Inledning

Datorer, internet och digitala plattformar används inom och påverkar i dag samhällets alla sektorer. På kulturens område har det medfört nya arbetssätt och nya sätt att skapa, framföra, sprida och bevara konst och kultur. Utvecklingen har också medfört ändrade kulturvanor och nya sätt att ta del av kultur. Även för kulturpolitiken har detta sedan framför allt 1990-talet inneburit nya möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen har lett till nya frågor om kulturens internationalisering och till nya krav på kunskap och teknisk kompetens på kulturarbets­marknaden. Särskilt i och med utvecklingen av AI och maskininlärning har konstens villkor påverkats, och under de senaste åren har bransch­organisationer och myndigheter på nationell och nordisk nivå tagit fram lägesbilder och strategier för att bemöta utvecklingen, bland annat på upphovsrättsområdet. Exempelvis har Nordiska ministerrådet lanserat ett nordiskt AI-center och tagit fram handlingsplaner för ett digitaliseringssamarbete inom konst och kultur. I ljuset av möjligheterna att digitalisera har också forskningen närmat sig nya perspektiv på bevarande och förmedling av kulturarv, vilket exempelvis ställt museisektorn inför frågor i relation till oroligheter i omvärlden och nya krav på beredskap.

Det är mot denna bakgrund som denna kunskapsöversikt tas fram. Ambitionen är att bidra till en översiktlig och samlad bild av digitaliseringens betydelse för kultursektorn, och att ge en fördjupad inblick inom forskningen på två aktuella områden där kultursektorn står inför såväl nya möjligheter som nya utmaningar, nämligen digitalisering på kulturarvs­området och utvecklingen inom artificiell intelligens och maskininlärning.

Denna kunskapsöversikt syftar till att bidra till ökad kunskap om den pågående digitaliserings­processens konsekvenser för kulturlivet i Norden. Kunskaps­översikten utgår från fyra övergripande frågeställningar som undersöks i fyra separata kapitel:

Utgångspunkten för kunskaps­översikten är kulturpolitikens kulturbegrepp i de nordiska länderna, vilket inkluderar de traditionella konstarterna såsom musik, teater, film och litteratur och kulturarvsinstitutioner såsom arkiv, museer och bibliotek. Dessutom inkluderas datorspel i rapportens diskussion, eftersom detta område inkluderas i ökande utsträckning i nordisk och europeisk kulturpolitik, samt i synnerhet aktualiseras i samband med digitalisering.

Digitalisering förstås i denna kunskapsöversikt som en ”övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle” (Riksantikvarieämbetet 2024, s. 31). Själva överföringen av information från analog till digital form kallas för digitisering. Digitisering är, med andra ord, en förutsättning för digitalisering.

Vi väljer här att särskilt fördjupa oss i kulturarv, ett kulturpolitiskt område som främst förknippas med minnesinstitutioner som museer och arkiv och bevarande av historiska artefakter och miljöer, där digitaliseringen innebär nya möjligheter för dokumentation, bevarande och förmedling – och därmed kulturpolitiska utmaningar som exempelvis relationen mellan det digitala och det materiella/​fysiska. Vi väljer också att fördjupa oss i AI, som i forskningen bedöms kunna få stor påverkan på hela kulturlivet (exempelvis kulturskapares villkor) och som därmed är av stor kulturpolitisk relevans.

Kunskapsöversikten har genomförts utifrån litteratur­sökningar i universitetsdatabaser som beskrivs mer detaljerat i bilagan. Två specialiserade externa forskare har anlitats för varsitt fördjupningskapitel: kulturvårds­forskaren Jonathan Westin för ett kapitel om kulturarvets digitalisering och kulturhistorikern Ole Marius Hylland för ett kapitel om artificiell intelligens (kunstig intelligens), kulturproduktion och kulturpolitik. För varje kapitel har sökord och sökblock tagits fram som genererar en lista över relevanta vetenskapliga artiklar som undersökt digitalisering inom kultursektorn. Även rapporter och utredningar från myndigheter och organisationer har ingått. Kunskapsöversikten har varit inriktad mot att sammanfatta hur akademisk forskning på olika sätt beskriver digitaliseringen av kulturen. Fokus i översikten ligger på diskurser inom forskning och program inom kulturpolitik, snarare än på empiriska studier av förändringar inom kulturlivet. Här handlar det om att beskriva på vilka sätt forskning och utredningar lyfter fram hur digitalisering anses påverka kultur men inte om att göra en bedömning av forskningens resultat.

Digitaliseringen av kulturen är ett brett område där det under flera decennier har producerats mycket internationell forskning och policydokument. Det är ett snabbföränderligt fält där många aktörer inom olika kulturområden tar fram lägesbilder och formulerar agendor, vilket är en utmaning att följa under arbetet med en kunskapsöversikt. Den teknologi som beskrivs hinner bli inaktuell under arbetets gång. Eftersom kunskapsöversikten riktar in sig på akademisk forskning finns även en fördröjningseffekt inbyggd i de långa akademiska publicerings­processerna. Kunskapsöversikten har därför haft som mål att ge en generell överblick av utvecklingen över tid snarare än en ögonblicksbild av nuläget.

Det inledande kapitlet ger en översikt av hur digitaliseringen av kulturen diskuterats inom de nordiska ländernas generella kulturpolitik och vilka värden och förväntningar som är förknippade med dessa initiativ.

Därefter följer en översikt över digitalisering som begrepp, process och fenomen inom kulturlivet och kulturpolitiken. Kapitlet diskuterar vad sociala medier, strömnings­tjänster och digitala verktyg har inneburit för nordiska kultur­politiska mål som tillgänglighet och deltagande. Här berörs bland annat hur digitala redskap omvandlar infrastruktur, innehåll och interaktioner i kultursektorn – och kulturpolitiska implikationer av detta.

Härefter följer två fördjupningar i form av litteraturöversikter på policyrelevanta områden för kultursektorns digitalisering.

Den första fördjupningen diskuterar centrala teman inom forskning om hur digitala verktyg har förändrat hantering, tillgänglig­görande och förmedling av kulturarv. Vilka förskjutningar av roller, urval, normer och värderingar kan skönjas i och med nya digitala arbetssätt och digital kulturarvspolitik? Vilka nya former för inkludering och exkludering av brukare kan identifieras och vad innebär detta utifrån kulturpolitiska mål?

Den andra fördjupningen fokuserar på centrala teman inom forskningen om AI (KI/​kunstig intelligens) och hur maskin­genererade algoritmer har förändrat förutsättningarna inom olika kulturområden. På vilka sätt används och påverkar AI i dag olika kulturområden? Vilka risker, möjligheter samt etiska, upphovs­rättsliga och sociala utmaningar kan AI och maskininlärning innebära ur ett kulturpolitiskt perspektiv?

Kunskapsöversikten avslutas med en diskussion kring digitalisering av kultur och implikationer för kulturpolitiken i de nordiska länderna, samt en framåtblick över fortsatta behov av forskning.