserna av människans påverkan på klimatet blir mer och mer påtagligt. Vi ser att män generellt bidrar mer till klimatförändringarna än kvinnor samtidigt som kvinnor globalt sett drabbas hårdare av dess konsekvenser.

Nordiskt samarbete allt viktigare i tider av motstånd
Nu hörs ett växande motstånd mot jämställdhet och hbtqi-rättigheter i stora delar av världen. Den pågående ”push-backen” kan göra det nordiska samarbetet viktigare.  Genom att samarbeta kan vi nå ut bättre internationellt och fortsätta vara en viktig röst i frågorna, på samma sätt som internationella organ som FN och EU historiskt bidragit till att sätta press på de nordiska länderna i frågor som rör jämställdhet.

Frågor om autonomi kan ge kraft åt jämställdhetsarbetet
Jämställdhetsfrågorna har i de självstyrande områdena hamnat lite i skuggan av den mer dominerande frågan om autonomi. På sikt behöver inte dessa frågor stå i konflikt med varandra. De har potential att ge varandra kraft, eftersom båda handlar om inflytande och om att få sina rättigheter tillgodosedda. 

Jämställdhetsarbetet behöver vara kunskapsbaserat
Det behövs mer fakta och statistik i jämställdhetsarbetet. Genom att öka kunskapen om kvinnors och mäns roller och förutsättningar i samhället möjliggörs förändring.

Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, är ett samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och lgbti-området med ett nordiskt och tvärsektoriellt perspektiv. I NIKKs uppdrag ingår också att administrera Nordisk jämställdhetsfond och Nordisk lgbti-fond.